Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och årligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt är fysisk aktivitet en del av hjärtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan och minskar risken för återinsjuknande. Syftet med studien var därför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar där resultatet visade tre betydande faktorer. Ålderns betydelse, det sociala stödets betydelse samt hjärtrehabiliteringens betydelse. Det framkom att det var svårt att komma igång med fysisk aktivitet och att det saknades information från sjukvårdspersonalen om hur de praktiskt skulle gå tillväga. Äldre kvinnor upplevde att hushållsarbete och trädgårdsarbete var deras fysiska aktivitet och därför ansågs ytterligare fysisk aktivitet onödigt. Att känna stöd från närstående var av betydelse. Många kvinnor menade att det var lättare att komma igång med fysisk aktivitet om de genomförde den tillsammans med närstående. Den fysiska aktiviteten i ett hjärtrehabiliteringsprogram bör individanpassas till den enskilda kvinnan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) kan utnyttjas i större utsträckning då detta kan öka antalet kvinnor som börjar utöva fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. / Cardiovascular disease is the most common cause of death among women in Sweden and annually 15 000 women have a myocardial infarction. After a myocardial infarction physical activity is a part of cardiac rehabilitation (CR). Physical activity has a positive effect on health and reduces the risk of relapse. The purpose of this study was therefore to focus on factors having a significant importance on women's physical activity after a myocardial infarction. The results consisted of 17 scientific papers, where three significant factors emerged; age, social support and the importance of CR. The study revealed that it was difficult to get started with physical activity and the lack of information from health professionals about how they would practically begin. Older women felt that housework and gardening was their physical activity therefore they felt that more physical activity was unnecessary. Feeling support from relatives was important. Many women felt that it was easier to get started with physical activity if they did it together with relatives. The physical activity in a CR program should be individualized. Physical activity on prescription can be used increasingly as this can increase the number of women who begin physical activity after a myocardial infarction.

Företagare runt om i Sverige blir allt mer medvetna om att personalens fysiska hälsa påverkar produktiviteten i företaget. Att aktivera sin personal i någon form av fysisk aktivitet är idag en punkt som ligger högt upp på många företagares dagordning. Denna kvantitativa studie genomfördes på ett mellanstort företag i södra Sverige, vilket idag bedriver fysiska friskvårdsaktiviteter. Syftet var att undersöka varför vissa väljer att delta i gruppaktivitet medan andra väljer att delta i individuell aktivitet. För att besvara syftet genomfördes en enkätstudie, vilken kartlade respondenternas sociala bakgrund, ålder och kön. Resultatet visade att det finns samband mellan social bakgrund, ålder och kön, och val av aktivitet i företagets friskvårdssatsning. De som var aktiva i grupp i ungdomsåren, fortsatte att vara aktiva i grupp i företagets regi och män under 40 år och kvinnor över 40 år väljer i första hand någon form av gruppaktivitet. Det visade sig även att ju högre utbildning de anställda har desto större är sannolikheten att de är med i individuell aktivitet.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB. Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden. Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.

Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa.  Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål. Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt. Att ha en bra dialog med eleverna och en förståelse till varför de inte deltar menar lärarna i undersökningen är en förutsättning för att kunna motivera eleverna till att delta aktivt i undervisningen.  Att ge elever förståelse för vikten av fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet anser lärarna i undersökningen är det viktigaste målet för ämnet. Vi ställer oss då frågande till varför lärarna i undersökningen inte kan precisera hur de arbetar för att nå detta mål.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat. Frågeställningar: – Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning? – Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad? – Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö? – Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga? Metod: Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog. Studien genomfördes som ett experiment. Designen var cross-over. Deltagarna fick vid två tillfällen utföra måttlig fysisk aktivitet i 30 minuter. Vid ena tillfället promenerade halva gruppen i skogsmiljö, den andra i stadsmiljö. Vid det andra tillfället bytte grupperna miljö. I samband med båda promenaderna gjordes för respektive eftertest av kognition (logik och matematisk problemlösning) och uppmärksamhet (selektivitet och vakenhetsgrad). I samband med testerna samlades kvantitativa data in, sedan gjordes en statistisk analys av skillnader och samband. Analysen gjordes i SPSS 17.0. Resultat: I denna studie fann vi inte några signifikanta förbättringar på logik och matematiskproblemlösning eller selektivitet och vakenhetsgrad efter måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter. Inte heller fann vi några signifikanta skillnader mellan testresultaten relaterat till yttre miljö. Det fanns inte heller något större samband mellan upplevd koncentrationsförmåga och prestation på logik/matematiktestet. Dock fanns en skillnad i upplevd koncentrationsförmåga relaterat till yttre miljö. Det var fler som upplevde att de hade en hög koncentrationsförmåga efter skogspromenaden jämfört med stadspromenaden. Det fanns också en förbättrad prestation hos dessa individer på efterföljande tester. Detta samband fanns bara för denna miljö. Slutsats: Måttlig fysisk aktivitet vid några få tillfällen ökar inte koncentrationsförmågan. Detta beror troligtvis på att den förbättring som fysisk aktivitet kan åstadkomma på hjärnans kognitiva funktioner sker över tid. Dock verkar en skogspromenad kunna ha effekt på den mentala upplevelsen av koncentrationsförmågan. Detta tillsammans med en vistelse i naturen verkar kunna öka prestationsförmågan. En förklaring skulle kunna vara att naturvistelse till skillnad från vistelse i stadsmiljö sänker upplevd stress och skapar rum för återhämtning.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder. I resultatet framkommer det att idrottslärarna är positivt inställda till inkludering av rörelsehindrade elever. De anser att alla elever har rätt till fysisk aktivitet oavsett förutsättningar och att det är lärarens ansvar att inkludera alla. Inkluderingen kan emellertid ske på olika sätt. Det framkommer även att läraren ska vara lyhörd och flexibel, till exempel att läraren lyssnar och anpassar övningar utifrån elevens idéer.  Vår slutsats är att lärarna i vår studie anser att viljan hos elev och lärare påverkar inkluderingen. De menar att ingenting är omöjligt, bara den positiva inställningen finns.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden. Frågeställningar:  – Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet? – Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid? – Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna? Metod Undersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Resultat Resultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva. Vad gäller motivationsfaktorer till att vara fysisk aktiv så fick kompisar och familj störst andel svarande, medan idrottslärare och skola fick minst.  Slutsats Enkätundersökningens resultat ger en begränsad bild av situationen men det går ändå att dra en slutsats att det sociala nätverkets påverkan på elever vad gäller att vara fysiskt aktiv på fritiden är stor. Oroande är att väldigt få angav att skola och idrottslärare var motivationsfaktorer. Rollen som framtida idrottslärare blir än mer viktig. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek? Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare. Utifrån frågeställningar och intervjuer visar resultatet av studien att pedagogerna dagligen arbetar med fysisk aktivitet på ett medvetet sätt. Studien visar också att pedagogerna ser samband mellan fysisk aktivitet, lek och miljö. Avslutningsvis anser pedagogerna att fysisk aktivitet i förskolan är en nödvändighet för barnen och deras välbefinnande.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Resultatet visade att främst genom utökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor an övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Implikation: Exempel på vidare forskning kan vara att implementera fler  skolinterventioner där prioritering på förändrade kostvanor och utökad fysisk aktivitet ligger. / Bakground: Childhood obesity is today a global problem and therefore it is important to prevent and priotitize. Overweight children and adolescents have for example a higher risk to develop type II diabetes and cardiovascular diseases. Purpose: Illuminate arenas for prevention and promotion for obesity and overweight among children and adolescents aged 7-17 years. Method: The study is a literature review.Databases that were used are PubMed, Swemed+ and Cinahl and the articles were analyzed by a theme analysis. Results: Studies showed that the arenas as school, home and community can prevent overweight and obesity among children and adolescents. Implication: Examples of further research would be to implement more schoolinterventions in wwhich priority to changing dietary habits and increased physical activity is located.

Många människor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet på sin fritid, och utbudet på motionsformer ökar stadigt. Många träningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrågan. I det allt större utbudet av motionsformer måste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende på en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet är att belysa motionsutövares träningsvillkor på en träningsanläggning, utifrån framträdande handlingsmönster. Genom att synliggöra motionsutövares handlingsmönster under träning ges kunskap om och möjliggör för förståelsen, vilka träningsvillkor en motionsutövare har för sitt deltagande och de olika val som görs i en träningsmiljö. Resultatet visar bland annat på att motionsutövares olika handlingar ofta kan vara både medvetna och omedvetna, men ändå möjliggöra för deltagandet. Exempel på handlingar som framkommit efter analys och tolkning var motionsutövares sätt att synas eller inte synas i ett träningssammanhang. Slutsatsen handlar om att synliggöra dessa dolda handlingar som kan ge motionsutövare ökat handlingsutrymme och skapa en hållbar livsstilsförändring, som både gynnar individen och samhället.