This qualitative study aims to examine the challenges of fast fashion consumption, encompassing a comprehensive examination of various factors and multifaceted dilemmas related to consumer choices. Clothing consumption serves more than just material needs, with today's society witnessing a strong connection between consumption and social norms, trends, and ideals, especially through social media. The choice of fashion consumption proves to be a complex issue in sustainability discussions. This complexity is heightened as social media influencers actively endorse and glamorize fast fashion products despite their well-known environmental consequences. The study navigates and sheds light on the interaction between influencers, who serve as marketers for these fast fashion products on social media, and their followers as recipients of the advertising and potential consumers. The interaction between both influencers and followers is explored through qualitative semi-structured interviews. The complex issue of fast fashion consumption is analyzed through a theoretical framework integrating Two-step flow theory, Cultivation theory, Social learning theory and the theory of Cognitive dissonance, as well as the respondents' attitudes, opinions, and positions. The purpose of the study is to illuminate the influential role of influencer marketing on followers' consumption and perception of fast fashion, particularly regarding the environmental aspects and sustainability.  The research questions are: "How do influencers shape followers' perspectives and purchasing behavior regarding fast fashion?", "How do followers reflect on their own fast fashion consumption affected by influencers on social media?", and "What other factors, besides influencers, can influence followers' consumption decisions regarding fast fashion?". In this qualitative study, the analysis of interviews with influencers and their followers reveals complex narratives and patterns in the context of fast fashion. Six key themes emerge, including; environmental awareness, ambivalence, the impact and power of influencers', responsibility, social norms and consumption culture. The analysis highlights followers' increased environmental awareness and their simultaneous struggle with impulsive consumption. Influencers play a central role in shaping followers' views and behaviors and acting as trendsetters. However, followers express concerns about collective and environmental responsibility, portraying influencers as having a dominant position when regarding fashion consumption through social media.

As generations have moved away from the farm, the population has become less aware of the practices behind the agriculture industry. However, people are becoming interested in how their food is produced. Since most of the population has not received an agriculture education, they look towards social media as their source of information. Social media has become a platform for sharing opinions and knowledge on certain topics. It has also been studied the perceptions of others can be influenced by emotionalizing and repeating stories related to the topic. Farmers and ranchers are now sharing their knowledge and experiences regarding agriculture through the convenience of social media. This leaves the question can a farmer’s use of social media influence a change in the public opinion of agriculture to a positive one. Therefore, this study focuses on the potential influence and impact farm-fluencers have on public perceptions of agriculture, through using social media.

Research question: How do the source credibility dimensions in influencer marketing affect the Swedish consumer's purchase intentions, based on different demographics?  Purpose:  The purpose of this study is to investigate which dimensions of social media influencers' perceived credibility mostly influence the purchase intentions of Swedish consumers​. Method: Quantitative method. Results: The study found that physical and social attractiveness significantly influence Swedish consumers' purchase intentions, with trustworthiness also positively correlated but less predictive in regression analysis. Expertise did not significantly affect purchase intentions. Age correlated positively with perceived expertise and negatively with attractiveness, while educational background had no significant impact on credibility dimensions​. Conclusion: The study concludes that physical and social attractiveness significantly impact Swedish consumers' purchase intentions, with trustworthiness also important. Expertise is valued more by older consumers, indicating that influencer marketing should focus on attractiveness for younger audiences and expertise for older ones.

