Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar cirka 26 miljoner människor. Att leva med hjärtsvikt innebär en livsomvälvande förändring och försämrad hälsa för patienten relaterat till hjärtats försämrade pumpförmåga. Ett nytt liv med sjukhusbesök, behandlingar, medicinering och sjukhusinläggningar, skapar i många fall oro hos patienten för deras hälsa och framtid och i förlängningen även ångest och depressioner. Det är inte bara patienten som drabbas utan även dennes anhörige och familj är i många fall högst involverade i patientens vardag och egenvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter att följa egenvårdsråd vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt för att sammanställa aktuell forskning utfördes. Resultat: Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt innebar en stor omställning och påverkan på vardagen. Förmåga till acceptans, relationen till familj och anhöriga, tidigare erfarenheter, psykiska och fysiska begränsningar var faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvård. Att följa egenvårdsråden påverkade i stor utsträckning vardagen och livet i olika grad hos patienterna med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna måste acceptera sitt hälsotillstånd och övervinna de fysiska och psykiska hindren med stöd utifrån det individuella behovet för att klara av att utföra egenvårdsråden som givits. Det uppmärksammades även att en del patienter saknade tillräckligt med stöd och information. Med rätt stöd och utbildning från hälso- och sjukvården ökade följsamhet till egenvård och därmed underlättades vardagen och färre återinläggningar kunde ses. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visade varierande faktorer och erfarenheter kring följsamhet till egenvård. Kunskap, acceptans och förståelse kring sjukdomen var betydande för att patienten skulle utföra egenvården. Negativa faktorer för utförandet av egenvård var psykisk ohälsa och fysiska begränsningar, vilka även hade påverkan gentemot varandra och minskade följsamheten till egenvård. Stöd och hjälp från anhöriga i samråd med sjukvården var en viktig grund för att hantera sin egenvård. / Background: Heart failure is a global public health problem which affects approximately 26 million people. Living with heart failure means a life-changing event and impaired health for the patient related to the hearts decreased ejection fraction. In many cases, a new life with hospital visits, treatments, medication and hospitalizations creates concern for the patient about their health and future and, in the long run, also leads to anxiety and depression. It is not only the patient who is affected, but also his or her family and relatives are often involved in the patient's everyday life and self-care.  Objective: To describe patients' experiences of adherence to self-care advice in heart failure.  Method: A literature review to compile current research was done.  Results: Being diagnosed with heart failure meant a major change and impact on everyday life. Acceptability, the relationship with family and relatives, past experiences, psychological and physical limitations were factors that affected the patient's adherence to self-care. Following self-care advice affected everyday life to a varying degree in patients with heart failure. It emerged that patients must accept their state of health and overcome the physical and mental barriers, with support based on the individual need, to cope with the self-care advice given. It was also noted that some patients lacked enough support and information. With the right support and education from the healthcare system, compliance to self-care increased and thus made everyday life easier and fewer readmissions could be seen.  Conclusion: The results of the literature review showed varying factors and experiences regarding adherence to self-care. Knowledge, acceptance and understanding of the disease were a significant basis for self-care. Negative factors for adherence to self-care were mental- and physical limitations, which also had an impact on each other and reduced the adherence to self-care. Support and assistance from relatives in consultation with the healthcare system was an important basis for managing their self-care.

