Introduction: Shame seems to be one of our most unpleasant emotions. There are connections between shame and depression, acute stress syndrome and it is one of the main reason for committing suicide. Questions: What are psychotherapist´ views on the role of shame in the therapeutic process? Which are psychotherapist experiences when reducing shame has had a positive impact on humans well being? On the contrary what prevents us regulating shame and what are the difficulties in working with shame? Method: The study has a qualitative and hermeneutic approach and method of analysis is thematic. Five experienced psychotherapists participate. Result: Therapists have no experience of working with shame as a primary emotion. People are seeking therapy when shame is observed as anxiety or as a defence. Shame prevents us from our deep feelings as anger, sadness, love and interest etc. The non-verbal markers of shame do something with the whole personality and are close to our opinion about our self, that who I am. Discussion: The experience of shame reminds of the experience of anxiety and fear. Thereby we need to treat shame in the same way as we treat anxiety given Malan´s triangle of conflict. Otherwise the risk is high that the patient terminates treatment prematurely. The contrary to shame is that we are lovable and we need to reach that experience if we will be able to regulate shame in treatment. To achieve these, qualities as self-compassion, acceptance, non-judgemental is needed. Furthermore the therapist´ ability to create an alliance and that we start to speak about shame are important. / Inledning: Skammen räknas som en av våra mest obehagliga känslor. Skam har stor inverkan på människor och det finns samband mellan svåra skamkänslor och depression, utmattningssyndrom och självmordshandlingar. Frågeställningar: Vad är psykoterapeuters syn på skammens roll i den terapeutiska processen? Vilka är psykoterapeuters erfarenheter där skamlindring varit viktigt för patientens tillfrisknande?  Vilka är psykoterapeuters erfarenhet av skamlindring som hinder för patientens tillfrisknande? Vilka svårigheter finns för att arbeta med skam i terapirummet? Metod: Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och analysmetod är temaanlys. Fem erfarna legitimerade psykoterapeuter deltar. Resultat: Terapeuterna har ingen erfarenhet att arbeta med skam som grundaffekt. Människor söker terapi när skammen yttrar sig som en ångestkänsla eller försvar. Skammen hindrar oss att känna våra djupa känslor som vrede, sorg, kärlek, intresse etc. Det finns kännetecken på skam som gör något med hela personligheten och som ligger närma uppfattningen om sig själv, det jag är. Diskussion: Upplevelsen av skam påminner om ångest och rädsla. Vi behöver därför behandla skammen på samma sätt som vi arbetar med ångest utifrån Malans affekttriangel, annars är risken stor att vi tappar patienten. På det djupaste planet är skammens motpol att vara värd att älskas och vi behöver nå dit för att verkligen lindra skammen. Det krävs kvaliteter som självmedkänsla, acceptans, icke-dömande, terapeutens förmåga att skapa allians och att vi börjar prata om skam.

Young audiences of today live in a society of constant converging of digital artefacts and media production principles. No longer is it enough to sit back and watch a TV-show. These audiences expect to activate themselves within multiple platforms, to become active participants instead of passive spectators. For production companies to face these demands, designing transmedia storytelling is becoming essential. To create transmedia storytelling is to create a story spreading over several media channels, where every channel contributes to the storyline in its’ own manner, in order to enable a broad narrative experience. Throughout its’ combining of a series, and establishing of characters’ social media profiles, NRKs’ production SKAM has become somewhat of a success story within the transmedia field. Through qualitative analysis based on models of grounded theory, theories on convergence and participatory culture, as well as on crossmedia and transmedia storytelling, it has been stated that NRK appears to have considered every important aspect in order to develop a phenomenon well suited for audiences of todays’ expectations. By that, SKAM is well to be considered a grand example of how to shape a functioning, reputable and strikingly successful transmedia story.

The purpose of this study is to identify and problematize how Islam is portrayed in the popular culture television series SKAM. This essay will show the analysis of images of Islam and Muslims in SKAM and how the process of us-and-them society are shaped, and the study hopes to illustrate popular culture as a source of information for religion. To fulfill the purpose and questions of the essay, this study will use a postcolonial theory and a semiotic method. The questions at issue: -       How are Islam and Muslims portrayed in season 4 of SKAM? -       How can the images of Islam and Muslims that appear in the Tv series SKAM be understood and analyzed through a postcolonial theory?  The methods used in this essay were Roland Barthes methods of semiotics which is based on analyzing images, advertising, film, or other communicative situations that can be perceived or create meaning through the signs of spoken and written language. These signs can be analyzed on two levels which are known as connotations and denotations. The theory used in this essay was postcolonialism. Postcolonial theory is the study of how the power over different groups is maintained by creating a hierarchical order and separation through social and cultural notions. These social and cultural notions create stereotypes and designations that survive today e.g., laziness, violence, greed, and primitivism. This essay is analyzed using postcolonial theories such as Edward Said´s Orientalism, which is founded in the idea that a non-western culture i.e., the Orient is pushed aside and portrayed as stereotypical, alien, different, or inferior due to prejudices presented in society. The analysis of this essay shows, with the help of the theoretical perspective, that the question of whether "SKAM contributes or counteracts to the othering of Muslims in Nordic society?" does create a separation between the Nordic us and the Muslim them in society. This leads to the othering of Muslims in society.