Sharenting är ett intressant ämne, både inom akademin och samhället i stort, eftersom det väcker många frågor kring barns integritet, säkerhet och etik. Studiens syfte är att belysa fenomenet sharenting genom att studera utvalda mamma-influencers mest populära sharenting-inlägg på Instagram och identifiera vilken typ av sharenting-inlägg som genererar mest engagemang hos publiken på Instagram och hur dessa uppfattas och tolkas utifrån de teoretiska ramar som finns inom områdena storytelling, framing och representation theory. Studien använder sig främst av en kvalitativ metod,med stöd av kvantitativ data, för att få en så bred översikt som möjligt i ämnet. Utifrån de valda teoretiska ramverken storytelling, framing och representation theory, skapades fokusgrupper med småbarnsföräldrar samt bildanalyser. Detta för att undersöka hur de utvalda mamma-influencers populäraste sharenting-inlägg på Instagram uppfattades och tolkades. Studiens resultat visar att sharenting-inlägg från mamma-influencers på Instagram, särskilt de som är positiva, neutrala och sorgliga/negativa, är de mest frekvent förekommande. Emotionellt laddade inlägg genererar mest engagemang i form av likes och kommentarer. Framgångsrika inlägg använder storytelling och framing för att skapa starka känslomässiga band med sin publik och idealiserade bilder av föräldraskap och barndom. Studien belyser dessutom vikten av känslomässigt innehåll för att skapa engagemang och betonar behovet av vidare forskning kring långsiktiga effekter av sharenting och skydd av barns rättigheter online.

Titel: Kändisen som rabattkupong Författare: Kristine Berglund, Johanna Münter och Kajsa Stävmo  Handledare: Leif V Rytting  Examinator: Leif Marcusson  Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi, Music and Event Management, Linnéuniversitetet, HT 2016  Exekutiv sammanfattning Vi kan idag konstatera att internettillgången har ökat avsevärt nationellt och globalt under det senaste årtiondet. I takt med att digitaliseringen har ökat är det inte längre en lyx att koppla upp sig online. Följaktligen har likaså medier online mångdubblats och enligt svensk e-handel har majoriteten av företag, tidskrifter och myndigheter onlinenärvaro. Parallellt konstaterar vi att antalet kändisar har ökat som en följd av globaliseringen såväl som digitaliseringen och det finns idag fler plattformar att synas på än någonsin. Företagen och deras varumärken nyttjar det växande nätet och dagens uppsjö av kändisar, vilket därmed har lett till att kändisars medverkan i reklam inte är ett ovanligt fenomen. Vi har därför applicerat kändisreklam på onlinemiljön och detta är uppsatsens övergripande ämne. Marknadsföringskampanjer kan uttrycka sig i många olika former och kanaler men syftet med den här studien har inriktats till enbart kändisars interaktion med reklam via internet. Det finns tidigare forskning kring kändisreklam men hur fenomenet reformeras när det tar form på nätet är ännu ett relativt outforskat ämne vilket vi genom denna uppsats ämnar klargöra.  Syfte och forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att klarlägga och analysera vad som präglar kändisreklam online. Med detta i åtanke har vi parallellt med syftet har vi tagit fram följande två forskningsfrågor:  Vilka styrkor och svagheter finns det med kändisreklam på internet för de inblandade aktörerna? Med vilken målsättning samarbetar företag och kändisar genom onlinereklam? Metod  Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ forskningsmetod. Forskningsansatsen präglas av induktion med deduktiva inslag. Den empiriska datan är insamlad genom sju semistrukturerade intervjuer med mycket kunniga personer inom området. Slutsatser  Resultatet visar på ett antal egenskaper som onlinemarknadsföring medför och som inte kan uppnås inom den icke-digitala marknadsföringen. Kändisen som mediakanal, electronic word of mouth, kombinationen av parternas målgrupper och den pricksäkra segmenteringen exemplifieras. Dessa karaktärsdrag och fördelar är målsättningen till varför företag och kändisar samarbetar genom onlinereklam. I studien konstateras också riskerna med kändismarknadsföring online, vilka bland annat är överexponering och negativ påverkan av samarbetspartnerns rykte. Sammanfattningsvis kan vi se att det finns ett stort värde i att använda sig av kändisar i reklam. Vår studie tyder dock på att det finns faktorer som bör tas i åtanke för att kändisreklamen ska nå framgång online. Våra slutsatser kan sammanfattas enligt följande punkter: Krav på äkthet Internet har öppnat upp för en tvåvägsdialog och även möjligheten för konsumenter att granska innehåll vilket har lett till ökade krav på äkthet och transparens. Samarbetet mellan varumärket och kändisen måste kännas äkta och reklamen får inte uppfattas som köpt. Detta är väsentligt då det annars kan leda till ett misslyckat samarbete och skador på varumärkets image. Personifierad kommunikation Med hjälp av internet kan kändisarna använda sina egna kanaler för att nå ut med reklam. Utifrån vår studie går det att utläsa att denna typ av kommunikation upplevs som mer trovärdig och äkta av konsumenten och det är en påtaglig skillnad gentemot traditionell marknadsföring. Detta blir ett sätt att kringgå problemet med att fler och fler blir undvikande mot reklam. Därmed har kändisen fått mer inflytande när det kommer till reklamen då de har möjligheten att påverka dess innehåll vid publicering på deras egna kanaler. Identitetsmatchning Vår studie tyder på att varumärket och kändisen inte får stå för långt ifrån varandra gällande identiteten då detta kan leda till förvirring hos konsumenterna. Negativ publicitet och upplevelser har en tendens att överföras till den andre partnern vilket gör förarbetet viktigt. Detta i kombination med de spridningsmöjligheter som internet medför gör det ännu mer betydande med rätt matchning då negativ publicitet sprids mycket fort på internet.