The aim of the present study was to give a systematic overview of research literature on how bilingual and plurilingual EFL learners at secondary and tertiary education acquire/learn English. By searching three databases, nine peer-reviewed articles were chosen, categorised and analysed. The results indicated that multilinguals use learning strategies, as well as using certain languages for different contexts and tasks. Proficiency might also affect when their languages were used, since proficiency influenced learning strategies. To improve the Swedish EFL education for multilinguals, teachers need to help their pupils to become aware of their own learning by reflecting and thinking about their language production. Teachers need to provide instructions to pupils of how to improve their metacognition, thus becoming more autonomous learners. For multilinguals to achieve this, translanguaging is an important part of EFL education. This means that the teacher-education also needs to educate teachers on how to instruct others in metacognition and other learning strategies. Further investigations concerning both the teachers’ perspective and additional research into multilinguals’ EFL learning are needed.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för mycket information över många patienter. Det är av stor vikt att informationen blir korrekt, utan misstolkningar och kommunikationsfel. Sjuksköterskan har krav att kunna göra bedömningar och rapportera snabbt och effektivt. För att underlätta finns kommunikationsverktyget SBAR som ska stötta sjuksköterskan att få med relevant information om patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans användning av SBAR som kommunikationsverktyg. Metod: En allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Överlag upplevde många av sjuksköterskorna att SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som hjälpte dem att känna sig trygga och säkra i sin rapportering. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lättare att samtala med läkarna då det gav ett gemensamt språk sinsemellan. Verktyget var effektivt och patientsäkerheten blev högre med användning av SBAR. Dock uppstod fortfarande brister då SBAR-verktyget inte följs fullt ut och att inte alla sjuksköterskorna var villiga att använda detta, troligtvis på grund av utbildningsbrist. Slutsats: SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som underlättade att få med relevant information om patienterna vilket gjorde det lättare för sjuksköterskorna att rapportera. Det krävs dock mer utbildningar i hur SBAR används för att göra de samtliga sjuksköterskorna mer bekväma med sin rapportering. / Background: The nurse is responsible with a lot of information for many patients. It’s very important that there are no misinterpretation or communication errors. The nurse is required to make assessments and reports efficiently. To facilitate, there’s the SBAR communication tool that will support the nurse to provide relevant information about the patient. Purpose: The purpose was to survey the nurse’s use of SBAR as a communication tool. Method: A general literature review in which seven quantitative and three qualitative articles were analyzed. Results: Many of the nurses felt that SBAR was a good communication tool that helped them in their reporting. The nurses also felt that it was easier to talk to the doctors as it provided a common language. The tool was effective and patient safety increased by using SBAR. However, deficiencies still occurred as SBAR tools were not fully integrated and not all nurses were willing to use this, due to lack of training. Conclusion: SBAR was a good tool that facilitates getting relevant information and makes it easier for nurses to report. However, more training was required in how SBAR should make all the nurses more comfortable with their reporting.

Bakgrund Varje dag möter sjuksköterskor många individer i vården varför det är viktigt att varje individ får rätt vård utifrån deras behov, en personcentrerad vård. En utsatt grupp är personer med demenssjukdomar på grund av att deras sjukdom ofta leder till kommunikationshinder. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har rätt utbildning inom både demenssjukdomar och personcentrerad vård. Alla ska få lika vård på lika villkor trots en nedsatt kognitiv förmåga. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård för personer med demenssjukdomar. Metod Litteraturöversikten består av 15 kvalitativa artiklar från olika länder, artiklarna har publicerats mellan år 2010–2019. Databaser som användes för att söka artiklarna var CINAHL och PubMed.  Resultat Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med underkategorier. Dessa huvudkategorier belyser (1) sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av att lära känna personen med demenssjukdomar, (2) kommunikation med patienten, (3) tid för patienten och (4) vikten av utbildning för personalen inom personcentrerad vård och demenssjukdomar.  Slutsats Sjuksköterskor erfarenhet av utbildning inom demenssjukdomar och PCV, var att det är svårare att ta hand om personer med demenssjukdomar utan rätt utbildning. Enligt studier har det framkommit att nyexaminerade sjuksköterskors attityder är sämre mot personer med demenssjukdomar på grund av en minskad kompetens och osäkerhet om hur en person med demenssjukdom ska tas hand om. Vilket kan resultera i ett bristande bemötande från nyexaminerade sjuksköterskor samt att de undviker att skapa en dialog och en relation med personen med demenssjukdom. / Background Every day, nurses face many disruptions in care, why it is important that every individual gets the right care based on their needs, a person-centered care. One vulnerable group is people with dementia due to the fact that their illness usually leads to communication difficulties. Therefore, it is important that nurses have the right education in both dementia and personcentered care. Everyone should receive equal care on equal terms despite a reduced cognitive ability. Aim The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of person-centered care for people with dementia. Method The literature review consists of 15 qualitative articles from different countries, the articles were published between 2010–2019. Databases used to search the articles were CINAHL and PubMed. Result The result is presented in four major main themes with subcategories. These main categories highlights (1)the nurse's experience of getting to know the person with dementia, (2) communication with the patient, (3) time for the patient and (4) the importance of training for the staff in person-centered care and dementia. Conclusion Nurses experience with education in dementia and PCV, was that it is more difficult to care for people with dementia without the right education. According to studies, it has emerged that the attitudes of newly graduated nurses are inferior to people with dementia due to a reduced competence and uncertainty about how a person with dementia should be treated. This can result in a lack of response from newly graduated nurses and that they avoid creating a dialogue and relationship with the person with dementia.

