Syftet med följande studie är att bidra med kunskap och förståelse om rektorer och specialpedagogers uppfattning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Detta för att vidare undersöka hur organisatoriska förutsättningar kan påverka elever i behov av särskilt stöd och att inte alla elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de är berättigade till. Forskning visar på att det rådande kategoriska perspektivet hos rektorer bidrar till att elever ses som bärare av svårigheter jämfört med det relationella perspektivet som specialpedagoger ofta intar. I det sistnämnda ställs elevens svårigheter i relation till omgivningen och de krav som finns. Ur ett internationellt perspektiv ses att resursbrist i skolan kan ge konsekvensen då ordinarie undervisning prioriteras istället för det särskilda stödet. Något som får konsekvenser för vilket stöd elever får. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer vilka utgör studiens empiriska underlag. Genom systemteorin har empirin analyserats för att undersöka hur de olika nivåerna i skolans verksamhet påverkar arbetet kring särskilt stöd. Även specialpedagogiska perspektiv som det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet har använts för att bidra till en mångfald av perspektiv i synen på hur rektorer och specialpedagoger ser på elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att rektorer och specialpedagogers syn på faktorer som påverkar elever elevers stödbehov skiljer sig åt och då utifrån de kategoriska och relationella perspektiven som även tidigare forskning visar på. Nytt som framträder är de olika dilemman rektorer och specialpedagoger ställs inför när de beslutar dels var resurser ska gå och vilka som ska få ta del av tillgängliga stödinsatser. Här behöver rektorn förhålla sig till att vara pedagogisk ledare men även ledare för en organisation som har en stram budget och påtryck ovanifrån i form av politiska beslut, läroplan och dylikt. Dilemman här blir mellan att välja på att prioritera den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd vilka bägge får olika konsekvenser för verksamheten. Specialpedagogen ställs inför dilemman där denna måste välja vilka elever som ska få särskilt stöd även om detta innebär att stöd kan brista eller i värsta fall utebli. Det kan här tänkas finnas utrymme för att undersöka hur valen utifrån dessa dilemman påverkar elevers måluppfyllelse och mående vilka bägge bitar kan komma att påverka deras framtid.

Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett stadie då vården gått över från botande till lindrande. Bredvid varje patient finns ofta en närstående som ska vara ett stöd till den sjuka samtidigt som de själva kan vara i behov av stöd. Det är en rättighet att de närstående får stöd oavsett vilken kontext vården bedrivs i. För att närstående ska orka vara en del i vården är det viktigt att de får rätt stöd. Syfte: Undersöka de närståendes upplevelser av stöd inom palliativ vård på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar ur Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån en induktiv ansats har artiklarna granskats och analyserats. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier med tillhörande koder. Bekräftelse – bli sedd och tagen på allvar. Information – kommunikationens betydelse och att bli förberedd. Samhörighet – delaktighet. Slutsats: Bekräftelse, information och samhörighet är viktiga aspekter för närståendes upplevelser av stöd på sjukhus. Vårdpersonalen bör inkludera de närstående i vården för att de ska känna delaktighet. Information och vårdpersonalens sätt att kommunicera har stor betydelse. Ett bekräftande bemötande som ett vänligt leende eller en kram kan vara tillräckligt för att de närstående ska känna trygghet.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar pedagogiskt med elever som är diagnostiserade med dysfunktionen ADHD i årskurserna 2-4 i grundskolan. Studien vill utifrån ett resursperspektiv närmare granska pedagogers arbete med elever som har en ADHD-diagnos. Studien avser även att granska berörda pedagogers kunnande inom området ADHD. Genom en kvalitativ forskningsmetod har jag genomfört intervjuer med fyra pedagoger som undervisar elever med ADHD. Studien visar att pedagogerna har relativt goda kunskaper om diagnosen ADHD men att de saknar pedagogiska tips på material anpassat för dessa elever. Studien visar vidare att en tydlig struktur, ordning i klassrummet och anpassningar till individen är av stor vikt vid undervisning av elever med ADHD. Pedagogerna i undersökningen anser att det stöd som de har tillgång till för eleverna med ADHD är grupprum, dator och elevassistent och möjlighet för eleven att få avlastning under skoldagen genom att kunna gå iväg från klassrummet.

