Bakgrund: En av de mest vanligt förekommande dödsorsakerna i Sverige är hjärtstopp. Under pågående återupplivningsförsök kan anhöriga närvara. Syfte: Beskriva sjuksköterskans uppfattning av anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resultatet. Analys har skett i tre olika steg.  Resultat: Fem huvudrubriker identifierades. Dessa är anhörigas närvaro, beslut om anhörignärvaro, anhörigas närvaro påverkar sjuksköterskans arbete, betydelsen för anhöriga att närvara samt anhörigas behov av stöd. Det framkom meningsskiljaktigheter hos sjuksköterskorna om anhöriga ska tillåtas närvara eller ej. Det framkom en ökad upplevd stress hos sjuksköterskor samt att anhöriga stör arbetet på olika sätt. Det framkom även fördelar för anhöriga om de närvarade.  Slutsats: Det finns meningsskiljaktigheter bland sjuksköterskorna om anhörignärvaro är fördelaktigt eller ej. Sjuksköterskorna påverkas negativt av anhörigas närvaro medan anhörigas sorgeprocess underlättas och de får även se att alla tillgängliga behandlingar är utförda. Vid anhörigas närvaro är det av stor vikt att personal avsätts i syfte att informera och bemöta deras behov. / Background: One of the most common causes of death in Sweden is cardiac arrest. Family members can be present during resuscitation. Aim: Describe nurses’ perception about family presence during resuscitation. Method: This is a literature review. Data collection was performed in the databases Cinahl and PubMed. 15 scientific articles form the basis of the result. The analysis process has been done in three stages.  Result: Five main themes were identified: Family presence, decisions regarding family presence, family presence affects the nurses’ work, the importance of family members to be present and family members need of support. Disagreements emerged among the nurses as to whether family members should be allowed to be present during resuscitation or not. Nurses experienced a higher level of stress if family members were present and family members interrupted the work in different ways. There were also benefits for family members if they were present during resuscitation.  Conclusions: There are differences of opinion if it’s beneficial or not to have family present during resuscitation. Family presence affect the nurses in a negative way while it appears to ease family members grieving process and they also have the opportunity to witness that every available treatment is performed. It’s important to have a staff member set aside to inform and answer family members needs if they are present during resuscitation.

Les Soins de Support sont apparus en France dans les années 90. Héritiers du mouvement des Soins Palliatifs et de la médecine des maladies chroniques, ils occupent une place singulière dans les services de cancérologie. La définition des Soins de Support n’est pourtant pas harmonisée au sein des études, des pratiques et des discours. L’enjeu de ce travail est de poser ce constat, d’en analyser les causes puis de proposer des perspectives menant à un positionnement commun dans le paysage médical contemporain.Il s’agira ainsi de démontrer qu’une définition des Soins de Support est souhaitable et qu’un socle de convictions propres la permet. Méthodes : Une revue de littérature par mots clés a été menée afin de décrire l’utilisation de la définition de Soins de Support dans les études les concernant. Des axes récurrents ont, ensuite, été dégagés. Les Soins de Support sont définis en tant qu’amélioration de la qualité de vie, prise en charge des effets secondaires, modèle d’organisation des soins ou bien à partir de la durée de prise en charge. Cette revue de littérature donne lieu à une restitution par thématiques. Un travail de terrain, fondé sur l’observation et des entretiens auprès de 32 professionnels, patients, proches et associations a été réalisé au sein de quatre établissements de soin : l’Institut Curie, l’Institut Curie Saint Cloud, l’Hôpital Kremlin Bicêtre, l’hôpital Henri Mondor. Il a permis de tester les axes issus de la revue de littérature et d’en mettre en lumière de nouveaux. Le temps, les projets, le corps et la notion de collectif se sont révélés au cœur des discours des acteurs des Soins de Support.Ce travail est qualitatif et non représentatif. Analyse et discussion : Un premier temps dévoile les références auxquelles se rattachent les Soins de Support et les tensions qu’elles produisent les unes par rapport aux autres. Les Soins de Support sont partagés entre des philosophies de