Bakgrund: Med ökad globalisering kommer sjuksköterskor möta personer med annan kulturell bakgrund än sin egen. Statistik har visat att många personer födda utanför Europa som immigrerat upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har visat sig att medvetenheten för kulturella skillnader inom vården är låg. Det finns därmed en risk för att denna omedvetenhet påverkar emigranters redan nedsatta psykiska hälsa ytterligare. Med hjälp av kunskap genererad i aktuell forskning önskat vi att synliggöra sjuksköterskans upplevelser av att möta personer med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen eftersom det är i synliggörandet som beteenden kan ändras. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan beskrev omvårdnad av patient med annan kulturell/etnisk bakgrund inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes genom att söka artiklar på PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på 15 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskorna beskrev kommunikationshinder och svårigheter med kulturella skillnader i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. De kommunikationshinder beskrevs som tidskrävande och ledde till vårdrelaterade utmaningar. De svårigheterna med kulturella skillnader speglade olika syn på död, manligt och kvinnligt och anhöriga. Slutsats: Hög arbetsbelastning och liten förståelse för kulturella skillnader leder till att patienter med annan kulturell bakgrund inte får lika vård på lika villkor. / Background: With increased globalization, nurses will meet people with a different cultural background than her own. Statistics have shown that many immigrating people born outside Europe experience reduced mental well-being. A problem arises when awareness of cultural differences is low. With the help of knowledge generated in current research, it is needed to make the nurse's expectation and way of meeting people with a different cultural background positive, as it is in the nurses behaviors that this can be changed. Aim: The purpose was to shed light on how the nurse described caring for patient with different cultural / ethnic background in health care. Methods: A litteratur review with a qualitative design, based om 15 scientific articles found on PubMed and CINALH.  Result: The nurses described communication barriers and difficulties with cultural differences in the care of patients with different cultural backgrounds than their own. The communication barriers were described as time-consuming and led to healthrelated challenges. The difficulties with cultural differences described reflected different views on death, male and female gender and relatives. Conclusion: High workload and little understanding of cultural differences mean that patients with different cultural backgrounds do not receive equal care on equal terms.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt som internationellt. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat signifikant de senaste 20 åren. Konsekvensen av detta blir en ökad arbetsbelastning samt långa väntetider. Trots den ökade förekomsten har inte stigmatiseringen kring begreppet minskat. Stigma kan förklaras genom en avvikelse från det normala som kan förklaras genom okunskap, negativa fördomar samt diskriminering mot individer i samhället med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna samt faktorer som relaterar till dessa attityder.  Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvantitativ, kvalitativ samt mixad-metod ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras genom fem kategorier; Negativa fördomar och förutfattade meningar, attityder relaterat till typ av psykisk ohälsa, känsla av ansvar och empati, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet, sociokulturella faktorer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.  Slutsats: Sjuksköterskans attityd gentemot psykisk ohälsa sågs vara varierande samt påverkades av olika faktorer. De negativa attityder som belystes var distanstiering, isolering samt särbehandling medan de positiva attityder som framträdde baserades på välvilja samt empati. En korrelation med ökad förståelse genom teoretisk eller erfarenhetsbaserad kunskap och positiva attityder påvisades samtidigt som en korrelation mellan etnicitet, religion och genus i relation med negativa attityder belystes. / Background: Mental illness is a growing problem, both nationally and internationally. In Sweden, mental illness has increased significantly over the past 20 years. The consequence of this will be an increased workload and long healthcare que. Despite the increased prevalence, the stigma surrounding the concept has not diminished. Stigma can be explained by a deviation from the normal which can be explained by ignorance, negative prejudice and discrimination against individuals in the society with mental illness. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses' attitudes to mental illness in adults as well as factors related to these attitudes. Method: The study is a literature review based on 16 scientific articles. The articles on which the result is based on were of quantitative, qualitative and mixed methods. The articles were collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results: The results are presented through five categories; Negative prejudices and preconceived opinions, attitudes related to the type of mental ill health, sense of responsibility and empathy, attitudes related to knowledge and experience, socio-cultural factors and differences between male and female nurses. Conclusion: The nurse's attitude towards mental illness was seen to be varied and influenced by various factors. The negative attitudes that were highlighted were distancing, isolation and special treatment, while the positive attitudes that emerged were based on goodwill and empathy. A correlation with increased understanding through theoretical or experience-based knowledge and positive attitudes was demonstrated at the same time as a correlation between ethnicity, religion and gender in relation to negative attitudes was highlighted.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer inom vården i kontakt med patienter med fetma. Förutfattade meningar kring fetma skapar attityder. Sjuksköterskors attityder som framkommer i det vårdande mötet kan leda till att patienter med fetma upplever sig diskriminerade. Patienter med fetma undviker vården i högre grad jämfört med patienter med lägre BMI-värde. Attityder som förekommer i det vårdande mötet riskerar att påverka förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på elva kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visar flera olika attityder som framkommer mot patienter med fetma. Fem olika teman skapades med attityderna som framkom: Vårdandet av patienter med fetma, beroende av patienters livsstil, patienters personliga egenskaper, patienters fysiska hälsa och patienters utseende. Slutsats: Examensarbetet visar att det framkommer olika attityder till patienter med fetma bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor bör ha en kännedom om sina attityder för att värna om relationen till patienter med fetma. / Background: Nurses encounters obese patients when working. Perceptions form attitudes, and the attitudes that occurs during given care can lead to obese patients feeling discriminated against. Obese patients have a higher tendency of avoiding care, compared to patients with normal BMI. Attitudes that exist between nurse and patient can affect the nursing relationship. Risk of delayed or cancelled care is present when attitudes of nurses influence the care given to obese patients. Aim: To investigate nurses' attitudes towards obese patients in care. Method: A literature review with an inductive approach.  Articles with quantitative design has been used. The results were based on eleven quantitative articles that were analyzed using the Friberg’s three step model. Results: The result shows that different types of attitudes exist against obese patients. Five different themes were created with the attitudes that emerged: the care of obese patients, depending on patients’ lifestyle, patients' personal characteristics, physical health of patients and the appearance of patients. Conclusion: This thesis shows that there are different attitudes towards obese patients among nurses. Nurses should be aware of their attitudes to safeguard the relationship with obese patients.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen som drabbar var 10:e kvinna. Symtom av endometrios påverkar kvinnor, dess anhöriga och omgivningen. Kvinnan drabbas fysiskt, psykiskt och emotionellt både före, under och efter diagnosutredning. Det bidrar till minskat välbefinnande om diagnosen inte ställs tidigt. Okunskap hos allmänsjuksköterskor leder till att diagnosframställningen fördröjs. Personcentrerad omvårdnad kan bidra till bättre bemötande och god vård för kvinnor med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod:Litteraturöversikt med induktiv ansats har valts som metod där översikten är baserad på 12 vetenskapliga artiklar.  Resultat:Utifrån resultatet framkom tre kategorier med sju subkategorier. Kategorierna blev Fysiska (Smärta, Infertilitet), Psykologiska (Depression, Välbefinnande, Självförtroendet) och Sociala Aspekter (Relationer och sexuell hälsa, Arbete och fritid). Kvinnorna uppgav att de drabbades av smärta fysiskt i olika former som bäckensmärta, dyspareunia och dysmenorré vilka också var de vanligaste symtomen. Utifrån de psykologiska aspekterna uppstod känslor av ilska, hjälplöshet, brist på kontroll av deras liv samt minskat självförtroende. De sociala aspekterna såsom arbete, relationer, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades också negativt på grund av sjukdomen. Slutsats:Endometrios påverkade kvinnor på flera olika sätt och att det idag råder kunskapsbrist kring sjukdomen. Genom att arbeta med personcentrerat fokus kan kvinnorna bemötas på individnivå. Vidare forskning inom ämnet ansågs vara nödvändigt för att öka kunskapen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att förbättra kvinnornas dagliga liv. / SUMMARY Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diagnoses in the world that affects every 10 women. Symptoms of endometriosis may affect women, their relatives and the environment. The women are affected both physically, mentally and emotionally during the diagnosis, but hits extra hard if the diagnosis is not made early. The ignorance of general nurses leads to delaying the diagnosis. Person-centered nursing can contribute to better treatment and also good care for women suffering from endometriosis. Aim:The purpose of the literature review was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method:The literature review with inductive approach has been chosen as a method where the overview was based of 12 scientific articles.  Results: Based on the results, three categories and seven subcategories. Categories became Physical (Pain, Infertility), Psychological (Depression, Well-being, Self-confidence) and Social Aspects (Relationship and sexual health, job and leisure). The women explained that they were physically affected by pain in various forms such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea which also were the most common symptoms. Based on the psychological aspects, there were feelings of anger, helplessness, lack of control of their lives and decreased self-confidence. The social aspects such as jobs, relationships, education and social activities were also negatively affected by the illness. Conclusion: Endometriosis affected women in many ways and there is a lack of knowledge about the disease today. Working with person- centered care in focus create an opportunity to meet woman at their individual level. Further research within the subject was considered necessary to increase knowledge and develop diagnostics and treatment methods to improve women's daily lives.