Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling.   Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling. Andraspråkslärare menar att elever som har utvecklat modersmålet har lättare för att lära sig och förstå innebörden av nya ord och begrepp på det nya språket, eftersom det då handlar mest om att överföra och hitta nya ord i andraspråket.

Denna studie syftar till att undersöka hur flerspråkighet och modersmålsundervisning framställs i policydokument på statlig nivå. Detta med utgångspunkt i en riksdagsmotion från Sverigedemokraterna angående förslag till omskrivningar i förskolans läroplan, gällande flerspråkighet och modersmålsundervisning. Vi använder oss av diskursanalys som metod med ett läroplansteoretiskt perspektiv. Läroplanens utformning idag förespråkar att barn ska få möjlighet att utveckla sin flerspråkighet och sitt modersmål. Partiets motion talar för att fokus bör skifta till att främja det svenska språket samt den svenska kulturen. Det finns en historia bakom de dokument som gäller för förskolan idag men likaså för Sverigedemokraternas ställningstaganden. Tidigare forskning är till stor del överens om att barn i ett tidigt skede bör ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, framför allt genom modersmålsundervisning. Det bidrar med bättre språkkunskaper som på sikt skapar förutsättningar för vidare språktillägnande. Vidare stärks den kulturella identiteten hos barnet genom att bland annat kunna kommunicera med släkt och vänner.  Vi har sett att formuleringarna skiljer sig i de olika policydokumenten och vi utläser även olika människosyner. Sverigedemokraterna ifrågasätter den statliga finansieringen av modersmålsundervisning. Partiet menar att modersmålsundervisning är verkningslöst och grundar detta ställningstagande i danska vetenskapliga rön.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma hur ett antal pedagoger arbetar för att möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter i förskolan. Studien synliggör förskolornas olika villkor för främjande av flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter, samt vilka strategier pedagogerna använder sig av i den dagliga verksamheten, för att stimulera, uppmuntra, utmana och på så sätt främja barnens utveckling. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare, på fem förskolor i tre olika kommuner. Valet av förskolor är oberoende av förskolornas placeringar, omfattning av flerspråkiga barn och omfattning av barn med andra kulturella bakgrunder. Resultatet visar att förskolorna arbetar olika aktivt med flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörighet, beroende på avdelningarnas omfattning av barn med annat modersmål och flerkulturell bakgrund. Pedagogerna ser hinder och möjligheter i den dagliga verksamheten som påverkar barnens utveckling. Dessa hinder visar sig framförallt utgå från avsaknaden av resurser i form av modersmålsstödjare, ekonomi och personal, samt pedagogernas bristande kompetens kring ämnet. Resultatet visar också på pedagogernas olika synsätt, arbetssätt och metoder för främjandet av flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter samt de utvecklingsmöjligheter som finns för att utveckla verksamheterna.

