Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans verksamhet organiseras i förhållande till storleken på barngruppen samt hur förskollärare beskriver konsekvenserna av barngruppsstorlekar i förskolan. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare beskriver betydelsen av barngruppens storlek för barns utveckling och lärande. Den metoden som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna organiserar dagarna på ett visst sätt för att hantera storleken på barngruppen. Vi kan dra slutsatserna att det är förskollärarnas inställning till barngruppens storlek och hur de väljer att använda sin kompetens som påverkar hur de väljer att organisera verksamheten och vilka konsekvenser det blir för barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra vad som innefattar ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, samt hur förskollärare arbetar för att vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Som metod har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma förskollärare. Att inneha ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola omfattas av att: arbeta utifrån förskolans läroplan, använda språket som verktyg för kommunikation, vara etisk medveten och ha öppenhet för kulturell mångfald, samt kunna använda olika verktyg för att tillämpa kunskap i förskollärarprofessionen. Av studien kan slutsatsen dras att ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, omfattas av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, och att det krävs kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla detta.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna undersökning var att utforska förskollärares arbete med muntligt berättande som tillvägagångssätt för att stärka barns språk. Undersökningen har utforskat hur förskollärares föreställning ser ut kring muntligt berättande och hur de använder detta som tillvägagångssätt för att skapa intresse och stimulera barns språkutveckling. Det metodologiska tillvägagångssättet var en kvalitativ undersökning där 10 förskollärare har medverkat utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att muntligt berättande kan ha olika ingångar för att stärka barns språk. Övervägande av förskollärarna använder rekvisita när de berättar sagor muntligt för barnen. De värderar de vardagliga samtalen med barnen högt och har en önskan om barngrupper med färre barn för att lättare kunna tillgodose alla barns språkliga behov. En önskan är även att arbeta mer med estetiska uttryckssätt för att stärka barnens språkutveckling. Slutsatser som kan ställas utifrån denna undersökning är, genom att arbeta med muntligt berättande för att stärka barns språkutveckling krävs det kunskap och metoder och en medvetenhet bland förskollärarna om vad muntligt berättande innebär och hur det kan stärka barns språkutveckling och kreativitet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få insikt i förskollärarnas syn på att använda digitala medier som stöd och hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Särskilt fokus lades på språkutveckling. I studien undersöks hur förskollärarna säger att de använder digitala verktygen samt inom vilka områden. Dessutom omfattar den en analys av förskollärarnas digitala kompetens. I studien användes kvalitativ intervjumetod där fyra förskollärare har intervjuats. Förskolorna ligger i en storstad i Mellansverige. Resultatet från denna studie påvisar att digitala medier är uppskattade och gillas av både förskollärare och barn. Ipad är det mest populära verktyget i verksamheten. Den används dock inte så mycket som pedagogiskt verktyg då förskollärarna känner sig sakna kompetens för det, vilket leder till osäkerhet och försiktighet. Ipaden används därför mer spontant och inte så målinriktat. Barnen är intresserade och blir språkligt aktiva och engagerade när de får använda den. Det uppstår ett socialt samspel mellan barnen och förskollärarna, barnen kommunicerar sinsemellan och med förskolläraren. Det är ganska tydligt att deras språk utvecklas.