Bakgrund: Medfött hjärtfel är ett samlingsnamn för flera 100 olika missbildningar på hjärtat, vilka oftast kräver ett kirurgiskt ingrepp. Medelåldern för operation är fem månader och de flesta barnen överlever till vuxen ålder. Föräldrar till långvarigt sjuka barn vistades ofta en längre period på sjukhus och upplevde miljön som integritetskränkande och brist på privat utrymme. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar situationen efter att deras barn diagnosticerats med medfött hjärtfel och hur de upplever stöd från sjukvårdspersonal samt beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Design: Studiens design var en beskrivande litteraturstudie. Metod: Författarna till föreliggande studie valde 13 artiklar från databaserna Cinahl och PubMed, artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ design och publicerade mellan 2000 – 2015. Resultat: Föräldrarna visade sig tillämpa Gud och spirituell vägledning för att hantera situationen efter att deras barn diagnosticerats med medfött hjärtfel. Vidare skiljde sig fäders och mödrars hantering av situationen. När sjukvårdspersonalen visade engagemang och individuellt bemötande var detta uppskattat av föräldrarna, även tydlig och anpassad information uppskattades. Slutsats: Problemfokuserade och meningsskapande copingstrategier föranledde en positiv syn på situationen, vilket underlättade hanteringen.  Personligt stöd och engagemang från sjukvårdspersonalen ökade föräldrarnas tillit och därmed ökade tillfredställelsen av sjukhusvistelsen och vården av de hjärtsjuka barnet. Medicinsk terminologi bör även anpassas efter individens kunskaper. / Background: Congenital heart defects are an umbrella term for about hundreds defects on the heart, which often requires surgical operation. Most of the children survives until adulthood and the children’s middle-age for surgical operation in Sweden is about 5 months. Parents off protracted ill children frequently spend a long period in hospitals, the environment is experienced as intrusive to integrity and leads to lack of private space. Aim: Was to describe how parents adapted the situation after their child was diagnosed with congenital heart defects, how they experienced the support of health-care professionals and describe the selected articles selection procedure. Design: This study was a descriptive literature study. Method: The writers of this study selected 13 articles from the databases Cinahl and PubMed, the articles are both qualitative and quantitative designs and published between 2000 – 2015. Result: Parents have shown to practice the beliefs of God and other spiritual guidance as a method to adapt the situation after their child has been diagnosed with congenital heart defects, further fathers and mothers has shown differences to adapt the situation. When health-care professionals shown commitment and individual approach has it been appreciated by the parents, further clear and customized information was appreciated. Conclusion: Problem-focused and meaning-based coping strategies leads to a positive view of situation and adaption. Health-care professionals who applies personal support and engagement improved parents trust which lead to increased satisfaction about the hospitalization and care of the child with congenital heart defects. Medical terminology should practice after individual knowledge.

Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.

Bakgrund och problemformulering: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Att som ungdom drabbas av denna sjukdom under tonårsperioden utsätter ungdomen för stora utmaningar. Den första tiden inriktas fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. Hälso- och sjukvårdspersonalen samt närstående utgör en stor del i hanteringen av sjukdomen och i ungdomens utveckling. Sjuksköterskans ansvar i mötet med ungdomarna är att tolka deras upplevelser och de behov som livet med sjukdomen för med sig. Syfte:  Att   beskriva  ungdomars   upplevelse   av   att   leva   med   diabetes   typ   1. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Totalt valdes 16 kvalitativa artiklar ut för analysering. Efter granskningen av artiklarna analyserades dessa och resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Ungdomarna beskriver att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom samt att den första tiden efter diagnostiseringen är tuff. Den första tiden beskrivs som en balansgång, det gäller att finna balansen i vardagen på nytt igen men att stödet från omgivningen är till stor hjälp. Ungdomarna beskriver att ännu en central del under ungdomsperioden, är att bli självständiga i behandlingen av diabetes. De menar också att under denna period är stödet från sjukvården och närstående extra betydelsefullt. Diskussion: I metoddiskussionen  hanteras  valet  av metod och  dess inverkan  på resultatet. Resultatdiskussionen beskriver tongivande fynd från resultatet som självständighet, upplevelse av balans samt vårdens stödjande roll.

Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat. Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

Det finns barn som ligger långt före utvecklingsmässigt i förhållande till jämnåriga. Begreppet särbegåvad används mer och mer i samhällsdebatter och skolpolitik. Alla barn har rätt till extra stöd, men forskning visar att detta stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. I denna studie kommer begreppet särbegåvad och extra stöd att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorier gällande begåvning, utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter av att möta och arbeta med särbegåvade barn i förskolan, samt deras tankar kring begreppet extra stöd. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades med hjälp utav en intervjuguide för att besvara studiens syfte.Resultatet visar att ingen utav förskollärarna definierat barn som särbegåvade. Däremot hade samtliga förskollärare erfarenheter av barn som ligger långt fram utvecklingsmässigt i olika områden, ur ett ålderadekvat perspektiv. Förskollärare i studien känner sig ofta otillräckliga på grund av stora barngrupper och tidsbrist. Det finns även en rad andra utmaningar för förskollärare i mötet med särbegåvade barn, så som identifiering, lärandesituationer samt reflektioner över det egna arbetssättet. Resultatet visar att förskollärare beskriver att extra stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. Däremot beskriver förskollärarna en rad åtgärder de gör för att utmana barn de barn som ligger långt före utvecklingsmässigt.

Studien syftade till att ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare uppfattade att det särskilda stödet såg ut på skolorna, ur ett genusperspektiv. Datainsamlingen skedde genom åtta intervjuer ute på skolor som sedan jämfördes och ställdes mot varandra. Analysen är tematisk, både induktiv och deduktiv, vilket innebär att den skedde utifrån några förutbestämda teman men att nya teman också har indetifierats i intervjuerna.   I analysen framgår det att speciallärarna och specialpedagogerna upplever att alla elever som är i behov av särskilt stöd får det, oavsett om de har en diagnos eller inte. Men det framkommer även att det finns skillnader mellan könen, till exempel att åtgärder sätts in snabbare hos pojkar som tar plats än hos flickor som har svårigheter men inte hörs och syns i samma grad. Anledningen till detta tror många av de intervjuade är delvis att forskningen i större grad har gjorts på pojkar men också att flickorna är slutna och svårare att upptäcka svårigheter hos. Resultaten analyserades och diskuterades sedan i förhållande till teorier om genus och specialpedagogik.