Människans främsta redskap för att kunna lära, tänka och kommunicera är språket. Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011b) betonar därför att alla elever genom skolundervisningen ska ges förutsättningar till att utveckla kunskaper i och om det svenska språket. Utgångspunkten för denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning (2010) och rapporter från Skolverket (2006; 2011c) som tyder på att flerspråkiga elever forsätter att uppnå sämre skolresultat jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Orsaken till skillnaderna i skolresultaten anses vara individernas kunskaper i det svenska språket. Syftet med studien är därför att belysa faktorer i svenskundervisningen som kan gynna språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är följande:   Hur påverkar modersmålet en elevs språkutveckling i ett andraspråk? På vilka sätt kan läraren påverka språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?   Metoden för denna litteraturstudie har bestått av en informationssökning följt av en materialanalys. Det analyserade materialet utgörs av sju vetenskapliga artiklar, tre forskningsöversikter, två kapitel ur en antologi och tre forskningsrapporter. Studiens framtagna resultat visar att lärarens kunskap om flerspråkighet är betydelsefull för en gynnande språkutvecklande undervisning. Andra faktorer som har belysts i studien är hur kunskaper i modersmålet är avgörande vid andraspråksinlärning. Samtal och interaktion samt språklig stöttning är andra faktorer som har en betydande roll för en positiv språkutveckling hos flerspråkiga elever.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur skolan organiserar kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, hur dessa kartläggningar ligger till grund för den individanpassade undervisningen samt att ta reda på hur lärare arbetar för att undervisningen i klassrummet ska vara individanpassad. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på hur arbetet i klassrummet organiseras och utförs. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer, där sex stycken lärare i Uppsala, Sandviken och Norrtälje kommun har intervjuats, med fokus på hur deras skolor organiserar arbetet kring nyanlända elevers individanpassade undervisning. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av någon form av kartläggning samt att de upplever att de har tillräckligt med resurser vad gäller språkstöd som modersmålslärare, studiehandledning på modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk. Studiens resultat påvisar dock att lärarna önskar mer tid och kompetens för att kunna individanpassa undervisningen i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, både angående svenskan som barnets andraspråk, och barnets modersmål. Syftet var att ta reda på hur pedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan kan främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet innefattade även ta reda på hur man kan tillvara på olika språk som finns i förskolans verksamhet. För att få svar på hur förskollärare arbetar med detta arbete i sina verksamheter valde jag att använt mig av fem kvalitativa intervjuer, med tre aktiva förskollärare och två språkstödjare i två olika kommuner. Resultatet visade på att förskolor arbetar på olika sätt för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling. En slutsats som kan dras är att förskollärare arbetar mer eller mindre medvetet med flerspråkiga barns språkutveckling, där förskollärarens bemötande och förhållningsätt har stor betydelse för barnets språkutveckling. En annan slutsats är att flerspråkiga barn får mer stöd i att utveckla det svenska språket medan stöd i modersmålet är mer sällsynt.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare i en mångkulturell förskola kommunicerar med flerspråkiga barn vid samling. Frågeställningen i studien utgår från vilka hjälpmedel förskollärare använder sig av för att kommunicera med flerspråkiga barn. Metoden som används i denna studie är en triangulering iform av intervjuer med förskollärare, observationer av samlingar samt analys av förskolans arbetsplan. Det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på kommunikation. Resultatet har påvisat att hjälpmedel som används vid kommunikation till stor del är tecken som stöd. Arbetet med kommunikation på förskolan bygger på en arbetsplan som fokuserar på aktiviteter i grupp vilka utförs med hjälp av olika kommunikativa hjälpmedel. Användandet av dessa kommunikativa hjälpmedel jämförs i diskussionen med tidigare forskning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring flerspråkighet. Tidigare forskning har visat att barns flerspråkighet i förskolan uppfattas som problematisk. Studien utgår från forskning om interkulturell pedagogik samt begrepp utifrån den franske utbildningssociologen Pierre Bourdieus teori. Den teoretiska förankringen har i studien används för att förklara och för att nå ökad förståelse för flerspråkighetens problematik i förskolan.  För att belysa problematiken genomfördes en intervjustudie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur ser förskolepersonalen på flerspråkighet i förskolan? Hur uppfattar förskolepersonalen modersmålets betydelse för barnets kunskaps- och språkutveckling? Sju stycken förskolepersonal (förskolechefer, förskollärare och barnskötare) på tre förskolor i en mindre kommun intervjuades. Det gick att urskilja olika samtalsämnen i förskolepersonalens resonemang utifrån förskolepersonalens bakgrund och kompetenser, vårdnadshavares roll i den flerspråkiga förskolan, hemmets roll i modersmålsutvecklingen, svenska språkets betydelse, barns språkliga svårigheter, flerspråkighetens och modersmålets betydelse. Resultatet visade att förskolepersonalen har en positiv inställning till flerspråkighet, samtidigt upplevde de olika svårigheter i samband med barns olika modersmål. Flerspråkighet ansågs utgöra en merit i det framtida arbetslivet, samt som viktig för barns självkänsla och trygghet. De intervjuade upplevde även att flerspråkighet hade positiv påverkan på deras egen kompetensutveckling och förhållningssätt. Det som upplevdes som nackdel var olika sorts kommunikationssvårigheter, samt att brister i svenska utgör en viss risk för utanförskap. Med utgångspunkt i Bourdieus teori konstateras att förskolepersonalens och barns habitus spelar roll för flerspråkiga barns utveckling, likväl som flerspråkighet kan utgöra ett symbolisk kapital både i förskolan och samhället.

Syftet med denna studie är att ta del av och beskriva hur förskollärare berättar om sitt arbete med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sin roll i flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilka redskap anser förskollärare är betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilken syn beskriver förskollärarna att de har på modersmålets betydelse för flerspråkiga barn? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att undersöka hur förskollärare beskriver på vilket sätt samspelet mellan förskollärare och barn, med hjälp av olika redskap, ger möjlighet till flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med fem semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta del av varje förskollärares berättelser. I resultatet uttrycker förskollärarna att de behöver ha ett genuint intresse för att lära sig och ta till sig ny kunskap gällande flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Förskollärarna behöver ta hjälp av olika redskap för att synliggöra varje barns modersmål i verksamheten. Enligt förskollärarna måste modersmålet uppmuntras både i hemmet och i förskolans kontext och arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling grundar sig i respekt för allas lika värde.

I den här litteraturstudien har vi tittat på forskning berörande lärares användning av undervisningsspråk i matematikundervisningen samt hur detta påverkar elevers inlärning. Vi har valt att fokusera vår studie kring lärares undervisning på elevernas modersmål respektive andraspråk. Var femte elev i Sverige har ett annat modersmål än svenska vilket gör att vi anser att detta ämne är högaktuellt. Forskningen visade hur olika metoder för språkanvändning gav olika resultat och att det inte finns något självklart sätt att bemöta språkproblematiken som kan uppstå i matematikklassrummet.