Abstract As the media intensity increases, it becomes more difficult for companies to obtain people's attention, and a risk that the message will pass its target audience arises. Social media has generated new possibilities for companies to be able to profile their message and reach specific target audiences. Within all groups in society there are certain people who have an ability to influence others. These individuals have become more important on social media. Several names have been used in previous research to describe them, in this paper the term social media influencers, SMIs, will be used. Through collaborations with SMIs, companies can promote their organization or their brand. During this process, the authors of this paper have found several studies which focuses mainly on how companies should identify the right SMIs to collaborate with and also what distinguishes these individuals. The authors recognize that less research has been dedicated to studying this phenomenon from the consumers’ perspective. Therefore, this study aims to contribute to the research in this specific area. The purpose of this study is to get an insight in consumers’ attitudes towards social media influencers, as well as how consumers value and perceive corporate-sponsored posts by influencers on social media. A qualitative approach was used in this study, based on fifteen interviews with consumers who use social media in which they follow one or more SMIs. The empirics have then been analyzed based on the theoretical framework, which mainly consists of theories and previous studies within the field of marketing communication, among others buzz-marketing, sponsorship, product placement and covert marketing. The conclusion of this paper is that none of the respondents had a positive attitude towards corporate-sponsored posts. The respondents tend to trust SMIs that are genuine and have a sense of humor. The respondents trusts information from other consumers more than they trust information from companies. The credibility for SMIs decreases when they get financial compensation to publish corporate-sponsored posts. Keywords: SMI, social media, influencer, corporate-sponsored posts, trust, attitudes, credibility / Sammanfattning På grund av den ökade medieintensiteteten blir det svårare för företag att fånga människors uppmärksamhet, det uppstår en risk att budskapet passerar dess tilltänkta målgrupp. Sociala medier har skapat nya möjligheter för företag att kunna profilera sitt budskap och nå ut till specifika målgrupper. Inom alla grupper i samhället finns vissa typer av personer som har en förmåga att påverka andra människor, inom samma grupp. Dessa personer har fått ökad betydelse på sociala medier och benämns inom tidigare forskning med flera olika namn. I denna studie kommer de benämnas social media influencers, SMIs. Genom samarbeten med SMIs kan företag marknadsföra sin organisation eller sitt varumärke. Under denna process har uppsatsförfattarna funnit flera tidigare studier som har fokuserat på hur företag kan identifiera de rätta personerna att samarbeta med samt vad som utmärker dessa personer. Samtidigt har uppsatsförfattarna upplevt att mindre forskning tillägnats åt att studera fenomenet ur konsumenternas perspektiv. Därför ämnar denna studie att bidra till forskningen på detta område. Syftet med denna studie är att få en inblick i konsumenters attityder gentemot social media influencers samt hur konsumenter värderar och uppfattar företagssponsrade inlägg från dessa. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats bestående av femton personliga intervjuer med konsumenter som använder sociala medier samt följer någon eller några SMIs inom dessa. Empirin har därefter analyserats utifrån det teoretiska ramverket, vilket huvudsakligen består av teorier och tidigare studier inom marknadskommunikation, bland annat buzz-marknadsföring, sponsring, produktplacering och dold marknadsföring.   