I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer. Resultatet visade att informanterna trivs med det flexibla arbetssättet med olika arbetsplatser, men att de psykosociala faktorerna påverkar deras privatliv. I studien har teorier kring krav/kontroll/stöd, flexibilitet och motivationsteorier använts. Viktiga faktorer som framkommit i studien var betydelsen av gemenskap, besluts förmåga och ekonomisk trygghet. / In this study we are investigating the working conditions of the employees in an employment agency within the public sector and how they feel about their work. We have specially focused on social support and social climate and the balance between working life and private life. The flexibility, which is a necessity for the employee in a staffing work, can affect the individual in more ways than in the work itself. The purpose with this study is to get an increased understanding of the working conditions for the employees in an employment agency and how they meet with these. To get an answer of our purpose we have used a qualitative survey consisting of interviews with employees in an employment agency within the public sector. The data in this study has been divided in four categories which are: appointment flexibility, social support, and psychosocial factors. The result showed that the informants like the flexible way of working with different working places, but the psychological factors have affect on their private lives. In the study theories around demand/control/ support, motivation and flexibility have been used. Important factors which have been indicated in the study were the meaning of unity, ability to take decisions and economic security.

The purpose of this study was to investigate how two students at intermediate level in reading and writing disabilities and two special education teachers perceive the use of assistive tools in school. The questions used to answer the purpose was how assistive tools are used based on students´ perceptions, the purposes for which assistive tools are used based on special education teachers´ perceptions, what opportunities and/or barriers pupils and special education teachers experiences with assistive tools and how it works when assistive tools are implemented based on students´ and special education teachers´ perceptions. Data were collected by interviews. The results show that the assistive tools are mainly used for writing assignments and to “read-with-ears”, primarily to facilitate the learning process in the classroom. Assistive tools may also have a positive effect on students´ motivation. However, it is important that the assistive tools are modern – it can be crucial for their use.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys. I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska. Det övervägande vanligaste sättet lärarna talar om eleven och arbetet kring eleven är ur ett psyko-medicinskt perspektiv där svårigheterna knyts till individen. Jag har också funnit att lärarna beskriver eleverna genom att tala om elevernas behov. Behoven kan vara av olika typ, såsom tid, relation, organisation, didaktik/metod och miljö, men de flesta kan knytas till individuella svårigheter. Lärarens engagemang och ansvar för eleven i skolan lyser igenom i mitt material. Lärarna beskriver hur relationen till eleven och deras fysiska närvaro är avgörande för hur eleven lyckas i skolan, därav kommer arbetets titel: Hinna med och räcka till. I skollagen (2010) kap 3 §7,  finns skrivningen om att eleven ska få det särskilda stödet i den grupp eleven tillhör. Lärarna talar om att de ser ett värde i att eleverna är i klassrummet. Avskiljning av elever i behov av särskilt stöd visar sig dock vara vanligt förekommande i lärarnas tal. Trots att lärarna säger att de vill arbeta för inkludering visar mina analyser att det mesta arbetet istället handlar om integrering då lärarnas perspektiv är att en del ska anpassas till en helhet istället för att helheten anpassas till delarna.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund. De använder sig av olika strategier för att hantera svåra situationer. Kollegor fungerar som ett stöd. Handledning kan underlätta i situationer som av dem upplevs som svåra, där många boende går bort under en kort period och när dödsfallen är utdragna. Fördjupad utbildning inom palliativ vård är viktigt och någonting som undersköterskorna önskar mer av. Diskussion: Påfrestande känslor som undersköterskorna upplever kan grunda sig i att de ser själva individen förändras och försvagas och inte det praktiska som vården innebär.