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande tillstånd som sjuksköterskan möter inom all form av sjukvård. Sjuksköterskans bemötande bör bygga på respekt, lyhördhet och empati för individen.   Syfte: att beskriva sjuksköterskans upplevelse av och attityd till att möta och vårda suicidnära patienter.   Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på resultatet från 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 11 olika länder. Artiklarna har sökts från databaser inom ämnesguiden omvårdnad såsom Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Författarna analyserade artiklarnas resultat genom att sortera och kategorisera insamlade resultat utefter skillnader och likheter.     Resultat: Fem teman har identifierats vid analys av artiklarna. Dessa beskriver de varierande känslor sjuksköterskor upplever, de attityder sjuksköterskor har, den kompetens de saknar i vården av suicidnära patienter samt problematiken i hur vården och arbetet är organiserat.   Slutsats: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att öka sin kompetens kring suicidnära patienter. Sättet vården är organiserad på påverkar hur suicidnära individer får hjälp och stöd. Kunskap är viktig för att minska rädslor och dömande attityder hos sjuksköterskor. / Background: Suicide is a common condition that the nurse encounters in all forms of health care. The nurse's approach should be based on respect, responsiveness and empathy for the individual.  Aim: to describe the registered nurses experience from and attitude to meet and care for suicidal patients   Method: A literature review based on the result of 15 qualitative and quantitative studies from 11 different countries. The articles are collected from databases in the area within-subject guide nursing like Cinahl, Pubmed and Psycinfo.  Result: Five themes were identified from the analysis of the articles. They describe the variety of emotions the nurse experience, the attitudes the nurse have, the competence they are missing in the care for the suicidal patient and the problematic within how the care and the work is organized.    Conclusion: Nurses experienced a need to increase their expertise in suicidal patients. The way care is organized affects how suicidal individuals receive help and support. Knowledge is important in reducing the fears and judgmental attitudes of nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskerollen är en komplex yrkesroll där sjuksköterskan ansvarar för att ge vård av hög och god kvalité. Sjuksköterskan har ett stort ansvar vilket finns beskrivet dels i lagtext och i ICN:s etiska kod. Bristande omvårdnadsarbete har setts förekomma i sjuksköterskeyrket i flera länder. Tidigare forskning efterlyser därför forskning kring varför sjuksköterskor ibland avviker från sitt ansvar. Olika avvikelser som görs inom vården kan leda till en sämre vårdkvalité och en ökning av vårdrelaterade skador.  Syfte: Studiens syfte är att belysa faktorer som enligt sjuksköterskan påverkar vårdkvalitén.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar varav en med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Flera faktorer visades påverka vårdkvalitén enligt sjuksköterskan. Faktorerna som identifierades kunde formas till kategorier vilka var psykologisk arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, resurstillräcklighet och tillgänglighet, förmåners och uppskattningens påverkan, påverkad arbetsprestation och arbetsrelaterad stress. Faktorerna kunde enskilt påverka vårdkvalitén men det visade sig också att en faktor kunde leda till en annan.  Konklusion: Det kan vara svårt att bedriva vård av god kvalité då begreppet vårdkvalité är svårdefinierat. De ansvar som sjuksköterskan har vilket exempelvis beskrivs i Phil Barkers teori kan även vara svårt att upprätthålla då sjuksköterskan påverkas av olika faktorer på arbetsplatsen. / Background: The Nurse role is a sophisticated professional role where the nurse is responsible for providing care of high and good quality. The nurse has a great responsibility, which is described partly in the law text and in the ICN code of ethics. Inadequate nursing work has been seen in the nursing profession in several countries. Previous research therefore advertises for research on why nurses sometimes deviate from their responsibilities. Various deviations made within the care system can lead to more mediocre quality of care and an increase in carerelated injuries. Aim: The purpose of the study is to elucidate factors that affect the quality of care, according to the nurse. Method: A literature review based on 15 scientific articles, one with a qualitative approach and 14 with a quantitative approach. The articles were obtained from the CINAHL and PubMed databases. Result: Several factors were shown to influence the quality of care according to the nurse. The factors identified could be formed into categories which were psychological work environment, job satisfaction, resource adequacy and availability, the impact of benefits and estimation, impacted work performance and work-related stress. The factors could individually influence the quality of care, but it was also found that one factor could lead to another. Conclusion: Caring for good quality care can be difficult as the concept of quality care is difficult to define. The responsibility of the nurse, which are described, for example, in Phil Barker's theory, can also be challenging to maintain as various factors influence the nurse in the workplace.