l’action définissant la maladie comme réduction des capacités, et des philosophies du soin refoulant les notions telles que l’autonomie en étudiant la relation à l’autre. Un second temps permet de condenser en trois axes unanimes le positionnement des Soins de Support. Tout d’abord, les Soins de Support appuient leurs actions sur une compréhension du temps comme épaisseur vécue. Il s’agit d’accompagner le patient dans un cheminement propre, et d’inscrire le temps des horloges, des techniques et de la physiologie dans le temps de celui qui vit l’événement de la maladie. Ensuite, les Soins de Support mettent en œuvre une compréhension du soin en tant qu’acte collectif. L’équipe de soin se constitue avec le malade au cours de sa maladie. Elle comprend des professionnels soignants et non soignants, ainsi que des membres de la société civile. Elle se forme aux grés des besoins et en fonction des enjeux qui jalonnent le parcours du patient. Enfin, les Soins de Support brisent le monopole médical du savoir sur la maladie. Chaque situation exige la construction collective de la compréhension de la maladie. Il s’agit de comprendre la maladie en tant que carrefour des connaissances médicales, techniques, sociales, culturelles, psychologiques, mais aussi comme questionnement existentiel et affectif. La conviction profonde des Soins de Support est que la pluralité des approches et des regards permet par l’échange de tracer avec le patient ses possibilités et de l’y aider. / Description : Support Cares appeared in France in the 90s. Heirs of Palliative Care Mouvement and chronic diseases medicine take a singular place in cancer departments. Nevertheless, the definition of Support Cares is not harmonized within studies, practices and speeches.The stake in this work is to put this report, to analyze the causes then to propose perspectives leading to a common positioning in the contemporary medical landscape. It will so be a question of demonstrating that a definition of Support Cares is advisable and that a base of appropriate convictions allows it. Methods : A literature review by keywords was led to describe the use of Support Cares definition in the studies concerning them. Then, Recurring axes were cleared. The Support cares are defined as the quality of life improvement, treating the side effects, the care organization model or from the care duration. This literature review gives rise to a return by themes.A field work, based on the observation and interviews with 32 professionals, patients, relatives and associations was conducted within four Care establishments : Curie institute, Saint Cloud Curie Institue, Kremlin Bicêtre Institute, Henri Mondor Hospital. It allowed to test axes stemming from the literature review and to highlight new ones. Time, projects, body and notion of collective proved to be in the heart of the Care Actors speeches.This work is qualitative and not representative.Analysis and discussion : A first time reveals the references with which Support Cares are connected and the tensions they produce in relation to each other. The Support Cares are shared between philosophies of the action defining the disease as reduction of capacities, and Care philosophies repressing notions such as autonomy by studying the relationship. A second time allows to condense in three unanimous axes the Support cares positioning. First of all, Support Cares opress their actions an understanding time as real-life thickness. It is a question of accompanying the patient in a unique path progress, and registering the time of clocks, techniques and physiology in the time of the one who lives the disease event. Then, the Support Cares implement an understanding of the care as a collective act. The Care team establishes with the ill person during his disease. It understands nursing and not nursing professionals, as well as members of the civil society. It forms in the wills of needs and according to the stakes which mark out the route of the patient. Finally, the Support Cares break the knowledge medical monopoly on the disease. Every situation requires the collective construction of the desease understanding. It is a question of understanding the disease as crossroads of medical, technical, social, cultural, pasychological knowledge, but also as existential and emotional questioning.The deep conviction of the Support Cares is that the plurality of the approaches and the looks enable by exchanging to draw with the patient his possibilities and to bring that about.

