Bakgrund: Att bli frihetsberövad är en av de mest ingripande åtgärder som en stat kan utöva över den enskilde i ett modernt västerländskt samhälle. Sverige har under flera år fått kritik från både FN:s och EU:s tortyr kommittéer för det sätt personer som är häktade misstänkta för brott isoleras i häkte genom att åklagare ofta ålägger restriktioner som förhindrar den intagna att ha kontakt med anhöriga eller andra intagna. Personalen utgör den dagliga mänskliga kontakten för en intagen och blir således en viktig del av den intagnes tid på häktet. Det har länge varit känt att isolering har negativa effekter på en människa och att psykiatriska effekter av isolering kan ge bestående men. Lagstiftningen som reglerar häkten säger att de som arbetar i häkte skall visa särskild förståelse för de svårigheter som kan vara förenade med ett frihetsberövande och Kriminalvården har en vision att minska skadeverkningarna av isolering genom isoleringsbrytande åtgärder. Kriminalvårdens statistik från 2015 visar att endast 25 % av de som är häktade med restriktioner nås av dessa åtgärder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer som varit häktade med restriktioner upplever kriminalvårdarnas stödjande respektive kontrollerande roll. Hur de som arbetar inom kriminalvården ser på sina arbetsuppgifter och de olika rollerna som de innefattar är ett tangerande område som studien också söker ökad kunskap om. Metod: Då syftet med studien och forskningsfrågorna söker ökad kunskap om subjektiva upplevelser av stödjande respektive kontrollerande roller i häktesmiljön har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Resultat: Sammantaget var det små saker som upplevdes som betydelsefulla och stödjande av personer som varit häktade med restriktioner, dvs. intagna. Ofta genom handlingar som uttryckte omtanke och respekt från kriminalvårdarnas sida. Kriminalvårdarna i studien delade upplevelsen av att små saker spelar stor roll för en person som är häktad med restriktioner. Totaliteten och frekvensen av säkerhetsrutiner upplevdes som kontrollerande av tidigare intagna snarare än förekomsten av dem. Upplevelser av att känna sig som ett objekt och känslor av total maktlöshet var återkommande i intervjuerna med personer som varit häktade med restriktioner. Ökat säkerhetsfokus inom kriminalvården märktes av intagna och isoleringsbrytande åtgärder tenderar att bli en säkerhetsfråga för kriminalvårdare om personal behövs till annat. Vad det finns för resurser att tillgå för att bryta isolering skiljer sig från häkte till häkte och från dag till dag. Frivillighetsorganisationer, andlig- och sjukvård fyller här en viktig funktion. Under tiden som häktad med restriktioner såg tidigare intagna på kriminalvårdares arbetsuppgifter i första hand som de dagliga rutiner som är associerade med måltider, dusch och promenad. Dessa dagliga rutiner upplevdes av tidigare häktade som präglade av olika säkerhetsrutiner, något som kriminalvårdarna i studien bekräftade. Kriminalvårdarna upplevde inte generellt det som problematisk att inneha både en stödjande och en kontrollerande roll. Personer som varit häktade med restriktioner upplevde detta som mer problematiskt.

De internationella adoptionerna startade i Sverige på 1960-talet och har sedan mitten av 1980-talet minskat från 1800 barn till 1132 barn år 2013. För en adoptivfamilj har anknytning en central betydelse i familjens vardag och handlar om samspel mellan förälder och barn. Tidigare forskning tyder på att adopterade barn i större utsträckning visar på ett otryggt anknytningsmönster än barn som bor med sina biologiska föräldrar. En trygg anknytning kan främjas genom att föräldern är lyhörd för barnets signaler. Studiens syfte är att ta reda på vilka upplevelser adoptivföräldrar har av mötet med och stöd från BVC. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med adoptivföräldrar och en kvalitativ innehållsanalys användes vid analysprocessen. Resultatet beskrivs utifrån två kategorier, vilka är: ”Behov av stöd” och ”Attityder och förhållningssätt”. Studiens resultat visar att föräldrarna upplever att BVC-sköterskors kunskap och stöd kring anknytning är begränsad. Föräldrarna önskar att få samtala med BVC-sköterskor kring anknytningens betydelse och hur den utvecklas över tid. De BVC-sköterskor som föräldrarna har förtroende för är de som har ett brinnande intresse för adoption. Även bemötandet hos BVC-sköterskorna har en inverkan på föräldrarnas förtroende. Ett öppet förhållningssätt och en förståelse för att adoptivbarnet har med sig ett bagage av tidigare upplevelser kan bidra till att föräldrarna känner större trygghet i mötet med BVC- sköterskorna. Att få möta andra familjer i samma situation och utbyta erfarenheter är något föräldrarna uttrycker är värdefullt. Ett förslag som kan vara användbart i BVC- sköterskors verksamhet är ett internetbaserat utbildningsprogram med adoptionsrelaterade frågor som kan inhämtas vid behov.

