I examensarbetet redovisas hur pedagoger på två olika förskolor ser på och arbetar med högläsningi förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger högläser för barnen i flerspråkigaförskolor. Vi vill även skapa en förståelse för hur pedagoger arbetar med och ser på högläsning förförskolebarn som har svenska som andraspråk.I studien används en kvalitativ forskningsmetod för att skapa kunskap om hur pedagoger arbetarmed högläsning i flerspråkiga förskolor. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuersom gjordes med fyra förskollärare från två mångkulturella förskolor. Materialet transkriberadesoch analyserades utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och begreppet proximalautvecklingszonen som utgångspunkt, där samspelet med andra barn och vuxna har stor betydelseför barnens utveckling och lärande. Begreppet literacy och emergent literacy nämns även, därbarnen redan i tidig ålder närmar sig läs- och skriftspråket. I forskningsbakgrunden beskrivs ävenhögläsningens funktion, miljön och tidpunkt, språkutveckling och högläsning för flerspråkigabarn.Resultatet visar att pedagogerna har goda kunskaper om varför man högläser för båda enspråkigaoch flerspråkiga barn. Pedagogerna involverar alla barn oavsett språk i högläsningsaktiviteter samtäven föräldrar i arbetet med högläsning hemma. De har samma syfte men metoderna ser ut på olikasätt beroende på barnens ålder. De är överens om att arbetet med högläsning stärker barnensspråkutveckling.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur verksamma lärare för yngre åldrar hanterar flerspråkiga elevers språkliga och kulturella mångfald i undervisningen och vilka faktorer som ligger till grund för deras didaktiska val. Genom systematiska sökningar utifrån ett par urvalskriterier och avgränsningar valdes tio studier ut för presentation i kunskapsöversikten. De utvalda studierna som utgör kunskapsöversiktens resultat visar att verksamma lärare hanterar den språkliga och kulturella mångfalden på ett väldigt varierat sätt i undervisningen. En del lärare använder flerspråkigheten som en resurs i undervisningen medan andra vittnar om att flerspråkigheten inte tas hänsyn till. Studierna tydliggör även att lärares kompetens och attityder är två faktorer som påverkar hur lärare i de yngre åldrarna utformar sin undervisning. Slutligen diskuteras tillvaratagandet av flerspråkiga elevers bakgrund utifrån ett professionsperspektiv.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. För att få en klarare uppfattning kring hur förskollärarna arbetar, har vi valt att använda oss av frågeställningar som berör samt belyser vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barns språkutveckling likväl vilka arbetssätt och metoder förskollärare använder sig av för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen. Utifrån våra frågeställningar har vi valt att utföra en kvalitativ studie genom att intervjua fem förskollärare för att vi ska kunna uppnå variation och bra resultat. På så sätt får vi även en fördjupad kunskap och inblick kring vårt berörda ämne.Teoretisk utgångspunkt för studien har varit den sociokulturella teorin samt kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Teorin tar bland annat upp att det förekommer ett samband mellan tanke och språk redan tidigt under barns utveckling vilket syftar till att kommunikationen är en viktig bit i barns språkutveckling men även i samspel med andra individer (Säljö, 2000).Det framkom i vårt slutliga resultat bland annat att förskollärarna hade samma förhållningssätt kring arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer även att en del förskollärare anser att det är oerhört spännande och utmanande, medan andra upplever det betydligt svårare att stödja barn i deras språkutveckling. Utifrån våra intervjuer har det framkommit att det finns olika tillvägagångssätt för att kunna arbeta med flerspråkiga barn, stödmaterial såsom Ipad, Takk, sagoläsning, bilder samt penpal finns till för att stimulera och utveckla språkkunskaper. Resultatet av studien visade även att personal som är flerspråkiga är till extra stöd för barn kring deras utveckling i modersmål.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare arbetar med de yngre flerspråkiga eleverna och vilken roll modersmålet har i deras språk- och kunskapsutveckling. Metoden har bestått av insamling och granskning av information som resulterat i nio referensgranskade studier, samt en rapport från Skolinspektionen. Resultatet i några av de studier som bearbetats visar att modersmålsundervisning har en gynnsam effekt på andraspråksinlärningen om elevernas samtliga språk används parallellt i klassrummet. Ytterligare resultat visar en problematik kring genomförandet på den organisatoriska nivån av en parallell språkundervisning i svenska skolor och att modersmålsundervisning är ett marginaliserat ämne. I slutsatsen hanteras studierna utifrån ett pedagogiskt synsätt kopplat till svenskämnet. Problematiken kring hur lärarutbildningen utformas gällande tvåspråkiga klassrum diskuteras. Det lyfts även varför modersmålsundervisning är viktig för elevers kulturella arv, fortsatta språk- och kunskapsutveckling samt hur lärarna i studierna ser på arbetet med förstaspråket och flerspråkighet.