Bakgrund: Fantomsmärta upplevs av cirka 50-85% av alla som genomgår amputation. Antalet amputationsingrepp ökar i världen likväl som i Sverige, detta på grund av en generellt åldrande befolkning samt ökad sjukdomsprevalens. Trots ett så pass vanligt förekommande fenomen är patienters erfarenheter sparsamt beskrivet och då även i svensk vårdkontext. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med fantomsmärta efter amputation.  Metod: Åtta kvalitativa studier identifierades till denna studie. Relevanta data söktes fram i CINAHL och PubMed. Innehållsanalys utfördes med inspiration av Fribergs modell, innehållande fem steg. Resultat: Patienters erfarenheter av fantomsmärta presenteras i fyra kategorier och nio subkategorier: Olika dimensioner av smärta, Självbild i förändring, Nya utmaningar i vardagslivet och Behöver stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med fantomsmärta är komplext. Amputation medför en förändringsprocess med både påfrestningar och begränsningar men också anpassning till en förändrad livssituation. Livskvalitet trots dessa utmaningar är möjligt och som sjuksköterska är det således essentiellt att identifiera varje enskild patients hinder för och möjligheter till anpassning. Detta för att gemensamt uppnå hälsa i största möjliga mån. / Background: Phantom limb pain occurs in circa 50-85% of all the cases of amputation. Amputations are increasing worldwide as well as in Sweden because of an ageing population and an increase of disease-prevalence. Although phantom limb pain is common, there is a lack of knowledge and information when it comes to patients’ experiences. Aim: The aim of this study is to describe patients’ experiences of living with phantom limb pain after amputation. Methods: Eight qualitative studies were identified for this review. Relevant data was collected from CINAHL and PubMed. Qualitative content analyses were conducted, inspired by Friberg’s five step model for analysis.  Results: Patients’ experiences of phantom limb pain were presented in four categories and nine subcategories: Different dimensions of pain, Self-image in change, New challenges in everyday-life and The need of support from the surroundings.  Conclusion: Living with phantom limb pain is complex. Amputation induces a process of change, presenting limitations, stresses and a need to adapt. However, good quality of life is possible and as a nurse it is essential to identify patients’ possibilities and obstacles to strive for the best possible health care.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet leder till förödande konsekvenser både för kvinnan och för samhället. Trots global kännedom, ny lagstiftning och satsningar för att höja den befintliga kunskapsnivån visar tidigare forskning att vårdpersonal saknar kompetens och verktyg i hur de ska möta våldsutsatta kvinnor i vården. Syfte: Syftet var att beskriva hur våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal i hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en allmän litteraturöversikt som design för att kartlägga, identifiera och skapa en beskrivande översikt.   Resultat: Huvudresultatet visar att majoriteten av kvinnorna hade negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Med syftet som utgångspunkt framkom tre teman ur resultatet; upplevelsen av att inte bli sedd, upplevelsen av att bli skuldbelagd, förminskad och dömd och att inte uppleva av autonomi, integritet och trygghet.  Slutsats: Kvinnor som är utsatta för våld behöver bemötas empatiskt och respektfullt för att våga berätta om våldet. Vårdpersonal är dåligt rustade för att möta dessa kvinnor. Resultatet talar för att bemötandet av våldsutsatta kvinnor är ett problem som hälso- och sjukvården inte kan eller bör blunda för. Att stötta kvinnor att ta sig ur våldet reducerar på längre sikt inte bara konsekvenser för kvinnornas hälsa utan minskar även belastningen på vården samt samhällsekonomiskt. / Background: Men's violence against women is a global health problem. The violence leads to devastating consequences for both women and the society. Despite global awareness, new legislation, and initiatives to raise the existing level of knowledge earlier research shows that healthcare professionals lack competence and tools in how to meet abused women. Aim: The aim was to describe how women exposed to violence experience the encounter with healthcare professionals in the health care system. Methods: To answer the aim of the study a general literature review was chosen in order to map, identify and create a descriptive overview.  