Syftet med studien är att undersöka hur stödet kan se ut för elever med måttlig synnedsättning i grundskolan. En synnedsättning är en ovanlig funktionsnedsättning och kunskap på området finns sällan hos den enskilda skolan eller kommunen. Då det därför ofta finns många aktörer inblandade runt de här eleverna har fokus legat på hur systemet runt de här eleverna ser ut och hur samverkan kan se ut mellan de olika aktörerna. Vidare undersöks vilka utmaningar vårdnadshavare och aktörer från kommun, landsting och stat möter i sitt arbete med att skapa ett fungerande stöd för elever med synnedsättning. Studien försöker också synliggöra framgångsfaktorer i arbetet med att skapa ett fungerande stöd i skolan för denna elevgrupp.   Studien omfattar totalt 12 semistrukturerade intervjuer med 14 informanter, två av intervjuerna genomfördes som parintervjuer. De intervjuade är vårdnadshavare, skolpersonal, personal från Syncentraler och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) som intervjuats utifrån att de arbetat runt någon av tre specifika elever. Intervjuerna har sedan legat till grund för tre fallbeskrivningar kring hur stödet är uppbyggt runt de olika eleverna.   I samtliga tre fall beskrivs i nuläget en fungerande skolgång och ett fungerande stöd. Hur vägen till det fungerande stödet har sett ut och vilka olika aktörer på olika nivåer som varit och är aktiva är dock olika i de tre fallen. Samverkan mellan de olika aktörerna är central men det råder emellanåt vissa oklarheter kring hur rollfördelningen ser ut mellan t.ex. Syncentral och SPSM. I studien framkommer det att stort ansvar läggs på vårdnadshavare i att vara aktiva i att skapa ett fungerande nätverk runt eleverna och att det inte alltid är självklart vart man kan vända sig.   Fortsatt forskning bör fokusera på hur samverkan styrs på huvudmannanivå men även elevernas egna röster bör lyftas fram.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) drabbar cirka 10–15% av de kvinnor som har fött barn. Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan också barnet och hela familjen. PPD ger allvarliga symtom som påverkar förmågan att anknyta till barnet och som kan leda till långa depressiva perioder om åtgärder inte sätts in. Därför är det av stor vikt att kunna identifiera hur kvinnor upplever tillståndet, bemötande och stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av PPD, samt stöd och bemötande från vården. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17 artiklar från olika länder som valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades och tre kategorier identifierades.  Resultat: En vanlig uppfattning hos kvinnor med PPD var att de var dåliga mammor. Många förnekade tecken på PPD och upplevde rädsla och förvirring över tillståndet. Tidigare erfarenhet av depression innebar större acceptans av symtomen. Socialt stöd och kunskapsstöd verkade det mest effektiva stödet utifrån kvinnornas perspektiv. Att kunna mobilisera dessa typer av stöd verkade kopplat till kvinnornas tidigare upplevelser och påverkan av omgivningen. Att söka vård var för vissa förknippat med negativa känslor eftersom fokus ofta istället låg på barnet och att vissa vårdgivare hade en förmyndarmentalitet, gav bristfällig information eller inte var tillräckligt lyhörda för vad kvinnorna själva upplevde. Däremot uppskattade kvinnorna bemötandet från vårdpersonal som visade förståelse och hade ett personligt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnors upplevelser av PPD är associerat med en mängd negativa känslor. Uppfattningen att inte duga som mamma eller inte kunna leva upp till omvärldens förväntningar gör kvinnorna sköra och skamfyllda. Omvårdnaden behöver bli mer empatisk och förstående. Vidare forskning behöver fokusera på kvinnorna och behovet av mer specifik och individuellt anpassad information kring PPD och omställningen till mammarollen för att kunna förbättra upplevelsen av bemötande och stöd. Ytterligare behövs mer forskning om betydelsen av personlighetsdrag och kultur relaterat till förmågan att kunna mobilisera stöd. / Background: Postpartum depression (PPD) affects about 10-15% of women who give birth. PPD not only affects the mothers but also the child and the whole family. PPD leads to serious symptoms that affect the ability to attach to the child and can lead to long depressive periods if not treated. Therefore, it is of great importance to be able to identify how women experience the condition, the encounter and support.  Aim: The purpose of this literature study was to investigate women's experiences of PPD and support and encounter from care givers. Method: A literature study was conducted with 17 articles from different countries selected from the databases PubMed and CINAHL. The studies were reviewed and three categories were identified.  Results: A common opinion of women with PPD was that they were bad mothers. Many denied signs of PPD and experienced fear and confusion over their condition. Previous experience of depression meant greater acceptance of the symptoms. Social support and knowledge support seemed to be the most effective supports from a woman's perspective. Being able to mobilize these types of support seemed to be linked to women's past experiences and social circles impact. Seeking care was often associated with negative emotions because focus was often on the child, that some caregivers showed paternalism and provided inadequate information or were not sufficiently sensitive to what women experienced themselves. However, women appreciated the caregivers who showed understanding and had a personal approach. Conclusions: Women's experiences of PPD are associated with a variety of negative emotions. The perception of not being able to fit as a mother or not being able to live up to the expectations of the outside world makes the women fragile and ashamed. Care needs to be more empathetic and understanding. Further research needs to focus on the women and their need for more specific and individually adapted information about PPD and about the transition to the mother's role which improve the experience of encounter and support. Further, more research is needed on the importance of personality and culture related to the ability to mobilize support.

