Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål?Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 – talet fram till idag. I kapitlet tidigare forskning presenterar vi teorier som är relevanta för vår undersökning om andraspråksinlärning, modersmål och interkulturell undervisning.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer i samtalsform med fyra klasslärare på tre olika skolor. Intervjuerna spelades in med en diktafon för att uppnå större realabilitet.Resultat och slutsats: Vikten av att kunna sitt modersmål är en grund för att lära sig ett nytt språk. Språket är det viktigaste redskapet vi har, utan en god språklig förmåga är det svårare att klara skolgången. Det är lärarens uppgift att ge eleverna de verktyg som behövs för en lyckad språkutveckling. En viktig faktor i språkutvecklingen är att som lärare variera arbetssätten och låta eleverna få använda språket mycket och i olika moment.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är:•Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras?•Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk?•Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet?Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning. I resultatet av undersökningen framgår hur lärarna ser på sin svenskundervisning och om denna undervisning är anpassad efter elever med annat modersmål än svenska.

Syftet med denna undersökning är att ta del av pedagogers syn på barn och flerspråkighet och hur modersmålsansvariga ser på sitt uppdrag. Vårt samhälle består idag av människor från hela världen. Det innebär många likheter människor emellan, men även vissa skillnader i språk och kultur. Modersmålet är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk med gott resultat. Omgivningens inställning till språk påverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling. Lyfts vikten av modersmålsträning i förskolorna och till vilken grad erbjuds detta stöd? Vilken betydelse har miljön och pedagogernas inställning för språkutvecklingen? Jag använder mig av kvalitativa intervjuer av sex pedagoger på två förskolor med olika andel flerspråkiga barn. Resultatet av min studie visar att förskolor med högre andel barn med annat modersmål än svenska, i högre utsträckning tillgodoser modersmålsträning. Anmärkningsvärt är det faktum att antalet barn med annat modersmål ökar samtidigt som modersmålsstödet i förskolan minskar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar med språkutveckling med hjälp av de språk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? 2. Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? 3. Anser pedagoger att deras arbete med flerspråkighet är tillräckligt bra eller behöver det förändras? 4. Hur kan man utveckla arbetet med språkutveckling och flerspråkighet? För att besvara dessa frågor har vi fördjupat oss i tidigare forskning som gjorts inom området. Studien genomfördes på fem olika förskolor där vi intervjuade två pedagoger från varje förskola. Sedan har vi transkriberat våra intervjuer och därefter valde vi ut delar ur vårt insamlade material att analysera. Vi analyserade materialet med hjälp av de teorier och begrepp vi anser vara relevanta för vårt arbete. Två av de teorier vi har tagit upp är Sterner och Lundbergs tankar om att barns språkutveckling sker i social och kommunikativa sammanhang samt Ann-Katrin Svensson (2009) som skriver att det förut ansågs att flerspråkighet inte var fördelaktigt för barns intellektuella utveckling. Respondenterna pekar på föräldrasamverkan som en av de viktigaste faktorerna för att kunna arbeta med barns språkutveckling och flerspråkighet. Andra avgörande faktorer för att kunna stödja barn i deras språkutveckling är vikten av att tydligt benämna bland annat objekt vid vardagsrutiner och andra aktiviter i förskolan. Pedagogerna vi intervjuade berättade även att de använder sånger, rim och ramsor samt böcker och sagor för att stärka både de svenska och de flerspråkiga barnens språk. Slutresultatet visar att det inte är någon större skillnad mellan hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar. Redskapen de använder sig av för att stödja barn i sin språkutveckling är desamma men sättet de använder sig av dem är olika. Grunden för hur förskolorna arbetar med språkutveckling och flerspråkighet är ungefär samma men respondenterna lade fokus på olika områden t.ex. den sociala och fysiska miljön och föräldrasamverkan.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund. / The purpose of this essay is to study the multilingual perspective of th eschoolsituation of students whose learning language in fact is their seconde language, i.e. Swedish.

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Syftet med denna studie är att utforskar hur lärare hanterar elevernas begränsade svenska språk vid hinder för matematikinlärningen. För att kunna få en inblick i hur det går till ute i verksamheten, kontaktades olika skolor i låg stadiet, varav olika lärare intervjuades. Intervjufrågorna utformades utifrån sociokulturellt perspektiv. Sammanställningen av dessa intervjuer visade ett resultat som antyder att språkanpassning är avgörande för lösning av textuppgifter. Resultatet styrkte även att anpassning från lärarens håll är en tydlig påverkande faktor. Flerspråkiga elever har även visat generella svårigheter i att uppnå gott resultat på matematik på grund av begränsningar i det svenska språket. Avslutningsvis diskuteras det olika för och nackdelar med materialet som erhölls via metoden, samt vilka möjligheter det hade funnits vid val av vidare forskning. Ett djupt, brett och multifaktoriellt syfte som kan forskas vidare på ur många fler perspektiv.