Slutsatsen i denna studie är att ingen av respondenterna i studien hade en positiv attityd gentemot företagssponsrade inlägg. Respondenterna känner mer förtroende för SMIs som är äkta, har humor och kan bjuda på sig själva. Respondenterna har även större förtroende för information från andra konsumenter än från företag. Vetskapen om att SMIs får finansiell kompensation för att publicera företagssponsrade inlägg gör att trovärdigheten för dem minskar.   Nyckelord: SMI, sociala medier, influencer, företagssponsrade inlägg, förtroende, trovärdighet, attityder

Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge about how consumers in southern Stockholm perceive influencer marketing via Instagram and understand the role of influences in the consumers' buying process. Theory: Influencers lose followers' trust because many associate influences with forced advertising, because it is known that influencers get paid for spreading marketing on their social channels. There is a concern among consumers, and borders are not drown between the private posts and the sponsored posts. This study includes theories such as consumer behavior, social media as well as influencer marketing. This includes theories like word of mouth, user-generated content, the consumer's buying process, opinion leaders and consumer behaviour. Method: This research strategy places more emphasis on words than quantification, ie numbers. Data collection has consisted of qualitative interviews, scientific articles as well as literature and a deductive approach have been adapted. The study's selection technique was based on a choice of convenience, which is a form of non-probability choice. Result: The result has been analyzed based on the above mentioned theories. A result from this study shows that consumers reflect on their choice of influences on Instagram, even though not much time is added to it. Shared interests and identification should exist in order for the respondents to click on the follow button. In order for a purchase to go through, it is required that respondents trust the influences and that the respondent should be interested in the product being marketed. / Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur konsumenter i södra Stockholm uppfattar influencers marknadsföring via Instagram samt förstå influencers roll i konsumenternas köpprocess. Teori: Influencers tappar följares förtroende eftersom att många förknippar influencers med tvingad reklam, då det är känt att influencers får betalt för att sprida marknadsföring på sina sociala kanaler. Det finns en oro bland konsumenter och gränsen suddas mellan de privata och sponsrade inläggen. Denna studie omfattar teorier som konsumentens beteende, sociala medier samt influencer marknadsföring. Detta innefattar teorier som mun till mun metoden, användargenererat innehåll, konsumentens köpprocess, opinions ledare samt kulturella värderingar i konsumentbeteende. Metod: Denna forskningsstrategi lägger större vikt på ord än kvantifiering d.v.s siffror. Datainsamlingen har bestått av kvalitativa intervjuer, vetenskapliga artiklar samt litteratur och en deduktiv ansats har anpassats. Studiens urvalsteknik grundade sig på ett bekvämlighetsurval, som är en form av ickesannolikhetsurval. Resultat: Resultatet har analyserats utifrån de nämnda teorierna ovan. Ett resultat som undersökningen visar är att konsumenter reflekterar kring sitt val av influencer på Instagram trots att inte mycket tid läggs åt det. Delade intressen samt identifiering bör finnas för att respondenterna ska klicka på följ knappen. För att ett köp ska gå igenom krävs det dels att respondenterna har förtroende för influencern samt att respondenten ska intressera sig för produkten/tjänsten som marknadsförs.