Studien syfte var att undersöka hur förskollärare anpassar förskolans verksamhet utifrån barns individuella behov. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Det sociokulturella- och kompensatoriska perspektivet användes för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna identifierar individuella behov i barngruppen. Detta genom att reflektera, dokumentera och kommunicerar med varandra i arbetslaget för att kunna anpassa förskolans verksamhet utifrån barns individuella behov. För att kunna möjliggöra anpassningen av förskolans verksamhet delades barngruppen in i mindre grupper, förskollärarna anpassade inne- och utemiljön samt hade barnets specifika intresse i åtanke.

In this study, the aim has been to examine students with earlier school failure, their experience of studying primary and secondary courses on municipal adult education and distance learning. In 2018, the Ministry of Education published a report about municipal adult education (SOU 2018:71) which showed that there is an altered group in adult education that contains more immigrants and people in need of support to manage school. The focus in this study has been on examining the students experience and inclusion, support and the relation to their teachers. The aim came from the fact that there are many students that leave upper secondary school without grades and many of them apply for adult education. This study contains interviews with four students with many missing points for a high school degree. It also includes literature review in areas of inclusion, distance studies, support, neuropsychiatric disabilities and Sense of Coherence. The results show that distance studies are a good alternative form of studying for the students in this study, with school failure, but that they all need a lot of quick feedback and support, in various forms. They also need good relations too the teachers in order to manage distance studies. The informants in this study are positive to study at municipal adult education and distance, if they get the right support.

<p> </p><p>Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osäker arbetsmarknad som kräver allt större flexibilitet hos individen. Osäkerheten på marknaden har lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Anställningsotrygghet antas ha konsekvenser för både individ och organisation. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om ledarskap kan reducera anställningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang, intention att lämna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap står i fokus: kommunikation med chefen, feedback från chefen och stöd från chefen. Undersökningsdeltagare från en tidigare utförd studie användes i urvalet (N=158) och hierarkisk multipel regressionsanalys genomfördes för samtliga olika utfall. I resultaten kan man urskilja hur de tre olika ledarskapsaspekterna står i relation till anställningsotrygghet och dess konsekvenser. Studien fann även interaktionseffekter mellan feedback och anställningsotrygghet med konsekvensen tillit till organisationen, och stöd och anställningsotrygghet med konsekvensen organisatoriskt engagemang. Studien bidrar till att poängtera att det inte bara är organisationen som helhet som är viktig utan även cheferna individuellt.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,</p><p><p>Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.</p></p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen. Studien utgår från en enkätundersökning som gjordes 2006 på ABSA bank, en organisation inom den finansiella sektorn i Sydafrika. De anställdas reaktioner på osäkerhet är av grundläggande betydelse både ur ett hälso- och ett företagsledningsperspektiv.</p> / Tack för MFS- stipendium som gjorde detta möjligt.

<p>Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön. Resultatet visade stöd för en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de som upplevde högt stöd reagerade med mindre depression vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de med högt stöd visade på mindre sömnproblem vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns det även en svag modererande effekt av coping, där de med hög coping uppvisade ett svagare samband mellan fysisk ohälsa och arbetsbelastning.</p>