Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samt att undersöka lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som har sin utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Litteratur som jag har använt mig av i arbetet är Strandberg (2009), Ladberg (2003), Svensson (2013) och andra forskare. Studiens resultat grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i tre förskolor som jobbar aktivt med barns språkutveckling. Alla förskolor ligger i områden med stor etnisk mångfald. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser flerspråkighet som en tillgång för både individen och samhället. Hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkiga barn påverkar barnets språkutveckling på både svenska och modersmål. Resultatet belyser att samarbete mellan pedagogerna och familjen förstärker flerspråkiga barns identitet och deras självkänsla dessutom ökar deras trygghet. En annan sak som resultatet visar är att ett starkt modersmål är grunden till vidare språkinlärning senare i skolan. Resultatet påpekar att pedagogerna hade kunskap om att förskolans lärandemiljöer är avgörande för barns språkutveckling. Det visar sig från resultatet att pedagogerna använder sig av olika arbetsmetoder till exempel bok-och sagoläsning, sånger, ramsor, teckenstöd, bilder samt konkreta föremål i sitt arbete med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. Resultatet belyser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med barnens språk i alla pedagogiska situationer. I diskussionen har det framkommit att pedagogernas förhållningssätt och de sociala miljöerna är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling.

Tidigare forskning pekar på att det finns tydliga brister i utformning av en trygg miljö för eleverna under lektionen i idrott och hälsa och i omklädningsrummen. Särskilt tydligt blir det i idrottssalen där eleverna utelämnas på ett mer framträdande sätt. Vi lärare måste arbeta för att alla elever ska känna sig trygga på alla skolans områden och därför bör vi skaffa oss förståelse om vad eleverna upplever otryggt för att kunna arbeta förebyggande för att minska antalet elever som känner sig otrygga. Syftet med denna studie var att undersöka tryggheten i undervisningen i idrott och hälsa. Delsyftet med studien var att undersöka elevernas upplevelser av omklädningsrummet och förekomsten av kränkande behandling i samband med idrott och hälsa undervisningen. Studien genomfördes i årskurs 7-9 på två grundskolor i södra Sverige. Enkäterna besvarades av 74 flickor och 69 pojkar och den totala mängden enkäter blev 143. Metoden som användes var enkäter av både kvantitativ och kvalitativ art. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde ingen otrygghet i lärandemiljön och i omklädningsrummet. I omklädningsrummet visar vår studie på att kränkande behandling förekommer i liten mängd. Slutligen vill vi belysa att det finns elever som känner sig otrygga i undervisningen i idrott och hälsa och detta anser vi är ett problem.

I studien undersökte vi hur två förskolor och två skolor organiserat den fysiska lärandemiljön. Vårt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lärandemiljön på två förskoleavdelningar och i två klassrum med avseende på möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi använde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer där vi haft analysbegrepp, hämtade från ett postmodernt perspektiv som centrala utgångspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrån våra analysbegrepp och forskningsfrågor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader på utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgänglighet av material. Resultatet antyder att en ökad medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse kan bidra till ett mer reflekterat förhållningssätt när det gäller utformningen av lärandemiljöer.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue’s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD. Fokus var att ta reda på pedagogernas erfarenheter kring det pedagogiska arbetet, sin pedagogiska betydelse för lärandemiljön samt klassrumsmiljön. Vi använde oss av en kvalitativ studie eftersom vi ville öka förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna inte gör någon skillnad på hur de lägger upp det pedagogiska arbetet för eleven oavsett om eleven har diagnosen ADHD eller inte. De menar att det är elevens behov och förutsättningar som styr upplägget. Dessa elever behöver tydlighet, struktur, tillgång till rätt resurser och arbetsro. Det framkommer i resultatet att pedagogernas betydelse för elevers lärandemiljö är av stor vikt. Pedagogers bemötande mot eleven med diagnosen ADHD, engagemang och förståelse för eleven och arbetsområdet är av avgörande betydelse för en god lärandemiljö. Resultatet visar att en god klassrumsmiljö är en miljö som är anpassad efter varje elevs behov.

Abstract This study is about preschool teachers' perceptions of biology teaching in preschool. The study examines three questions based on the purpose of the study that focus on preschool teachers 'perceptions of biology teaching in preschool, the child's perspective as a starting point in biology teaching and preschool teachers' reasoning about the importance of the outdoor environment as a learning environment for biology teaching. The study is based on previous research results that highlight preschool teachers' lack of subject knowledge and uncertainty in science teaching at preschool. In addition, both the preschool curriculum and research studies emphasize the child's perspective in teaching. Learning environment in the form of both indoor and outdoor environment in accordance with previous research studies is a contributing factor in children's learning and development. In this study, the learning environment is highlighted as an outdoor environment in the form of the forest, nature walks and the preschool yard. The study results are based on empirical data collected based on semi-structured interviews with six preschool teachers in two different municipalities in western Sweden. Interviews are then analyzed based on a phenomenographic methodological approach. The results show that preschool teachers' perceptions of the subject of biology and its teaching in preschool are mostly linked to nature, animals, plants, and the human body. The results also show in different ways where the preschool teachers take care of children's questions and perspectives and set it as a starting point in the planning of biology teaching. This is done by planning the teaching with the children where the children get a chance to talk about what they want to learn and do in preschool. Finally, the preschool teachers explained that the learning and teaching environment as an outdoor environment in the form of the forest, walks and the preschool yard has an important role in children's learning in biology.