Social media has, with the digital world development, grown hugely and is now a well integrated part of our daily life. A strategy that has grown widely and strong in conjunction with this, is the marketing phenomenon influencer marketing. Where the businesses use social media, like Instagram, to market their products and services, and to communicate their brand to the customers. It is all about a relationship between the business, the influencer and the customer. To succeed with this, it takes that the influencer is a trustworthy person, with a loyal following-crowd. The power has, with this development of the digital world, moved from the businesses to the customer and also the influencer. With this said, we can see a purpose in examining the consumer perspective, where the power really lies. After examining previous research, we discovered a gap where they had not researched enough regarding the consumer perspective. Previous research has focused on the business perspective. This study therefore aims to examine the consumer's attitudes regarding influencer marketing. With the aim to understand, to what extent they are affected by this marketing method. To help with this we have decided to use research questions regarding how consumers considers that their purchasing behavior is affected by influencer marketing, what the consumers attitude towards influencer marketing is, in the terms of trust and confidence, and what helps to increase their willingness to buy. To get a wide perspective, we choose a quantitative research method where 155 survey were distributed online, on Facebook and LinkedIn. Beyond this, secondary data has been used, with support in previous research regarding the subject influencer marketing. Throughout the study, two keywords have recurred, trust and confidence. These has with the study shown to be a vital factor, when it comes to consumers attitudes regarding influencer marketing. Businesses have to create trust towards the customers, through creating genuine relationships, much with the help from the influencers. / Sociala medier har, i takt med den digitala världens utveckling, växt enormt och är nu en väl integrerad del i vår vardag. En strategi som växt sig stark i samband med detta är marknadsförings-fenomenet influencer marketing. Där företagen använder sig av sociala medier så som Instagram, för att marknadsföra sina produkter och tjänster samt kommunicera sina varumärken utåt till konsumenterna. Makten har, i och med den digitala världens utveckling, förflyttas från företagens händer till konsumenten och även influencern. Därmed kan vi se ett syfte att undersöka just konsumentperspektivet, där ju faktiskt makten ligger. Efter att ha granskat tidigare forskning upptäckte vi ett gap där fokus inte legat tillräckligt kring konsumentperspektivet, utan fokuserat till större del på företagsperspektivet. Denna studie syftar därmed till att undersöka konsumenternas attityder till influencer marketing. Med syftet att förstå i vilken utsträckning konsumenterna anser att de påverkas av denna typ av marknadsföring. Till hjälp har vi valt att använda oss av forskningsfrågorna gällande hur konsumenterna anser att deras köpbeteende påverkas av influencer marketing, vad konsumenterna har för inställning till influencer marketing - i termerna tillit och förtroende, samt vad som bidrar till en köpvilja hos konsumenterna. För att få ett brett perspektiv, valdes en kvantitativ forskningsmetod, där 155 enkäter delades ut online - på Facebook och LinkedIn. Utöver detta har sekundärdata använts, med stöd i tidigare forskning kring ämnet influencer marketing. Under hela studien har två nyckelbegrepp återkommit, förtroende och tillit, som i och med denna studie har visat sig vara vitala faktorer, när det handlar om konsumenternas attityder gentemot influencer marketing. Företagen måste därmed skapa förtroende hos konsumenterna, detta genom att skapa relationer, till stor del med hjälp av influencers. Vi kan i studien se resultat på att tilliten till influencer marketing generellt är låg, men att individer ändå påverkas av denna typ av marknadsföring och därmed exempelvis väljer att handla produkter som influencers gör reklam för.