BakgrundFörskolan är med och lägger grunden för barns fysiska livsstil. Verksamheter idag uppfyller inte rekommendationer för hur mycket barn ska röra på sig. Vart femte barn i Sverige är överviktigt. Både förskolans inomhus- och utomhusmiljö har stor betydelse för barns aktivitetsmönster. Trånga inomhuslokaler leder till att de inte får utlopp för sitt rörelsebehov. Barns rörelsebehov stimuleras mest utomhus. Vid utebliven fysisk aktivitet riskerar barn att drabbas av olika välfärdssjukdomar. Forskning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars utövning av fysisk aktivitet i förskolan.SyfteFokus i undersökningen ligger på fysisk aktivitet i förskolan. Ämnet belyses genom att intervjua förskollärare och studien syftar till att ge en bild av barns förutsättningar och möjligheter att utöva fysisk aktivitet i förskolan.MetodStudien är gjord genom kvalitativ metod och redskapet är intervju. Datamaterialet samlades in genom intervjuer av nio förskollärare i tre olika kommuner.ResultatResultatet visar hur viktig fysisk aktivitet är för att barnen ska få en balanserad dag på förskolan. Förutsättningarna för fysisk aktivitet är begränsade. Inomhusmiljön visar på trånga lokaler vilket gör arbetet med rörelse svårt. Utomhusmiljön är den plats där barn har bäst förutsättningar att tillfredsställa sitt rörelsebehov. Något annat som visas i resultatet är att aktivitetsmönstret mellan flickor och pojkar anses som jämställt av en större andel av pedagogerna.

InledningStudien behandlar begreppet anknytning i relation till förskollärares uppdrag ochförhållningssätt. Arbetet handlar om varför barn behöver en trygg anknytning och hur denpåverkar vistelsen på förskolan. Relevant forskning i ämnet behandlas och anknytningsteorisätts i relation till syftet och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka och få en större förståelse kring förskollärarensförhållningssätt samt se hur de arbetar med att ge en trygg anknytning för barnen påförskolan.MetodStudien har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. Materialet somsamlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Resultatet avmaterialet redovisades med hjälp av citat ur intervjuerna.ResultatDet visade sig i resultatet att förskollärare idag samtalar, reflekterar och arbetar medanknytningen i verksamheten. Förskollärarens personlighetsdrag som empati, kroppsspråkoch inkännande var något som utmärkte sig som viktiga egenskaper i resultatet. Det framkomäven att anknytningen är en viktig del i inskolningen samt att anknytning och föräldrakontaktär tätt sammankopplat.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Denna studie syftade till att undersöka förskollärares attityder till rörelseaktivitet samt att se mönster i de svar vi fått. I studien genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på förskolor i Mellansverige. Intervjuerna innehöll halvstrukturerade frågor för att få fram vilka attityder förskollärarna har till rörelseaktivitet i förskolan. Resultatet visade att det finns förskolor som planerar och utför rörelseaktiviteter regelbundet, men att det också påträffas verksamheter som inte bedriver någon planerad rörelseaktivitet. Samtliga förskollärare håller samtliga informanter med om åsikten om att rörelse sker naturligt i barns vardag men åsikterna skiljer sig vid frågan om det den är tillräcklig för barns bästa. Med denna undersökning önskar vi kunna ge en inblick i hur olika förskollärare kan se på rörelseaktivitet. Vi vill också framhäva vikten av rörelseaktiviteter i förskolan, för barnens välbefinnande, utveckling och framtid.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken betydelse högläsningen har för språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Studien är fokuserad på förskollärares förhållningssätt till högläsning och hur boken kan användas som ett stöd för att stimulera barns andraspråksutveckling. Vår studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att ha möjlighet att studera hur barnen utvecklar sitt andraspråk i samspel med andra och via boken som redskap. Vi har använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervju för att få förskollärares egen syn gällande ämnet. Vi har även utfört en strukturerad observation för att se hur boken kan användas som ett kommunikativt verktyg samt som stöd för barns andraspråksutveckling. Resultatet visar att högläsning inte är prioriterat i verksamheten utifrån ett lärandesyfte genom att den planerade högläsningen sker av organisatoriska skäl. Från samtliga intervjuer framkommer det dock att det finns en medvetenhet om hur de kan använda högläsning för att stimulera barns andraspråksutveckling. Boken utgör goda möjligheter till att främja barnens inlärning av ett annat språk genom att bilderna stödjer och kompletterar det verbala språket. Att samtal sker i samband med läsningen ses som viktigt för barnens utveckling av sitt andraspråk. Samtliga förskollärare framhäver betydelsen av att uppmuntra barnen till att använda språket, detta genom att ställa frågor och ta tillvara på barnens initiativtagande.