Result: The main result shows that the majority of the women had negative experiences from the encounter with the health care system. Three themes emerged from the result based on the aim of the study. They were; the experience of not being seen, the experience of being blamed, diminished and judged and not to experience autonomy, integrity and security. Conclusion: Women that are victims of violence need to be treated in an empathetic and respectful way in order to dare to talk about the violence. Health care professionals are ill-equipped to meet these women. The results suggest that the treatment of women exposed to violence is a problem that the health service cannot or should not turn a blind eye to. Supporting women to get out of violence can in the long run not only reduces consequences for women's health but also reduces the burden on the health care system and socio-economic.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för symtom orsakade av någon form avhjärnskada. Beroende på var skadan sitter, kan sjukdomsbild variera. Några symtom viddemenssjukdom kan försämring av minne, oro, agiterat beteende och depressiva symtom.Dessa behandlas ofta med läkemedel. Alternativa behandlingar, såsom musik, har visat siganvändbara inom både demensvården och övriga vården och givit positiva effekter på hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad musik kan ha för effekt gällande beteende hosäldre personer med demenssjukdom, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod: Beskrivande kvantitativ litteraturöversikt. Resultat: Av tio studier studerade åtta musikenseffekt på agiterat beteende, varav fem av dessa kunde påvisa en minskning. Tre studierundersökte musikens effekt på oro, samtliga redovisade minskad oro. Två studier studeradeom musik hade effekt på depressiva symtom. I en av dem minskade detta efter interventionermed musik. Slutsats: Genom att tillämpa musik inom vården för äldre personer meddemenssjukdom kan det bidra till positiva effekter på hälsan såsom minskat agiterat beteende,minskad oro och minskade depressiva symtom. Det ska dock tas hänsyn till att musiken ivarje enskild studie haft en varierad effekt på beteendemässiga och psykiska symtom. Trotspositiva resultat behövs mer forskning kring musik som en alternativ behandling dåforskningen inom området är begränsad. Det läsaren kan ha i åtanke är att musik inte skadar,därför uppmuntras personer i demenssjukas närhet att spela musik - en insats som sannoliktkan medföra positiva följder för alla inblandade. / Background: Dementia is a general term for symptoms caused by abnormal brain changes.Depending on where the changes are located, the clinical picture varies. Symptoms ofdementia could be memory loss, anxiety, agitated behaviour and depressive symptoms.These are frequently treated with medication. Alternative treatments, such as music, havebeen proven to be useful in both dementia care and other health care sectors and have hadpositive effects on health. Aim: The aim of this study was to describe what effect music canhave regarding the behaviour of aged people with dementia, according to the scientificliterature. Method: A descriptive quantitative literature review. Result: Eight articles studiedthe effect of music on agitated behaviour, five demonstrated a decrease. Three studiesexamined the effect of music on anxiety, all decreased anxiety. Two studies examined theeffect of music on depressive symptoms, one reported decreased depressive symptoms. Conclusion: By applying music in dementia care, it can contribute to positive effects onhealth such as reduced agitated behaviour, anxiety and depressive symptoms. However, itmust be considered that the music interventions in each study had a varied effect onbehavioural and psychological symptoms. Despite positive results, more research on music asan alternative treatment is needed, as research in the area is limited. The reader should keepin mind that music does not harm, therefore people in the vicinity of elderly with dementiaare encouraged to play music - an effort that is most likely to have positive consequences foreveryone involved.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk sjukdom som drabbar människor över hela världen. Symtom som hosta, ökad slemproduktion andfåddhet och andnöd är vanligt förekommande. Livskvalitén påverkas och utmaningar i det dagliga livet uppstår. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheterav att vårda patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie som utgick ifrån åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes i sin helhet flertalet gånger, därefter sammanfattades samt jämfördes artiklarna med varandra. Likheter och skillnader identifierades samt redovisades i fyra kategorier. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades; (i) erfarenheter av vårdrelationens betydelse, (ii) erfarenheter av kunskapsläget i vården, (iii)erfarenheter av personcentrerad vård, och (iv) erfarenheter av teamarbete i vården.Kunskapsluckor bland sjuksköterskor problematiseras och påverkar personer med KOL negativt. Personcentrerad vård beskrivs vara en betydande komponent för att åstadkomma ett partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten som utmynnar i en god och trygg omvårdnad av personer med KOL. Konklusion: Sjukdomens komplexitet upplevs som svårhanterlig och det ställs höga krav på sjuksköterskor inom vården av patienter med KOL. Utbildning och ökad förståelse ger sjuksköterskor möjlighet att erbjuda patienten personcentrerad vård som är tryggare och säkrare. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic disease that affects people all over the world. Symptoms such as cough, increased mucus production, shortness of breath and respiratory distress are common. The quality of life is affected and challenges in daily life occurs. Purpose: To illustrate the nurses’experiences of caring for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Method: The study was designed as a general literature review based on eight scientific articles. The articles were read in their entirety several times thereafter, the articles were summarized and compared with each other. Similarities and differences were identified and reported in four categories. Results: Four main categories were identified; (i) experiences of a significant care relationship, (ii) experience´s in the knowledge state in caring, (iii) experiences of person-centered care, and (iv)teamwork experiences in healthcare. Knowledge gaps among nurses are problematized and affects people with COPD negative. Person-centered care is described as a significant component in achieving a partnership between the nurse and the patient that result in a good and safe care of people with COPD. Conclusion: The complexity of the disease is perceived as difficult to manage and high demands are placed on nurses in the care for patients with COPD. Education and increased understanding give nurses the opportunity to offer the patient person-centered care that is safer and more secure.

Bakgrund: Barn som far illa, delades in i fyra olika kategorier. Fysiska-, psykiska- och sexuella övergrepp samt försummelse. Föräldrarna var ansvariga för att säkerställa barnets utveckling och trygghet, om detta inte gjordes skulle staten tillhandahålla skydd. Det var viktigt att vårdpersonal lärde känna tidiga tecken. Ju yngre ett barn var, desto mindre var chansen att barnet har skadat sig själv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer inom primärvård, där det finns misstanke om att barn far illa. Metod: En litteraturstudie utfördes. För att finna rätt sökord för syftet, användes en ancestry approach. Resultat: Tre stycken kategorier framkom. Misstankar som leder till anmälan, som handlade om de distriktssköterskor som i slutändan gjorde anmälan till socialtjänsten. Misstankar som inte leder till anmälan byggde på de distriktssköterskor som ansåg att det var deras ansvar att göra en anmälan men att de av olika anledningar ändå inte gjorde detta. Behovet av stöd var den sista kategorin som handlade om distriktssköterskornas upplevda svårigheter i mötet med familjerna och vad de behövde för att bli bättre inom området. Slutsats: Misshandel av barn skedde i familjer oberoende av utbildning, etnicitet samt socioekonomisk status. Genom att veta hur distriktssköterskor upplevde mötet med dessa familjer samt anledningarna till tankebanor och deras slutliga agerande, fanns en enastående möjlighet att förändra framtiden för barn som levde under otrygga familjeförhållanden. / Background: Children whom are suffering from abuse and maltreatment can be categorized into four different categories. Physical-, psychological- and sexual abuse and neglect. The parents were responsible for securing the children’s development and safety, if they can’t do that the state would provide protection. Health professionals should learn to recognize early signs. The younger the child, the less is the chance that the child had hurt itself. Aim: The purpose with this literature review was to describe how district nurses experience meeting families where there is a suspicion that the child is being abused. Method: A literature review was performed. To find the right keywords for the aim, an ancestry approach was used. Results: Three categories were emerged. Meeting families where they suspect a child is being abused and the suspicion leads to report, is about the district nurses who report to the Social service. District nurses experience of suspicion that a child is being abused but no report is being filed, is based on the district nurses who feel that it is their responsibility to report to social service but in the end, for different reasons, do not. What do district nurses believe could help them in the meeting when they suspect a child is being abused, is the final category which is about the district nurses experience with the meeting with families and what they need further more to evolve in the area. Conclusion: Abuse of children was occurring in all types of families with no regard of education, ethnicity or socioeconomic status. Knowing how the district nurse was experiencing the meeting with these families, could be a unique possibility to change the future for children who lived in unhealthy family relationships. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-18</p>