Syftet i den här studien var att undersöka hur pedagoger uppfattar interkulturalism och flerspråkighet. Dessutom belysa om vilka faktorer anser pedagogerna är viktiga i arbetet med flerspråkiga barn. För att kunna ta reda på vad pedagogerna tycker om flerspråkighet och interkulturalism ställdes fyra öppna frågor. Med hjälp av kvalitativ analys har jag intervjuat åtta pedagoger. Data som samlades in visar att pedagoger anser att arbete med flerspråkighet är viktigt för att gynna barnens språk. Resultatet visar att pedagogerna lägger stor vikt till bemötandet och miljö på förskolorna. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer med egna erfarenheter och värde. Dessutom påverkar synen på barnet miljö, planering och arbettsätt hos pedagogerna. Vidare talar resultatet för att pedagogerna upplever brist på kunskaper om interkulturalism och att de även saknar kompetensutvekling för att kunna utveckla arbetssätt i flerspråkiga barngrupper.

AbstractSyftet med min kvalitativa studie var att undersöka svårigheter och möjligheter som en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning inom grundskolan senare år. Två engelsklärare och en specialpedagog som ofta besöker engelska lektioner har deltagit och svarat på intervjufrågorna. Analysen är baserad på teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Jag har kommit fram till att lärarna som jag har intervjuat saknar kompetens om att undervisa nyanlända elever och ingen av de lärarna som jag har intervjuat har gått någon utbildning om att undervisa nyanlända. Studiens resultat visar även att lärarna som har deltagit i min studie har stort engagemang och försöker att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov dock är alla tre också överens om att det är en stor utmaning såsom klasserna är oftast mycket heterogena och man måste nå både eleverna som kan lite eller inte alls engelska samt de eleverna som behärska det engelska språket på en mycket hög nivå. Att jobba med nyanlända elever som kommer till Sverige under sina sista skolår och kan lite eller inte alls engelska är en av de största utmaningar. Vidare poängteras vikten av nyanlända elevens skolbakgrund i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation. Samtidigt belyser lärarna om de möjligheter som finns när man har nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning. De nyanlända elever som har använt engelska som kommunikationsspråk i sitt ursprungsland är trygga med att använda engelska på lektioner som i sin tur påverkar de andra eleverna på ett positivt sätt. Lärarna belyser även möjligheterna som finns i heterogena klassrum där elever med olika bakgrund och erfarenheter mötts.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samt att undersöka lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som har sin utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Litteratur som jag har använt mig av i arbetet är Strandberg (2009), Ladberg (2003), Svensson (2013) och andra forskare. Studiens resultat grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i tre förskolor som jobbar aktivt med barns språkutveckling. Alla förskolor ligger i områden med stor etnisk mångfald. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser flerspråkighet som en tillgång för både individen och samhället. Hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkiga barn påverkar barnets språkutveckling på både svenska och modersmål. Resultatet belyser att samarbete mellan pedagogerna och familjen förstärker flerspråkiga barns identitet och deras självkänsla dessutom ökar deras trygghet. En annan sak som resultatet visar är att ett starkt modersmål är grunden till vidare språkinlärning senare i skolan. Resultatet påpekar att pedagogerna hade kunskap om att förskolans lärandemiljöer är avgörande för barns språkutveckling. Det visar sig från resultatet att pedagogerna använder sig av olika arbetsmetoder till exempel bok-och sagoläsning, sånger, ramsor, teckenstöd, bilder samt konkreta föremål i sitt arbete med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. Resultatet belyser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med barnens språk i alla pedagogiska situationer. I diskussionen har det framkommit att pedagogernas förhållningssätt och de sociala miljöerna är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling.