Problemformulering: Konsumenter har påvisat en ökad misstro mot traditionell marknadsföring och efterfrågar autenticitet. Influencer Marketing används i allt större utsträckning av företag för att nå sin målgrupp på önskvärt sätt, och branchen anses ha mognat. Som en vidareutveckling av Influencer Marketing har ett nytt fenomen tagit form; Artificiella Influencers. Fenomenet är ännu relativt okänt av gemene man, men har redan uppmärksammats av såväl modehus som marknadsförare världen över. Hur användandet av detta fenomen kan komma att påverka företag, dess varumärken och uppfattade autenticitet är i dagsläget ännu oklart och forskning på ämnet saknas. Syfte: Studien ämnar undersöka om, och hur, konsumenters uppfattning av ett varumärke och dess autenticitet skiljer sig åt då varumärket kommuniceras via en Verklig- eller Artificiell Influencer. Vidare avser studien jämföra hur dessa två marknadsföringsstrategier skiljer sig åt gällande koncepten varumärkesperception och autenticitet. Slutsats: Studien påvisar att såväl likheter som skillnader går att urskilja gällande de attityder och inställningar som återfinns hos respondenterna mellan Verkliga och Artificiella- Influencers. Den avgörande faktorn konstaterades vara vare sig det framgick om Influencern var artificiell eller ej. Om detta ej kunde avgöras av respondenten bedömdes varumärkessamarbetet utefter samma kriterier för båda typerna av Influencers, vilka därmed likställdes från ett autenticitetsperspektiv. Vidare fastställdes den övergripande kongruensen av matchning mellan samtliga faktorer och modeller vara av stor vikt och helt beroende av individernas subjektiva perception av autenticitet. Forskningsbidrag: Denna studie tillför nya insikter om hur individer uppfattar varumärkesautenticitet vid användandet av fenomenet Artificiella Influencers. Detta fenomen är därmed en ny-tappning på ämnesområdet Influencer Marketing varför uppsatsen bidrar med ökad förståelse för såväl fältet Influencer Marketing som fenomenet Artificiella Influencers. / Problematization: Consumers have demonstrated an increased distrust against traditional marketing and are demanding authenticity. Influencer Marketing is used more frequently by companies in order to reach the target audience in a desired manner, and the industry is considered to have matured. As a further development of Influencer Marketing, a new phenomenon has evolved; Artificial Influencers. The phenomenon is still relatively unknown by the commonalty but has already been recognized by both fashion houses and marketers worldwide. The effects this phenomenon will have upon companies deciding to follow this new trend, their brands and perceived authenticity is still unclear and as for now, there is a lack of research on the subject. Purpose: The purpose of this study is to examine if, and how, consumers perception of a brand and its authenticity alters whether the brand is communicated by a Real- or an Artificial Influencer. Furthermore, the study aims to compare how these two marketing strategies differs in terms of brand perception and authenticity. Conclusion: This study determines that both similarities and differences can be distinguished among the attitudes of the respondents regarding the matter of Real- versus Artificial Influencers. The decisive factor was found to be whether or not it was clear that the Influencer was artificial. If the respondent could not tell the origin of the Influencer, the brand collaboration was assessed upon the same criteria for both types of Influencers, hence they can be regarded being equal in terms of authenticity. Moreover, it became clear that the overall congruence of fit between all of the determinants as well as the theoretical models were of importance, which depended on the individual’s subjective perception of authenticity. Contribution: This study contributes with new insights on how individuals perceive brand authenticity when companies market themselves with the help of Artificial Influencers. The phenomenon can therefore be seen as a remastered form of Influencer Marketing hence this thesis contributes to an increased understanding of both the Influencer Marketing field as well as the phenomenon of Artificial Influencers.

Influencer marketing är ett växande fenomen och blir alltmer vanligt som marknadsföringsverktyg på sociala medier. Efter att granskat tidigare forskning upptäckte vi att det tidigare inte forskats mycket kring hur influencer marketing skiljer sig åt mellan olika branscher. Syftet med studien är att ta reda på vilken roll begreppen trovärdighet och identitethar i mode- (hedonism) och IT-branschen (utilitarism/hedonism) när det gäller användandet av influencer marketing, ur ett samhällsperspektiv. Resultatet ska bidra med ökad förståelse kring upplevda skillnader mellan de olika branscherna som i sin tur kan bidra med information tillföretag som klassificeras som hedonistiska och utilitaristiska vid deras användande av influencer marketing. Frågeställningarna som ställdes var:1. På vilket sätt kan mode- och IT-branschen kopplas till hedonistiskt samt utilitaristisktvärde?2. Vilka skillnader, kopplat till begreppen trovärdighet och identitet, uppleverkonsumenterna att det finns av användningen av influencers