Sammanfattning  Studiehandledningar och instruktioner som är formulerade på modersmål inom den svenska skolan har visat sig ha en stor betydelse som hävstång för de flerspråkiga eleverna. Det handlar med andra ord om en viktig insats för elever med annat hemspråk för att utveckla de språkliga färdigheterna och bättre kunna ta till sig kunskaper och befästa lärandet utifrån liknande villkor som infödda elever, om än på längre sikt. Modersmål spelar dessutom en avgörande roll både som kommunikationsmedel och som ett sätt att förmedla och kommunicera olika ämneskunskaper i den didaktiska och pedagogiska processen. Studier inom området har uppmuntrat flerspråkighet i svenska skolor där tvåspråkighet utgör en grundbult, inte bara för den målgruppen som studien avser, utan även som en form av multikulturell och flerspråkig pedagogik där lärarna /pedagogerna kan tala olika språk för att möta behoven i skolan. Här synes studiehandledningar vara en viktig resurs som utgör en kugge vilken gör flerspråkiga elever mer trygga och gör att de kan utvecklas som självständiga och sociala individer i sitt kognitiva lärande. Rätten till studiehandledningar på sitt modersmål formuleras som en demokratisk rättighet som Sverige är ensamt om. Sett utifrån elevernas perspektiv stärker resultatet i denna studie den positiva synen på studiehandledningar på modersmål för att stärka elevers kunskapsutveckling, språkliga förmågor, utvecklandet av personligt självförtroende samt utvecklandet av självbild (Ladberg, 2003).

Vi kommer i denna studie undersöka vikten av inkludering, undervisning, planering och flerspråkighet. Dessa begrepp anser vi spela en central roll i att skapa en givande och inkluderande lärmiljö för alla barn. En närgående förklaring på begreppen inkludering och flerspråkighet kommer att ske längre fram i denna studie, detta eftersom begreppen inkludering och flerspråkighet är centrala begrepp i vår studie och som kommer att stå i mycket fokus för vårt arbete. Detta arbete har som avsikt att ta reda på hur förskolepedagoger planerar för att inkludera flerspråkiga barn inom förskolans verksamhet. Arbetet har även som avsikt att beskriva hur förskolepedagoger arbetar i praktiken för att inkludera flerspråkiga barn. Vi kommer i denna studie lyfta upp problem och svårigheter som kan finnas i inkluderandet av flerspråkiga barn, samt lyfta upp innebörden av förskolepedagogers planeringstid, vilka konsekvenser som förekommer när planeringen inte går att ha. Vår studie baseras utifrån fem stycken semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för de svar som senare kommer att presenteras. Vi har valt att fokusera på tre stycken frågeställningar. För att dessa tre ska kunna gå att besvaras kommer vi att både använda oss av relevant forskning, men även av två stycken teoretiska perspektiv i form av det systematiska kvalitetsarbetet och den sociokulturella teorin. Slutsatsen och resultaten kan sammanfattas genom att konstatera att planeringen som genomförs är en avgörande faktor för att inkludera alla barn i förskolans undervisning. Resultatet visar även på en brist gällande planeringstid, vilket påverkar förskolepedagogernas sätt att faktiskt planera för att inkludera alla barn i undervisningen. Dessutom finner vi en markant skillnad i hur yngre barn och äldre barns avdelningar arbetar med inkludering av flerspråkiga barn.

Denna studie handlar om hur förskollärare bemöter barn med annat modersmål än svenska och hur de jobbar med deras språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Studien visar att en rad olika metoder för språkinlärning grundade på det sociokulturella perspektivet används i förskolan. Dock används dessa metoder endast för språkutveckling i det svenska språket. Språkutveckling inom barnens modersmål sker precis som tidigare studier visat i princip inte alls i de undersökta förskolorna. En viktig anledning till detta är att det saknas resurser. Pedagogerna anser att modersmålsundervisning i stället bör ske i hemmet men de är medvetna om att detta inte alltid sker trots försök att involvera föräldrarna. Slutsatsen av studien är att mer forskning om undervisning av flerspråkiga barn behövs eftersom denna grupp blir allt större i förskolorna.