Kultti (2014) beskriver att när det kommer till det flerspråkiga barnets lärande så sker mycket av den språkliga dimensionen i förskolans lärmiljö. Läroplanen för förskolan belyser en likvärdig utbildning för barnet där språket och utvecklingen hör ihop (Skolverket, 2018). Förskolan ska erbjuda en miljö där språket får ta plats och utmanas. Syftet med denna studie är därför att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra till kunskapen om förskollärares arbete med det flerspråkiga barnets språkutveckling i förskolans verksamhet. Särskilt fokus har riktats mot förskollärares erfarenheter kring det flerspråkiga barnets språkutveckling och vilka metoder som används för att stödja det flerspråkiga barnet i sin språkutveckling. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 förskollärare. Resultatet visar att förskollärares erfarenheter kring arbetet med det flerspråkiga barnet i förskolan främst handlar om att använda sig av digitala verktyg och bildschema i sin undervisning i verksamheten. Användbara metoder och verktyg i arbetet med det flerspråkiga barnets lärande var enligt resultatet att använda olika applikationer genom det digitala verktyget lärplattan, vilket ansågs främja det flerspråkiga barnets språkförståelse liksom skapade goda förutsättningar till ett utvecklat talspråk. Resultatet visar att leken till stor del användes i arbetet för det flerspråkiga barnets språkutveckling. Genom leken skapas goda samtal, kommunikationer och gemenskaper som kan främja dem i att använda samt öva sina språkkunskaper i samspelet med andra barn och vuxna. Resultatet visade även på att förskollärare ansåg att ett behov fanns av att få möjlighet till specifika utbildningar kring flerspråkighet för att kunna stödja det flerspråkiga barnets lärande ännu mer än vad de ansåg sig kunna göra i nuläget.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken betydelse som läsning av skönlitteratur kan ha i ett mångkulturellt klassrum. Vi är särskilt intresserade av stödstrukturer för läsning såsom boksamtal. De tio redovisade källorna som ligger till grund för arbetet har valts genom en systematisk sökning. Källorna ger prov på både nationell och internationell forskning. Genom att bearbeta och tolka det insamlade materialet mynnade kunskapsöversikten ut i tre teman: boksamtal som undervisningsmetod, val av litteratur samt språk och identitetsutveckling genom läsning.  Kunskapsöversikten visar att boksamtal är en gynnsam metod för att arbeta med skönlitteratur. Boksamtal möjliggör elevernas identitet och språkutveckling. Forskare tycks vara överens om att boksamtalet först blir ett framgångsrikt didaktiskt verktyg om ”rätt” litteratur ligger till grund. I vår diskussionsdel definierar och problematiserar vi begreppet ”rätt litteratur”. Vi undersöker även hur lättläst som texttyp kan användas som litteratur i dessa samtal, samt att vi diskuterar texttypens syfte och vilka riskfaktorer som behöver ses över när elever läser lättläst litteratur. Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att skönlitterär läsning gynnar elevers språkutveckling såväl som deras identitetsutveckling. Vi upptäckte även att boksamtal var en effektiv metod för lärare att använda när de arbetar med skönlitteratur i flerspråkiga klassrum.

Modersmålsundervisningen har länge haft en marginaliserad roll i den svenska skolan trots att tvåspråkig undervisning enligt forskningen har positiva effekter på barns utveckling i båda språken såväl som på skolprestationerna som helhet. Speciellt gäller detta samband för läsförståelse. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse kring hur en mindre grupp lärare resonerar kring valet av arbetsmetoder och material samt vilka utmaningar de möter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju lärare och materialet har analyserats utifrån tidigare forskning samt Vygotskijs sociokulturella teori.Lärarna i studien använder lässtrategier och transpråkande i högre utsträckning än vad tidigare forskning visar men elevernas förkunskaper begränsar i många fall lärarnas möjligheter att följa kursplanen. Vad gäller material väljer lärarna efter tre kriterier; det ska fånga elevernas intresse, vara på en lagom svårighetsnivå samt vara i linje med skolans styrdokument. Att hitta lämpligt material är en av lärarnas största utmaningar tillsammans med heterogena undervisningsgrupper, otillräckliga förkunskaper hos eleverna samt begränsad undervisningstid. Uppsatsen väcker frågan om kursplanen och kunskapskraven är rimliga givet de förutsättningar som råder.Lärarna delar till viss del Vygotskijs syn på lärande. Detta märks framförallt i hur de väljer material med elevernas intresse i fokus samt den betydelse de anser att en elevs hemmiljö har för dess möjligheter att uppnå kunskapskraven.