Bakgrund: Distriktssköterskor har sedan år 1994 haft möjligheten att förskriva läkemedel utifrån vissa restriktioner. Förskrivningsrätten för distriktssköterskor var tänkt att förbättra vården för hela befolkningen och att stärka deras profession. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av förskrivningsrätten. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 11 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd i processen för kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Distriktssköterskornas erfarenheter var att deras förskrivningsrätt ledde till flera positiva aspekter inom vården både för professionen och för patienter. Den upplevdes förbättra omvårdnaden och utveckla professionen, dock fanns det faktorer som påverkade utövandet av förskrivningen. Dessa kunde vara formella problem, brist på tillgång till stöd, kunskap och möjligheter till fortbildning. Diskussion: Förskrivningsrätten ansågs ha potential att förbättra omvårdnaden. Genom att distriktssköterskor fick möjlighet till utökade kunskaper bidrog det till att se både patientens omvårdnads- och mediciniska behov. Organisationens strukturer hade betydelse gällande utövandet. Slutsats: Brist på stöd och utvecklingsmöjligheter visades ha en negativ påverkan på hur distriktssköterskor nyttjar sin förskrivningsrätt, vilket indirekt kunde leda till en sämre omvårdnad för patienter. Ledningen i hälso- och sjukvård kan ta del av den här litteraturstudien för att utforma strategier som hjälper distriktssköterskor att utnyttja sina kunskaper i förskrivningsrätten mer optimalt. Vidare forskning inom ämnet bör utreda både patientperspektivet i Sverige samt förskrivningsrättens tidspåverkan. / Background: District nurses´ have been allowed, with some limitations, to prescribe since 1994. The right to prescribe were intended as a way to improve the healthcare for the entire population as well as strengthen the profession. Aim: The aim of this literature review was to illustrate the district nurses´ experience of prescribing. Method: This literature review was conducted based on 11 original articles. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using the process for qualitative content analyses according to Elo och Kyngäs (2008). The analysis resulted in three categories and seven subcategories. Result: The prescription rights of the district nurse had multiple positive effects on the healthcare for both the patients and the profession, however there are some factors that limits the use of the prescription right. These factors could be structural problems, lack of support, knowing your limitations, knowledge and possibility for further training.Discussion: The right to prescribe was believed to have potential to improve the healthcare. The district nurses could get a better view of the patient’s medical- and health needs by giving them a chance to increase their knowledge. Structural factors have had a major impact on the usage of prescription rights. Conclusion: Lack of support and development was shown to have a negative impact on the district nurse´s use of prescription rights which could have led to worse healthcare for the patients. The management within healthcare can use this study as support when developing strategies for increasing the district nurses use of the prescription rights. Continuing research on the subject should have focus on the patients’ perspective in Sweden as well as the time consumption effect. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Distriktssköterskan möter i sitt arbete ofta en åldrande befolkning i deras hem, och ska arbeta för att främja deras trygghet och välbefinnande. Fall hos äldre personer är ett stort folkhälsoproblem då skadorna ofta blir stora och rehabiliteringen omfattande. Distriktssköterskan är en nyckelperson i fallpreventionsarbetet och ska arbeta med en helhetssyn kring den äldre personen, när omvårdnadsåtgärder sätts in för att förebygga fall. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativt- och kvalitativt innehåll. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Psykinfo och Pubmed, och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Tre kategorier framkom; fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram, fallriskutredning och samverkan, samt utbildning leder till välbefinnande. Diskussion: I resultatet framkom att distriktssköterskan bör samverka med andra yrkesprofessioner inom vårdteamet för att informera och utbilda äldre personer om fallrisker. Riskbedömningsinstrument var ett bra screeningverkyg. Resultatet diskuterades med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att distriktssköterskans olika fallpreventiva omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer och det viktigaste är att förebygga det första fallet. / Background: In her work, the district nurse often meets an aging population in their homes where she should work for