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd. Brister upplevs även i stödhanteringen och önskemål finns om förbättringar. Slutsats: Stöd finns på arbetsplatsen men upplevs både vara tillräckligt samtidigt som det upplevs vara i behov av utveckling.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av vänskapsrelationer. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor i åldrarna 22-33 år. Data analyserades med Burnards (1991) 14-stegs process då kategorier och teman utformades. Resultatet gav tre teman som döptes till: fristad, utbyte och vänskapsförbindelse. Dessa teman utgjordes av åtta kategorier och 22 underkategorier. Upplevelserna av vänskapsrelationer inkluderade bland annat förståelse, stöd, ärlighet, acceptans och likhet. Resultatet belyser både positiva och negativa aspekter då vänskapsrelationer å ena sidan kunde upplevas som gynnsamma och ömsesidiga men å andra sidan även krävande och ensidiga. En vän var en källa till stöd i svårare tider men även någon att dela glädje och skratt med. Vänskapsrelationer fyllde olika behov såsom gemenskap och tilhörighet, och ansågs vara en frivillig förbindelse mellan parterna där känslan av att kunna vara sig själv, att få bekräftelse, och att vara öppna mot varandra anses önskvärda.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar några kvinnor att bibehålla en hälsosammare livsstil efter tidigare misslyckade försök. Metod: Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: För kvinnorna var stödet en av två av de viktigaste faktorerna till att bibehålla sin vikt efter en viktnedgång. Den andra faktorn är att ändra sitt tankesätt kring vilka val man gör, vid träningen, men framförallt efter träningen. Slutsats: Det behövs flera ställen med ett koncept likt detta träningscenter. Det finns allt för många ”vanliga” gym men bara ett fåtal organisationer som inriktar sig specifikt på viktnedgång och bibehållandet av det. Men för dem som vill ha hjälp och behöver stöd till att vara fysiskt aktiv så är det nog svårare att få det stödet på vanliga gym. Därför är det, precis som deltagarna i denna studie tar upp, viktigt att ett träningscenter finns för den delen av befolkningen som behöver det där lilla extra, som kan betyda som oerhört mycket.

The aim of the study was to investigate how teachers, special education teachers and principals describe their schools work with children in reading and writing difficulties. How do they reason about reading and writing difficulties and the cause of it? This study also investigates what kind of support students with these difficulties get in school. Six teachers, two special education teachers and two principals were interviewed. The result showed that the schools are aware of reading and writing difficulties. Special education teachers, teachers and principals agreed that causes related to reading and writing difficulties were educational as well as teaching and heredity. All respondents agreed that different interventions are necessary and that early identification and interventions are very important, although good core education is what is the most important. Interventions that were used at the schools were mainly managed by the teacher in the class and in the classroom. The study implicates that special education teachers and special education are needed in the schools.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige finns det uppskattningsvis 1,8 miljoner människor som har hypertoni, dessa personer behöver både medicinsk- och omvårdnadsstöd. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av egenvårdsstöd vid hypertoni. Metod: Allmän litteraturstudie som baseras på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna information, känslor och svårigheter. Underkategorier var undervisning, kunskap, oro och rädsla, förvirring, missnöje, brist på stöd och förutsättningar. Individerna beskrev vikten av information och stöd för att kunna hantera sin sjukdom. Individerna beskrev olika hinder som försvårade egenvården, respondenterna beskrev också sitt missnöje till vårdgivarna. Majoriteten var missnöjda eller ansåg att de inte fick tillräckligt med hjälp eller stöd av vårdgivarna. Okunskap gjorde att många individer tog till sig egna metoder för att behandla sin hypertoni. Diskussion: Det var betydelsefullt för personerna att de fick relevant och tillräcklig information, att personalen engagerade sig i deras problematik och att de fick rätt stöd. Det var också av stor vikt att vårdpersonal fick kompetensutveckling för att kunna hjälpa på bästa sätt. Slutsats: Det är angeläget att personer med hypertoni får utbildning och ökad kunskap kring sin sjukdom för att kunna hantera sin egenvård. Det är också viktigt att vården blir mer patientcentrerad.

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingen och exkluderingen av barn i behov av stöd på förskolan. Vi har även undersökt några verksamma pedagogers syn på barn i behov av stöd i verksamheten och hur de bemöter dessa. I början av arbetet har vi valt att introducera några av de problem som kan påträffas under barns tid på förskolan. Datainsamlingen har skett genom specialförskolor. Resultatet visade på att det finns stora skillnader men även likheter i arbetet med barn i behov av stöd. Studien visar på att det är pedagogernas synsätt och engagemang som har störst betydelse i arbetet med barn i behov av stöd.