Some things you cant touch, see or grab. But they are there. Always and everywhere. Silently invading every part of you, your everyday life and the things in it. The less you speak of it the more you have it. The more you have it the less you want and can address it. Shame is not logic, it is not the brain reacting, hardly our conscience, it's the body. It is truly and fully a physical feeling. For the first time I give myself permission to dig into all of these materials, I indulge in the styles and tastes that I've long felt forbidden for me. I wont be limited in my choices of symbols, coloration or aesthetics in ways that good taste and patriarchal structures have taught me to be. I am letting that guard down and diving in, using it in advantage for my work and my theme. I feast on fake pearls, glitter, shells and plastics. I turn towards what is considered shameful or bad taste and work with it, embrace it and elevate it. Not to show that is the new "right" but to justify for all of the times that I have turned away from it because of shame. To be a person with feelings of shame is to be a person that automatically will try to turn from itself. Shame is intimately entwined with femininity, it is silently inherited from generation to generation. It is experienced only by some bodies and not others. It is not being able to see your own value. It is the loneliest feeling in the world, but really a marker for something much bigger and deeper than one individual. It is materialized everywhere around us. It is not me, but it is not not me.

Depression är ett omfattande lidande och räknas som en folksjukdom. Det är ett tillstånd som får svåra konsekvenser för den enskilde individen. Individen upplever ofta nedstämdhet, ångest och oföretagsamhet. Livet färgas dessutom av den dystra sinnesstämningen och tycks ha liten eller ingen mening alls. Det valda forskningsområdet är ett växande problem i samhället och många gånger upplever den drabbade skuld och skam, som en följd av den tabu som råder. Med en ökad förståelse för individens upplevelser ökar möjligheten för att denna patientgrupp får både ett bättre bemötande och en bättre vård. Syftet med studien är därför att belysa människors upplevelser av att leva med depression. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I självbiografierna framkommer det hos samtliga författare hur depressionen skapar ett omfattande lidande som påverkar förmågan att leva ett fullgott liv. Depressionen skapar känslor av skuld och skam, destruktiva tankar, social isolering och en plågsam oförmåga att hantera vardagslivet. När livet upplevdes som allra mörkast, var det vanligt att ta till diverse metoder för att hantera situationen. Det kunde handla om självmedicinering, överkonsumtion av alkohol eller att skada sig själv. Samtliga författare upplevde dessutom att det fanns en bristande förståelse för deras situation från omgivningen. Det blir tydligt att det finns en stark stigmatisering kring depression som försvårar livet för den drabbade. Den bristande förståelsen kunde skapa en känsla av utanförskap och individen drog sig många gånger undan från omgivningen.

En narrativ undersökning av kvinnliga självbiografiska verk. En undersökning i hur svåra självupplevda erfarenheter genom olika konstnärliga former kan ”bli till”, bli kommunicerbara och subversiva. I undersökningen har jag sett historiskt på kvinnlig självbiografi, bekännelselitteratur och självbiografisk subversion. Jag har även undersökt erfarenheter, möten, skam och skuld. Utifrån detta har jag analyserat två av kvinnor skrivna självbiografiska texter, samt arbetat parallellt med gestaltning av egen självbiografisk subversion. Mitt fokus har varit svåra kvinnliga självupplevda erfarenheter kopplade till skam och skuld och olika konstnärliga former att göra berättandet möjligt genom. Till min undersökning hör gestaltningen, Blå timmen - en självbiografisk subversion, där jag söker vägar att göra de svåra självupplevda erfarenheterna möjliga att berätta. Jag använder den blå timmen som en tillflykts ort och samtidigt som en kanal för erfarenheter. Den blå timmen blir ett andrum, ett hål i tiden. I den blå timmen blir det möjligt att närma sig det som inte går att berätta och det som inte går att lyssna till, det som är fyllt av skam och skuld. Det är ett sökande efter en väg ut, en plats eller ett rum där det går att möta och vända det som plågar till en kraft att söka kunskap och förändra med.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.

Den egna rösten kräver att vi ska våga visa vårt äkta och sårbara jag. Att våga ta plats handlar om att våga be om att bli sedd, vilket är en sårbar position. Skammen hindrar den egna rösten, hindar en från att våga ta plats. Vad som behövs är att vi ser vår sårbarhet som något värdefullt. Som något som gör oss mänskliga och kreativa. Genom medkänsla med oss själva och tillit till omvärlden, kan vi våga visa de sidorna och därmed bli modiga. Modiga fegisar som vågar erkänn att de är rädda. Kanske kan vi då bli något så oväntat som "lyckliga konstnärer". Och fånga alla de magiska ögonblick som är värda att fånga. / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

The aim of this master’s thesis is to study in what ways an audience who does not identify as heterosexual reflect over the Norwegian TV-show SKAM’s non-heterosexual representations. The research was carried out through five focus group interviews with thirteen people and used theories on identification, stereotypes and the media together with queer theory and intersectional theories. The study’s interviews show that SKAM gives different opportunities for identification. The respondents all identifies with ways the show deals with coming out and how the process is shaped by subtle forms homophobia. The show’s focus on heteronormativity and internalized homophobia is also strongly identified with and considered to be skilfully told. How Isak and Even’s relationship is portrayed is appreciated as well, which was a source for positive identification. The character Eskild was also brought up as a clever way to show how stereotypical representations can be used in a positive and inspiring way. The show’s general lack of non-heterosexual characters and their portrayal as all white, cis, middle class men was critiqued, as well as how the show handled fetishzation of non-heterosexual relationships. It becomes clear from the interviews how the respondents negotiate the non-heterosexual representations in SKAM in order to find identification, which helps them validate their own sexual identities. Moreover, the study also shows how representations, how they affect and regulate people’s social lives and identities, can be better understood by favouring not only the media but the viewers as well.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie III undersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IV undersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II och III användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives.