Studiens syfte är att undersöka förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkighet på förskolan. I den här kvalitativa studien har vi valt att använda semi-strukturerade intervjuer som metod och studiens resultat har analyserats baserat på den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer det att förskollärarnas största utmaning är deras brist på erfarenhet och kunskap men också att resurserna inte alltid är tillräckliga. Förskollärarna beskriver TAKK (tecken som stöd) och bildstöd som en naturlig del av förskolans dagliga verksamhet och kompletterande tillägg. Kroppsspråk är också en metod som används när andra metoder inte riktigt räcker till. Studiens slutsats är att förskollärare använder olika metoder för att främja barns språkliga utveckling vid måltiderna.

Syftet med vår systematiska kunskapsöversikt är att analysera och jämföra olika vetenskapliga verk för att se hur en lärare kan arbeta för att främja andraspråkselevers språk och kunskapsutveckling. Vi har därför använt oss av olika databaser som är inriktade på de områderna vi skriver om för att få en gynnsam sökresultat som möjligt. Sammanfattnningen av detta blev att vi skrev om doktorsavhandlingar, artiklar och bokkapitel som kunnde hjälp oss besvara vår frågeställning. Resultatet som vår kunskapsöversikt gav  är att det finns en rad olika förändringar som en lärare kan göra på klassrumsnivå för att främja andraspråkselevers kunskapstuveckling. Ett mer inkluderade arbetssätt leder till att bättre relationer mellan lärare och elev vilket leder till ett bättre klassrum och kunskapmiljö. Det underlättar även för läraren när den planerar sin undervisning så den blir en tillgång till alla elever. Idag finns det en del hinder samt problematik i hur vi tillgodoser andraspråkselever men vi ser positivt på att kunna göra en förändring på klassumsnivå att involvera och tillgodose alla våra elever som framtida lärare.

Denna studie genomfördes i syfte att öka kunskapen om hur förskollärare beskriver sitt arbete för att stötta flerspråkiga barn i deras språkliga utveckling i förskolan. För att undersöka detta har åtta förskollärare intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med de teoretiska begreppen redskap, mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffolding har förankrats i denna studie. Dessa teoretiska begrepp har använts för att analysera förskollärares beskrivna utgångspunkter, arbetssätt, samt vilka redskap de använder kopplat till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet påvisar att förskollärares förhållningssätt och syn på flerspråkigheten är en viktig utgångspunkt i arbetet med flerspråkiga barn. Det visade också en stor variation av redskap och arbetssätt som syftar till att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det framkommer i resultatet att förskollärarna anser att struktur och mindre barngrupper är av betydelse när man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, samt att upprepning i olika sammanhang ökar förståelsen. Även att samverka med hemmet pålyser förskollärarna har en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska språket och modersmålet. Dessutom påvisar resultatet att förskollärarna anser att leken har en omfattande roll för flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet påvisar att förskollärarna använder en stor variation av olika redskap för att stimulera barnen i sin språkliga utveckling, såsom bildstöd och tecken som stöd, digitala redskap, estetiska lärprocesser, bokläsning och modersmålsstödjare.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på hur de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet innefattar intervjuer gjorda med åtta förskollärare på fem förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt skiljer sig åt och att det finns en mängd olika strategier som förskollärare använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer också flera verktyg i arbetet med flerspråkiga barn så som Polyglutt, TAKK med bildstöd, sånger och böcker. Även samverkan med vårdnadshavare lyfts som en del i arbetet med att främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns modersmål samt vilka utmaningar det finns i arbetet kring flerspråkighet. I studien har åtta förskollärare intervjuats i en mellanstor stad i Sverige. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Det framgick i resultatet att förskollärarna har samma förhållningssätt till alla barn oavsett språk. Förskollärarna använder olika verktyg exempelvis bildstöd och digitala verktyg för att främja barnens alla språk. De utmaningar som visades var kommunikationen till vårdnadshavarna men ibland även till barnen. Slutsatsen som kunde dras var att förskollärare har svårt att utmana barnen i ett språk de själva inte pratar.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om förskolepersonalens arbetssätt och förhållningssätt med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats för att genomföra 10 semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på mångkulturella förskolor i fyra olika kommuner i Sverige. I denna studie har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen använder olika metoder och strategier för att stötta flerspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska. Till exempel beskriver förskollärare att de i arbetslaget använder TAKK-tecken, bildstöd, polyglutt och kroppsspråk för att kunna utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det lyfts också att förskolepersonalen anser att det är en fördel att det finns flerspråkiga personal som arbetar på förskolan. Studiens slutsats visade att förskollärare verkar aktivt för att hjälpa barnen med språkutveckling och inkludera alla barns språk i förskolan.

