Denna studie har som syfte att undersöka vilka textgenrer förskollärare i förskolan erbjuder barn samt hur förskollärare tänker beträffande valet av dessa texter. En variation av textgenrer bidrar till barns språkutveckling. Genom observationer och intervjuer på två förskolor och med fyra förskollärare undersöks frågeställningarna. Resultatet visar att förskollärare erbjuder barn i förskolan flera olika genrer. Alla slags textgenrer som beskrivs i studien finns representerade utom den argumenterande genren även om de olika genrerna förekommer i olika grad. Den berättande genren är den vanligast förekommande och den förklarande genren den minst förekommande undantaget den argumenterande genren som inte förekom alls. Studien visar också att förskollärarna har motiveringar och syften till sina val av texter även om de inte använder begreppet genre. Detta resultat visar på den mångfald som läroplan och forskning betonar vikten av för barns språkutveckling. / 2010ht4699

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten. / Negotiation or professional Identity, Global and Local Constructions of the Teacher Work Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet i förskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts. Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genom att tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finns och hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen istället för till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att några av förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra inte har en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärare arbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigt att ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas.

Sammanfattning  ”jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag” – Förskollärare C  Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ”jag”.  I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010).  Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna. Förskollärarna berättar att identitet dock inte är något som de alltid tänker på i verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna anser att identiteten är unik för varje barn på förskolan men de lyckas ändå arbeta med att stärka barnens identiteter genom exempelvis att se barnen, samlingar samt uppmärksamma barnens olika hemspråk och kulturer.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek. Det framkommer att de negativa aspekterna på utevistelse är ett fåtal och berör kläder, förskollärarnas attityder och osäkerhet inför arbetssättet med utomhuspedagogik. Studien visar som helhet en positiv inställning till utomhuspedagogik där utemiljön kan användas i lärandet.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck. Det finns ett samband mellan förskollärarnas intention med läsning och hur miljön utformas samt hur läsningen sker. Vidare visar studien att barnens läsintresse inte var könsbundet dock gjorde förskollärarna omedvetna skillnader kring de förväntningar som ställdes på pojkar och flickor. Slutsatsen av studien är att bilderboksläsning präglas av kulturella normer och den miljö den sker i. Läskulturen präglas och utmanas av deltagarna och det är kulturen på förskolan som definierar barnens positionering i bilderboksläsningsaktiviteter.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken.

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus. Dessutom har sex observationer på två olika avdelningar på samma förskola gjorts. Jag har analyserat hur förskollärarna samtalar med pojkar respektive flickor, hur mycket uppmärksamhet som de ger respektive kön och vilka ord som används vid samtal med flickor respektive pojkar. Resultat visar att förskollärarna medvetet eller omedvetet behandlar pojkar och flickor olika under den stund som samlingen pågår.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur högläsning kan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och hur förskollärare i den aktuella studien tänker om högläsningen som en språkstimulerande aktivitet. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur kan högläsning användas i det pedagogiska arbetet i förskolan? Vilka föreställningar kan pedagoger i förskolan ha om högläsning som en språkstimulerande aktivitet? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på svar vi fått när vi intervjuat fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam uppfattning om att högläsning är betydelsefull för bland annat barns språkutveckling men att tid och resurser gör att den inte prioriteras.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för och arbetar med barns skriftspråksutveckling. Frågeställningen är på vilket sätt förskollärarna arbetar för att nå de berörda strävansmålen (mål formulerade i förskolans läroplan) samt vad de grundar sina val av metoder på. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas även upp, vad det är och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del där resultat av tre intervjuer redovisas. Resultatet stämmer delvis överens med tidigare forskning om hur barn lär och vad som kan vara skriftspråk.   Alla lärarna var överens om vikten av en tidig stimulering. Olika aktiviteter så som läsning, miljöns utformning, lära genom lek samt att utgå ifrån barnens intressen stimulerar en skriftspråksutveckling. Undersökningen visar att det sker mycket skriftspråksutvecklande arbete i förskolan men att lärarna inte alltid är medvetna om vad som egentligen sker eller vad arbetssätten grundar sig på. Lärarnas kunskaper och synsätt på barns lärande visade sig ha betydelse för det stimulerande arbetet. Ett synliggörande av vad skriftspråk kan vara skulle utveckla det stimulerande arbetet samt lärarnas lyhördhet för vad barnen är intresserade av.