på sociala medier inom mode- respektive IT-branschen? För att kunna besvara studiens frågeställningar inleddes studien med en så kallad förstudie. Förstudien bestod av två semistrukturerade intervjuer, en med ett IT-företag och en med ett modeföretag. Målet med förstudien var inte att genomföra en fulländad kvalitativ studie utan målet med förstudien var att få en inblick i ämnet vi valt att skriva om och hur branscherna såg på ämnet. Syftet med förstudien var också att tillsammans med svaren som erhållits frånenkätundersökningen kunna besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens huvudfokus var enkvantitativ studie med en enkätundersökning som spreds via Facebook, e-mail och sms. Målet med enkäten var att fånga upp konsumenternas perspektiv på influencer marketing på sociala medier kopplat till upplevda skillnader mellan mode- och IT-branschen kopplat till studiens tvåhuvudbegrepp identitet och trovärdighet. Resultatet av studien indikerar att modebranschen upplevs ligga i framkant när det kommer tillanvändandet av influencer marketing. Detta kan till stor del bero på själva användandet av modeprodukter jämfört med IT-produkter. Modebranschen går främst att koppla tillhedonistiska värden medan IT-branschen är svårare att definiera. Detta kan ha haft en storpåverkan på varför IT-branschen inte använder sig av influencer marketing i lika stor grad som modebranschen gör. Studien kom dock fram till att det finns belägg till att IT-branschen, som har inslag av såväl hedonistiska värden som utilitaristiska, även kan erhålla positiva effektergenom användandet av influencer marketing. Studien tyder på att det inte existerar någon större skillnad när det kommer till trovärdighet mellan branscherna. Det upplevs vara av betydanderoll för såväl mode- som IT-branschen. När det kommer till identitet gav studien dock belägg på att det finns en skillnad mellan branscherna, då identitet upplevs vara viktigare förmodebranschen. Vilket kan bero på att identitet spelar en större roll när det kommer till merhedonistiska branscher. / Influencer marketing is a growing phenomenon and is becoming more and more common as a marketing tool on social media. After reviewing previous research we discovered that there has not been much research in the past about how influencer marketing differs between different industries. The purpose of this study is to find out what role the concepts of credibility and identity have in the fashion- (hedonism) and the IT-industry (utilitarianism / hedonism) when it comes to the use of influencer marketing, from a societal perspective. The result will contribute to increased understanding of perceived differences between the various industries, which in turn can contribute information to companies classified as hedonistic and utilitarian in their use of influencer marketing. This essay will be written in Swedish and the questions this study examines are: 1. In what way can the fashion and IT industry be linked to hedonistic and utilitarian values? 2. What differences, linked to the concepts of credibility and identity, do consumers perceive that there is between the fashion- and the IT-industry when it comes to the use of influencers on social media? To be able to answer the study's questions, the study started with a so-called pree study. The pree study consisted of two semi-structured interviews, one with an IT company and one with a fashion company. The aim of the pree study was not to carry out a complete qualitative study, instead the purpose of the pree study was to gain an insight into the subject we have chosen to write about and how our representatives of the industries looked at the subject. The purpose of the pree study was also to be able to answer the two research question, together with the answers obtained from the survey. The main focus of this study was a quantitative study with a survey conducted via Facebook, e-mail and sms. The aim of the survey was to capture consumers’ perspectives on influencer marketing on social media linked to perceived differences between the fashion- and IT industry linked to the study's two main concepts of identity and credibility. The result of our study indicate that the fashion industry is perceived to use influencer marketing more often, which can depend on the use of fashion products compared to IT products. The fashion industry is mainly linked to hedonic values while the IT industry is more difficult to define. This may have had a major impact on why the IT industry does not use influencer marketing to the same extent as the fashion industry does, but the study concluded that there is evidence that the IT industry, which has elements of both hedonic and utilitarian values, can also obtain positive effects through the use of influencer marketing. The study indicates that there is no greater difference when it comes to credibility between the industries. It is perceived to be of significant role for the fashion industry as well as for the IT industry. When it comes to identity, the study showed that there is a difference between the industries. IIIIdentity is considered to be more important for the fashion industry. Which may be because identity play a larger role when it comes to more hedonistic industries.