This dissertation uses a modified systematic literature review to look at working with parents and carers within child and adolescent psychotherapy, and to consider this tasks relationship to therapeutic outcomes for children and adolescents. The topic is important because psychotherapy with children and adolescents inevitably involves additional relationships. The literature indicates the way this undertaking has been regarded has varied through the history of psychodynamic child and adolescent psychotherapy. Numerous writers reflect on the ongoing neglect and absence of systematic thinking in relation to the task of work with parents and carers. This lack of attention is understood to have been influenced by the traditional model of child and adolescent psychotherapy where the source of the child or adolescent’s distress or difficulty was regarded as being primarily intrapsychic. What is now known regarding the current and active nature of the child or adolescent’s relationship with the parent or carer, and the power and persistence of the parent-child bond has resulted in an acknowledgement of the need for a more equitable balance of focus between internal and external factors. In acknowledging that the external can no longer be seen as peripheral there are compelling clinical reasons to work with parents and carers. This undertaking should not be seen as dependant on the therapist’s orientation or interest. The significant scope of possibilities for work with parents and carers within child and adolescent psychotherapy is explored; however there is a lack of data relating to the clinical effectiveness of these approaches. The future need is for systematic thinking, and the development of practice guidelines for this clinical task.

<p><p> </p></p><p> </p><p><p>Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med olika kulturell bakgrund. Metoden som användes var en litteraturstudie. Analysen av insamlade data skedde enligt Evans metod. Resultatet mynnade ut i tre övergripande teman; <em>Känslor av otillräcklighet relaterade till kultur och religion</em>, <em>Strävan efter att kunna kommunicera</em> samt <em>Vilja och möjlighet till kunskapsutveckling</em>. I vårdandet av patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskor att kultur och religion hade stor inverkan. Språkliga barriärer sågs som det största hindret i att vårda på ett kulturellt kompetent sätt. Sjuksköterskor uttryckte en vilja och ett behov till kunskapsutveckling i transkulturellt vårdande. Slutsatsen var att bristen på transkulturell kunskap påverkade kvaliteten på vården av patienter från olika kulturer.</p></p> / <p>Today’s multicultural society demands an increased knowledge and understanding of different cultures. Research shows that nurses experience difficulties in relating to patients due to linguistic and cultural differences. A lack of cultural competence leads to conflicts, caused by misunderstandings and misinterpretations. Nurses utter a wish of developing knowledge in transcultural caring. Without this knowledge it’s difficult for nurses to develop a caring relationship with the patient, which in the long run can lead to patients lacking confidence in the healthcare services. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients from different cultural backgrounds. The method used was a literature review. Evans’ method was used to analyze the collected data. Finally the result emerged into three major themes; <em>Feelings of insufficiency related to culture and religion</em>,<em> A strive for the ability to communicate</em> and <em>A will and opportunity for developing knowledge</em>. In caring for patients from other cultures nurses experienced that culture and religion had great influence. Language barriers were seen as the major obstacle for cultural competent caring. Nurses expressed a desire and a need for developing knowledge in transcultural caring. The conclusion was that a lack of transcultural knowledge influenced the quality of the care provided for patients from different cultures.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. <strong>Problem: </strong>Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. <strong>Syfte: </strong>Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. <strong>Resultat: </strong>De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. <strong>Slutsats: </strong>Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad.</p> / <p><strong>Background: </strong>Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients.<strong> </strong>This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. <strong>Problem: </strong>Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation.<strong> Aim: </strong>To describe how patients experience healthcare in Isolation<strong>. Method: </strong>Systematic literature review of qualitative studies.<strong> Result: </strong>The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment.<strong> Conclusion: </strong>That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.</p>