the improvement of their safety and well-being. Fall accidents of elderly people form a major public health problem as injuries often are complicated and rehabilitation is extensive. The district nurse is a key person in fall-prevention and should work with a holistic view of the older person, in situations where care measures are taken to prevent falls. The purpose of this study is to describe the district nurse's fall preventative care measures in the homes of older people. Method: A literature review based on an inductive approach was conducted, comprising 14 scientific articles with both quantitative and qualitative content. The articles were found in the databases Cinahl, Psykinfo and Pubmed, and were quality assured using a review template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Results: Three categories emerged: Fall-related injuries can be reduced with fall prevention programs, fall risk assessment and cooperation, and how education leads to well-being. Discussion: The result indicates that the district nurse should work with other occupational professionals within the health care team to inform and educate older people about fall risks. Risk assessment methods proved to be a good tool for screening. The result was discussed with the support of “Katie Eriksson's nursing theory” on the idea of care. Conclusion: This literature review showed that the district nurse's various fall preventative care measures successfully prevent fall accidents of elderly people, and that preventing the first fall is most important. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktig roll vid handledning av sjuksköterskestudenter, då studenter självständigt ska kunna ge en god omvårdnad i deras framtida yrkesroll. För att handledningen ska kunna bli optimal, behövs kunskap om hur sjuksköterskor upplever rollen som handledare för studenter. En väl fungerande handledning kan förbättra kommunikationen i teamet och öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter. Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metodik. Två olika databaser användes vid sökningen av artiklarna, där båda var fokuserade inom omvårdnad. För att analysera artiklarna applicerades metoden innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier presenterades. Huvudkategorierna som identifierades var; Stärkande för profession och undervisande roll, Hindrande omständigheter för handledning och Utmanande faktorer vid handledning. Resultatet visade att rollen som handledare gynnade sjuksköterskors kompetens. Det framkom även att handledarrollen upplevdes vara underskattad och att det förekom bristande stöd från kollegor, ledning samt lärosäte. Utmanande upplevelser handlade om att kunna anpassa tiden, hantera studenternas olika kunskapsnivåer och attityder. Konklusion: Handledares förberedelse för rollen, tid för att handleda och stöd från kollegor samt lärosäte är av betydelse för handledningen. Sjuksköterskors upplevelser av handledning är dels beroende av relationen med studenten och dels av samarbetet med övriga i teamet. Sjuksköterskan kan genom en reflektiv kommunikation bidra till en god samverkan i team och tillsammans med samtliga medlemmar tillgodose patientens unika behov. / Background: Nurses play an important role in precepting nursing students, since students should be able to provide good care independently in their future professional role. To optimize the preceptorship, knowledge about how nurses experience the role as a mentor for students is needed. A well-functioning supervision can improve the communication in the team and increase patient safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of mentoring students. Method: This literary study was based on 12 scientific articles of qualitative methodology. Two different databases were used when searching for articles, where both were focused in nursing. Content analysis was applied to analyze the articles. Result: Three main categories and nine subcategories were presented. The main categories that were identified were; Strengthening for profession and teaching role, Inhibitive circumstances for preceptorship and Challenging factors in tutoring. The result revealed that the tutor role improved nurses’ competencies. It also emerged that the role as a tutor was experienced as underestimated and that there was a lack of support from colleagues, management and university. Challenging experiences was about adjusting the time, managing the students’ level of knowledge and attitudes. Conclusion: Mentors preparation for the role, time to mentor and support from colleagues and the university are important factors for the preceptorship. Nurses' experiences of tutoring partially depends on the relation with the student and partially on the collaboration with the rest of the team. The nurse can through reflective communication contribute to a good collaboration in the team and together with all members meet the patients unique needs.