Modersmålsenheten för förskolor i Uppsala kommun avvecklades år 2016. Beslutet grundade sig i att stödet från Modersmålsenheten inte ansågs vara tillräcklig och förutsätter att undervisningen ska ske kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Syftet med denna studie är att följa upp det lokala politiska beslutet att avveckla modersmålsenheten utifrån förskollärarnas perspektiv. Detta har vi gjort genom att föra semi-kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef. De teoretiska perspektiven som vi använt oss av i studien är framförallt det fenomenografiska perspektivet. De vi har intervjuat och forskningen som vi har redovisat har använt sig av ett sociokulturellt perspektiv. De intervjuade förskollärarna menar att en av konsekvenserna efter förändringen är att besöken från en modersmålspedagog uteblir och att de inte kan ersätta den på samma sätt. De arbetar med språk och kultur efter sina förutsättningar. Undervisningen sker exempelvis genom barnens hemkultur samt förskolans kultur som de skapar tillsammans.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt arbete med flerspråkiga barns modersmål i verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer. Fyra förskollärare har intervjuats till arbetet. Samtliga arbetar på olika förskolor i mångkulturella områden i södra Sverige. Studien grundar sig i en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare har en medvetenhet om språkets betydelse för barns utveckling och lärande. Förskollärare använder sig av olika strategier under naturliga situationer som måltider i verksamheten för att tillvarata flerspråkiga barns modersmål. Det visar sig att det finns utmaningar i arbetet med flerspråkiga barns modersmål, där ett exempel är tidsbrist.

Sammandrag Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen. Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvecklande undervisning kan utformas och vilka faktorer i undervisningen som bidrar till effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i två klasser i årskurs tre på två olika skolor i Sverige. De metoder som används i denna studie är intervjuer och observationer av flerspråkiga elever och lärare.   Resultaten av denna studie visar bland annat att språkbad, kodväxling, flerspråkighet som resurs och samarbete mellan modersmåls- och klasslärare är faktorer som möjliggör effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Det har även synliggjorts vilken betydelsefull roll modersmålsundervisning har som är förlagd till skolan på ordinarie skoltid. Detta skapar en bättre organisation av modersmålsundervisningen som öppnar upp för samarbete mellan modersmåls- och klasslärarna. Det behövs även ökning av lärarnas kompetens för att kunna möta språklig och kulturell mångfald i klassrummet.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad inblick utifrån verksamma förskollärares och barnskötares perspektiv gällande arbetet med språkanpassning i förskolan. Vi har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori i vår studie och genomfört en enkätundersökning med förskolepersonal från två förskolor och från en grupp på facebook. Observationer har också genomförts i två olika förskolor, för att se hur förskolepersonalen förhåller sig till arbetet med språkanpassning i praktiken. Resultatet visar att förskolepersonalen arbetar med att utveckla och utmana barns språk på ett varierat sätt, med material, bildstöd, teckenstöd, dialoger m.m. Slutsatsen är att språket är en viktig del av förskolans verksamhet som sker i alla situationer och att språket utvecklas i relationer och i samspel med andra.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare kan arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål än svenska. Utifrån syftet har dessa frågeställningar ställts: “Hur kan förskollärare arbeta för att synliggöra och stödja barns olika modersmål i förskolan?” och “Vilka metoder och material kan förskollärare använda för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska? Den teoretiska ramen för studien utgörs av det interkulturella förhållningssättet, stöttat lärande (scaffold) och det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra pedagoger i två olika förskolor i ett multietniskt område samt en språk- och kulturpedagog. Studien visar att det finns flera likheter mellan de två olika förskolornas arbetssätt när det gäller flerspråkighet. Bägge förskolor arbetar multimodalt och språkutvecklande med olika medel genom att använda sig av tecken som stöd, musik, böcker, samarbete med föräldrar och genom att använda sig av flerspråkig personal. Samtliga pedagoger i studien lyfter fram det interkulturella förhållningssättet genom att diskutera vikten av att synliggöra olika språk i förskolan för alla barn. Pedagogerna i förskolan tillvaratar vardagliga situationer som ständigt återkommer i förskolan, exempelvis måltidssituationer och samlingar, för att arbeta språkutvecklande.

Syftet med studien var att utröna på vilket sätt förskolans personal arbetar för att barn ska kunna ges möjlighet till att utveckla sitt modersmål samt personalens beskrivningar av arbetet med barns modersmålsutveckling. Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och 9 semistrukturerade intervjuer som genomfördes med anställda inom barnomsorgen i fem kommuner. Resultatet visar att olika typer av strategier används vid modersmålsutveckling på respondenternas förskoleavdelningar, såsom digitala hjälpmedel och förhållningssätt. I studien framkom att respondenternas syfte med modersmålsstöd var olika, då vissa respondenter tyckte att modersmålsutveckling var viktigt för individen, medan andra lyfte samhälleliga fördelar med ett väl utvecklat modersmål. Studien visar även att modersmålsstöd gynnar barns utveckling av självkänsla och kulturell identitet.

Bakgrund: Flerspråkighet är ett faktum i dagens samhälle och därmed i dagens förskolor. Detta faktum innebär att nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Viktigt att tänka på är att förskolan är det första, och kanske det enda, mötet med det svenska språket för en del barn. Därmed lyfts arbetet med det svenska språket fram som en central del i det pedagogiska arbetet. Forskning visar att förstaspråksutvecklingen stödjer och berikar andraspråksutvecklingen, vilket belyser vikten av att även aktivt arbeta med barnets förstaspråk i verksamheten. Studien belyser vad en flerspråkig förskola innebär, vikten av pedagogers stöttning i flerspråksutvecklingen samt problematiserar förekommande föreställningar om flerspråkighet och dess konsekvenser för flerspråksutvecklingen Syfte: Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger uttrycker sig om flerspråkighet i förskolan samt vad det innebär i det pedagogiska arbetet. Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukuterade intervjuer. Intervjuerna genomfördes utifrån tre olika konstellationer; parintervju, panelintervju och gruppintervju. Tre förskolor ingår i studien, där sammanlagt sex verksamma pedagoger deltog i undersökningen. Resultat: Resultatet i studien har analyserats utifrån följande analysbegrepp; kulturella redskap, mediering, stöttning och språkande. Resultatet visar att samtliga pedagoger uttrycker att de förespråkar och aktivt arbetar för en språkande och mångkulturell förskola, där flerspråkighet ses som en tillgång och ett viktigt kulturellt redskap. Vidare uttrycker sig pedagogerna om sig själva som ett av de viktigaste redskapen för att stötta barnets språkutveckling. Resultatet visar att samtliga pedagoger lyfter att en flerspråkig förskola ska präglas av en språkande vardag med ett lustfyllt, nyfiket och öppet klimat. Pedagogerna uttrycker en svårighet i kommunikation med både barn och vårdnadshavare när de inte behärskar ett gemensamt språk. Modersmålspedagogen lyfts fram som ett betydelsefullt språkligt och medierande stöd i den flerspråkiga förskolan och kan fungera som en "bro" i samspelssituationer.