<p>Långtidsarbetslöshet är ett stort problem i vårt samhälle, så även i Hudiksvalls kommun. ArbIT är en arbetsmarknadspolitisk satsning som grundar sig på ett samverkansavtal mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att ArbIT ska ses som ett program där deltagarna ska få stöd och redskap för att skapa sig nya förutsättningar och lösningar för att lättare komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller starta eget företag. Programmets utformning var tidigare en ren datorutbildning (Datorteket) men inriktningen av programinnehållet är under förändring mot en mer individanpassad coachning då många deltagare som kommer till ArbIT idag redan har goda datakunskaper.</p><p>Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer belysa vilka framgångsfaktorer respektive hinder sex deltagare upplevde på arbetsmarknadsprogrammet ArbIT. Vi gjorde en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex deltagare som deltog i arbetsmarknadsprogrammet ArbIT vintern 2005/2006. Resultatet visade att upplevelsen av ArbIT till största delen var positiv. Deltagargruppen och de sociala aspekterna upplevdes som den största framgångsfaktorn. Största hindren var avsaknaden av egen tid för att tillsammans med handledare identifiera egna möjligheter och mål. De sex deltagarna vi intervjuat ansåg alla att motivationen sjönk efter ungefär halva tiden och intervjupersonerna ansåg att detta berodde på bristen på arbete, då det inte fanns några arbeten att söka.</p>

<p>Inledning: Den sorg och smärta som föräldrar till ett döende barn upplever är omöjlig att förstå men med mer kunskap kan bättre hjälp ges till den som är drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt två artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande från vårdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd från omgivningen och vårdpersonal när ett barn var döende då familjens hela tillvaro splittrades. Föräldrarna var i behov av ärlig och rak information kontinuerligt under hela barnets vårdtid. Trots olika sätt att uttrycka sorg på fanns det ett gemensamt mönster mellan föräldrars och vårdpersonals sätt att reagera på ett barns död. Slutsats: Personal behöver mer utbildning så att de kan känna sig trygga i sin roll och ge bättre stöd samt information till de föräldrar som är i behov av det. Föräldrar kan då få det lättare att hantera sin sorg.</p>

<p>Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat.</p><p>Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna.</p><p>Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor.</p><p>Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Inledning:</strong> PTCA är ett kirurgiskt ingrepp och betyder perkutan transluminal koronar angioplastik, denna metod används för att vidga förträngningar i hjärtats kranskärl.<strong>Syftet:</strong> Var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet, samt behov av stöd i samband med PTCA. Våra frågeställningar var hur patienten upplevde tiden före och efter PTCA, hur patienternas livskvalitet påverkades samt vilket behov av stöd och omvårdnad patienterna hade i samband med ingreppet?<strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie som baserades på 17 artiklar.<strong>Resultat:</strong> Presenteras i två huvudkategorier, patienters upplevelser före samt efter ett PTCA ingrepp. Kategorierna innefattar underkategorier vilka var: känslor, copingstrategier, livskvalitet, genusperspektiv, information/stöd. Resultatet visade att större delen av patienterna kände oro och ångest både före och efter ingreppet. Kvinnor kände i större utsträckning mer oro och ångest än män. För att hantera situationen använde patienterna olika copingmekanismer, vissa tog tag i problemet och accepterade sin sjukdom medan andra sköt bort problemen och låtsades att de inte fanns. De flesta patienterna uppgav att de fått god information både innan och efter ingreppet, dock hade patienterna åsikter om hur informationen kunde förbättras. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet visade på brister i eftervården av PTCA patienter. Genom att förbättra eftervården av denna patientgrupp kan troligen deras psykiska- samt fysiska livskvalitet förbättras.</p>

<p><p><strong><strong>Bakgrund: </strong></strong>Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. <strong>Syftet </strong>med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. <strong>Resultat: </strong>Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. <strong>Diskussion: </strong>Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. <strong>Slutsats: </strong>Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer</p></p>

<p>Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.</p>

<p><strong>Inledning:</strong> Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. <strong>Huvudresultat: </strong>Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. <strong>Diskussion:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.</p>

<p>Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att stöd i olika uttrycksformer var av betydelse för patienter vid viktminskning. Att få stöd kontinuerligt kunde vara avgörande för att gå ner i vikt. Stödet kunde erhållas i grupp eller enskilt, och kunde ges från professionella vårdgivare, gruppmedlemmar eller patientens sociala omgivning. Stödjande åtgärder kunde skapa motivation hos patienten, vilket var angeläget eftersom motivation visade sig vara avgörande för viktminskning. Sjuksköterskans stödjande roll uppskattades i viktminskningsprocessen. På grund av utbredningen av detta problem i samhället, kan det vara angeläget att sjuksköterskan får undervisning om hur arbetet med överviktiga patienter bör utformas.</p>

<p>Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.</p>

<p>Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen </p><p>över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.</p>