<p><strong>Background.</strong></p><p><strong>Telephone advice increases the accessibility to health care and the streamlined work at primary health care centres. The goal of telephone advice nursing is to give the caller a correct advice, adapted to the caller’s situation, in order to reach correct care level. However, registered nurse’s telephone advice includes risks for misjudgement. </strong></p><p><strong>Aim.</strong></p><p><strong>The aim was to describe the view of registered nurse’s telephone advice at primary health care centres and call canters. The issues were if registered nurse perceived difficulties in their telephone advice and in that case, which the difficulties are. </strong></p><p><strong>Method.</strong></p><p><strong>A literature study was used, with systematic search in Cinahl and Pubmed, and also a manual search. In total 13 articles were included in this study. Content analysis was used. </strong></p><p><strong>Results.</strong></p><p><strong>Registered nurse’s had difficulties in telephone advice in following areas: computerized decision aids, non-visual communication, third-part communication, limited resources, the registered nurse's vulnerability, genus and ethnicity, and also ethical questions. </strong></p><p><strong>Conclusion.</strong></p><p><strong>Registered nurses perceive difficulties in telephone advice. Registered nurses should take part in the development of computerized decision support and receive continuous training in communication skills. Registered nurse’s telephone advice should be facilitated by the existence of an open climate at the workplace, to discuss and to reflect on difficulties in telephone advice. </strong></p><p><strong><p>Keywords.</p>Perception, telenursing, telephone consultation, literature review. </strong></p> / <p><strong><p>Bakgrund.</p>Telefonrådgivning ökar tillgängligheten till sjukvården och effektiviserar vårdcentralernas arbete. Målet med telefonrådgivning är att ge rådsökande rätt råd, anpassade efter dennes unika situation för att rådsökande ska nå rätt vårdnivå. Men sjuksköterskans telefonrådgivning innefattar risker för felbedömningar. <strong><p>Syfte.</p>Syftet var att beskriva sjuksköterskan syn på sin telefonrådgivning vid vårdcentraler och sjukvårdsrådgivningar. Frågeställningar var om sjuksköterskan uppfattar svårigheter i sin telefonrådgivning och i så fall vilka svårigheterna var. <strong><p>Metod.</p>En litteraturstudie med systematisk sökning i Cinahl och Pubmed samt manuell sökning. Sökningen resulterade i totalt 13 vetenskapliga artiklar, vilka analyserade enligt innehållsanalys. <strong><p>Resultat.</p>Sjuksköterskans hade svårigheter i telefonrådgivning inom följande områden: datoriserat beslutstöd, icke-visuell kommunikation, uppgifter i andrahand, begränsade resurser, sjuksköterskans utsatthet, genus och etnicitet samt etiska frågor. <strong><p>Slutsats:</p>Sjuksköterskans uppfattar svårigheter i telefonrådgivning. Sjuksköterskorna bör vara med att utveckla det datoriserade beslutstödet och få fortlöpande utbildning i kommunikationsfärdigheter. Sjuksköterskans telefonrådgivning bör underlättas av att det råder ett öppet klimat på arbetsplatsen för att diskutera och reflektera de svårigheter som finns med telefonrådgivning. <strong><p>Nyckelord.</p>Svårigheter, sjuksköterskor, telefonrådgivning, litteraturstudie. </strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Ett barn kan uppleva en operation som skrämmande, inte bara på grund av den miljö de möter utan även inför separationen från sina föräldrar. Föräldrars oro inför sitt barns operation är viktig att beakta då den kan vara relaterad till barnets oro. Syftet med studien var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga tidigare forskning om föräldrars delaktighet i barnets perioperativa vård. Metoden var en systematisk litteraturöversikt och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom tre teman: <em>Närvaro</em>, <em>Information</em> och <em>Andra hjälpmedel.</em> Resultatet visade att föräldrar önskade närvara i samband med barnets operation samt att deras närvaro bidrog till att barnets upplevelse blev positiv. Oroliga föräldrar beskrevs som att inte vara till hjälp för barnet. Information till föräldrar och barn skapade delaktighet och resulterade i minskad oro. Det fanns ett samband mellan hur tillfredsställande information föräldrar ansåg sig fått och hur positiva de var med barnets vård. När föräldrarna fick berätta för operations- och anestesipersonalen hur barnet skulle kunna uppleva situationen, underlättade det för planeringen av vården. Det sammanfattade resultatet visade att föräldrars delaktighet var viktig för att barnets oro ska minska i samband med operationen.</p>

Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med olika kulturell bakgrund. Metoden som användes var en litteraturstudie. Analysen av insamlade data skedde enligt Evans metod. Resultatet mynnade ut i tre övergripande teman; Känslor av otillräcklighet relaterade till kultur och religion, Strävan efter att kunna kommunicera samt Vilja och möjlighet till kunskapsutveckling. I vårdandet av patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskor att kultur och religion hade stor inverkan. Språkliga barriärer sågs som det största hindret i att vårda på ett kulturellt kompetent sätt. Sjuksköterskor uttryckte en vilja och ett behov till kunskapsutveckling i transkulturellt vårdande. Slutsatsen var att bristen på transkulturell kunskap påverkade kvaliteten på vården av patienter från olika kulturer. / Today’s multicultural society demands an increased knowledge and understanding of different cultures. Research shows that nurses experience difficulties in relating to patients due to linguistic and cultural differences. A lack of cultural competence leads to conflicts, caused by misunderstandings and misinterpretations. Nurses utter a wish of developing knowledge in transcultural caring. Without this knowledge it’s difficult for nurses to develop a caring relationship with the patient, which in the long run can lead to patients lacking confidence in the healthcare services. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients from different cultural backgrounds. The method used was a literature review. Evans’ method was used to analyze the collected data. Finally the result emerged into three major themes; Feelings of insufficiency related to culture and religion, A strive for the ability to communicate and A will and opportunity for developing knowledge. In caring for patients from other cultures nurses experienced that culture and religion had great influence. Language barriers were seen as the major obstacle for cultural competent caring. Nurses expressed a desire and a need for developing knowledge in transcultural caring. The conclusion was that a lack of transcultural knowledge influenced the quality of the care provided for patients from different cultures.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten. Metoden som användes var litteraturstudie. Sex teman framträdde från de vetenskapliga artiklarna i dataanalysen: bristande kommunikation, bristande utbildning, sjuksköterskans känslor, inte sjuksköterskans ansvarsområde, samhällssyn och kulturella faktorer och avdelningsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig generad när han/hon ska diskutera sexualitet med patienten och tycker att patienten ska ta initiativ till diskussionen. Även sjuksköterskans egna känslor påverkar diskussionen om sexualitet. Sjuksköterskan behöver utbildning och träning i att diskutera sexualitet med patienten. Sjuksköterskor vill ha en plats där de kan sitta ostört med patienten och diskutera sexualitet. / Studies have shown that patients can have physical and mental sexual problems, which can be pain and discomfort with the penetration, leak of urine, vaginal lubrication, loss of orgasm and problems with the erection. Societies view of sexuality influence both the patients and the nurse’s view of sexuality which gives difficulties in discussing sexuality. To facilitate the communication of sexuality between the nurses and the patients the PLISSIT-model can be used. The aim of this study was to identify what is preventing the nurse to discuss the sexuality with the patient. The method of this study was a literature review. Six themes was located from the articles, deficient communication, deficient education, nurses’ feelings, not the nurses’ responsibility, social outlook and cultural factors and the nursing ward environment. The findings were that the nurse feeling embarrassed when he/she discusses sexual problems with the patient and thinks it is the patient who should ask about the sexual problems. The nurses own feelings affect the discussion about sexuality. The nurses need more education and practice to discuss sexuality with the patients. The nurses wish to have a place where they can discuss sexuality with the patient.

Ett barn kan uppleva en operation som skrämmande, inte bara på grund av den miljö de möter utan även inför separationen från sina föräldrar. Föräldrars oro inför sitt barns operation är viktig att beakta då den kan vara relaterad till barnets oro. Syftet med studien var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga tidigare forskning om föräldrars delaktighet i barnets perioperativa vård. Metoden var en systematisk litteraturöversikt och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom tre teman: Närvaro, Information och Andra hjälpmedel. Resultatet visade att föräldrar önskade närvara i samband med barnets operation samt att deras närvaro bidrog till att barnets upplevelse blev positiv. Oroliga föräldrar beskrevs som att inte vara till hjälp för barnet. Information till föräldrar och barn skapade delaktighet och resulterade i minskad oro. Det fanns ett samband mellan hur tillfredsställande information föräldrar ansåg sig fått och hur positiva de var med barnets vård. När föräldrarna fick berätta för operations- och anestesipersonalen hur barnet skulle kunna uppleva situationen, underlättade det för planeringen av vården. Det sammanfattade resultatet visade att föräldrars delaktighet var viktig för att barnets oro ska minska i samband med operationen.

This research attempt, as its title witnesses, aims to build interdisciplinary approaches and to bridge gaps within management. Management and more specific, management of industrial organizations is a scientific discipline that consists of many different fields of interest. In industrial organizations, different parties of people, such as managers, engineers and workers are asked to communicate and collaborate towards common organizational targets and goals. This is were this research finds fertile ground, and tries to bridge the gaps between the quality management philosophy and corporate culture and the evolving, value adding functions and processes of logistics. In particular, the gaps between quality management and logistics were bridged by a demonstration of the applicability of quality management practices –tools and methodologies- in a logistics context. This was conducted by an extensive exploratory research by means literature analysis of both management disciplines. The present situation, put in academic literature, was investigated and thoughtful reflections and suggestions for further use of quality management practices within logistics were provided. All the quality management tools and methodologies examined were found, with one or another way, to be employed in logistics processes. Numerous examples demonstrating the universality of quality management concepts and techniques were identified. When it comes to the specific management area of logistics, eight quality management practices were found particularly useful, with three of them, namely Service Quality, SPC and Benchmarking to be well known, and to some extent, mature within logistics. However, empirical research, of qualitative and quantitative nature, is needed to confirm the trends recognized here. The suggestions and reflections provided throughout this work indicate actions to be taken by logistics managers, in order to apply well known and widely accepted, cost saving and quality improvement, practices to their operations. In addition, these suggestions and their potential, constitute a challenging field for further research were new, applicable to logistics, quality management tools and methodologies can be found and ones that already exist can be enhanced. The originality of this work can be found in that it thesis tries to bring conceptually closer two management areas that although have many values in common are not perceived as working on the same track, towards the same goals. This research adds value in the way that illustrates, in an extensive and formal way, that there should be no barriers within management.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. Resultat: De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. Slutsats: Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad. / Background: Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients. This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. Problem: Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation. Aim: To describe how patients experience healthcare in Isolation. Method: Systematic literature review of qualitative studies. Result: The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment. Conclusion: That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.