Studien handlar om olika undervisningsstragier inom den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Kommunikationen i klassrummet inom den svenska matematikundervisningen är en viktig del för de flerspråkiga eleverna. Enligt flera forskare finns det flera utmaningar för flerspråkiga elever inom textuppgifter i matematikundervisningen. Matematik och språk är tätt sammanvävda vilket poängterar vikten av olika undervisningsstrategier inom matematikundervisningen vilket min undersökningsfråga relaterar till: Vilka undervisningsstrategier finns tillgängliga för flerspråkiga elever inom området textuppgifter i den svenska matematikundervisningen på högstadiet? Metoden som användes för att besvara frågeställningen var en litteraturstudie genomförd med en tematisk analys. Urvalet bestod utav vetenskapliga artiklar kopplade till flerspråkighet inom svensk matematikundervisning på högstadiet. Resultatet visade på de fyra undervisningsstrategierna tvåspråkig undervisning, erfarenheter som tillgång, fokus på grunderna och öppna klassrumsdiskurser. De viktigaste resultaten var att nyanlända kunde ta större del av matematikundervisningen från början vid tvåspråkig undervisning, medan elevernas erfarenheter kunde användas även vid när undervisningen gick över till svenska som undervisningsspråk. Det visade sig även att fokus på grunderna var extra viktigt för de som invandrat i tidigare åldrar och missat grundkunskaper på grund utav språket. Den sista undervisningsstrategin visade hur diskussioner i klassrummet hjälpte språkutvecklingen inom den svenska matematikundervisningen. Undervisningsstrategierna var klart kopplade till de olika utmaningarna som uppkommer för de flerspråkiga eleverna inom textuppgifter. Denna studie är relevant för matematiklärare då Sverige är ett mångkulturellt land med ökande andel flerspråkiga elever. Undersökningen ger ett relevant bidrag till den svenska matematikundervisningen på högstadiet med flertalet undervisningsstrategier som kan tillämpas i lektionsplaneringen.

Flertal skolor bedriver en matematikundervisning som präglas av enspåkighetsnormen, som innebär att undervisningsspråket samt det matematiska innehållet är på svenska. På grund av skolans bristande resurser finns det inte tillräckligt med utrymme för att inkludera och anpassa matematikundervisningen till andraspråkselever. Skolinspektionen (2012) visar att andraspråkselever presterar sämre i matematik i jämförelse med de inhemska eleverna. Det grundar sig i att de inte får samma förutsättningar. Därför undersöker arbetet vilka metoder som kan användas i matematikundervisningen för att ge stöd till flerspråkiga elever. Undersökningen använder sig av följande problemställning: Hur kan undervisningen anpassas för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningen har data samlats från databaserna Education Research Complete, ERC, ERIC och SwePub. Resultatet bygger på flera olika metoder som ger stöd till andraspråkselever. Några metoder som lyfts upp är användning av modersmål som resurs, kodväxling, lek, Cognitively Focused Interventions, visuellt material samt att inneha ett adekvat ledarskap. Slutsatsen som dras är att alla de här metoderna tillsammans är sätt att anpassa undervisningen för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Forskning om matematiklärande utifrån ett flerspråkigt perspektiv indikerar att användningen av flerspråkiga repertoarer främjar såväl språk- som matematikutveckling hos flerspråkiga elever. Trots dessa positiva effekter observeras en tendens till enspråkighet inom matematikundervisningen, vilket utgör en utmaning för elever som inte fullt behärskar undervisningsspråket. I detta sammanhang syftar denna studie att studera flerspråkiga elevers upplevelser av att använda flerspråkiga repertoarer i matematiklärande. Genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys framträdde två diskurser som präglar elevernas matematiklärande, en enspråkig matematikdiskurs och en flerspråkig matematikdiskurs. Den enspråkiga matematikdiskursen dominerar matematikundervisning i klassrumssammanhang, då undervisningsspråket utgör normen och det primära mediet för matematiklärandet. Däremot präglas elevernas matematiklärande som äger rum utanför matematikklassrummet av den flerspråkiga matematikdiskursen. Inom denna diskurs utnyttjareleverna sina flerspråkiga repertoarer när de arbetar självständigt, hemma eller med andra elever som delar liknande språklig och kulturell bakgrund. Vidare konstateras att flerspråkiga elevers möjlighet till empowerment, agens och identitetsutveckling är större i den flerspråkiga matematikdiskursen än den enspråkiga matematikdiskursen. I detta sammanhang dras slutsatsen att flerspråkiga elevers möjligheter till empowerment, agens och identitetsutveckling korrelerar med deras möjligheter att kunna använda sina språkliga repertoarer inom matematiklärandet.