Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan två kulturella världar och ställs därav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan världarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra två kulturer kan betyda för självbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem män. Vi utgick ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån fokus på meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman. Resultatet för första huvudtemat visade att omgivningen har en inverkan på känslan av tillhörighet. För andra huvudtemat visade det sig att ha två kulturer bidrog med ett flertal faktorer som påverkade deltagarna. Sista huvudtemat visade att språket var en viktig del av självuppfattningen. Samtliga av dessa huvudteman kan tänkas ha påverkat självbilden både negativt och positivt. Resultatet visar bl.a. att omgivningen har en inverkan på självbilden och att deltagarna påverkades av hur de vill bli sedda.

<p>Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.</p><p>Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör <em>relationer </em>av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var <em>performativitet</em>, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas <em>’att festa’</em>, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.</p><p><p><p>De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör <em>frihet, skam</em>, <em>respekt </em>och <em>heder</em>. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur <em>rykten </em>sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.</p></p></p><p>Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.</p><p> </p>

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt. Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas ’att festa’, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad. De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör frihet, skam, respekt och heder. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur rykten sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar. Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som “andra generationens invandrare” har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter. Det vi funnit är att det genom ett aktivt skillnadsskapande hos respondenterna konstrueras ett delat samhälle där en tolkningsrepertoar kring “vi” och “dem” används aktivt. Detta diskursiva sammanhang gör vissa subjektspositioner möjliga och andra omöjliga. De mest framträdande subjektspositionerna som framkommer av vår analys är “den stolta invandraren”, “den problemtyngda invandrartjejen” och den dubbla positionen som “svensk” och “icke-svensk”.

Denna undersökning genomfördes genom en diskursanalytisk ansats för att ta reda på hur andra generationens invandrare framställs i svensk massmedia. Vi utgick från ordet subjektposition, då vi var intresserade av vilken roll/identitet andra generationens invandrare tilldelas där. Ur resultatet kom även en maktaspekt av vem som får uttala sig kring andra generationens invandrare. Studien använde sig av 50 tidningsartiklar från både stora och små tidningar i Sverige. Artiklarna kom även från olika politiskt inriktade tidningar. Artiklarna tog alla upp något som kändes relevant i förhållande till andra generationens invandrare. Resultatet vi fick fram påvisar hur andra generationens invandrare tilldelas subjektpositioner som ”invandrare och icke svenskar”, ”den kriminella”, ”bidragstagare”, ”icke-kristna”, ”den missunnsamma” och ” den som får ta arbeten som andra inte vill ha”. De subjektpositioner som tilldelas andra generationens invandrare anammas många gånger av dem och blir till en självuppfyllande profetia. Då subjektpositionerna har en negativ klang, skapar detta uppfyllande ytterligare negativa kommentarer kring dem och riskerar att skapa en ond cirkel som blir svår att stoppa.

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.

Sverige blir allt mer mångkulturellt och det finns idag en stor andel barn och ungdomar som har utländsk bakgrund och därmed ofta två kulturer att förhålla sig till. Det som undersöks i studien är hur det är att växa upp och leva i ett samhälle där man har två kulturer att förhålla sig till, samt vilka erfarenheter detta ger. I studien användes en webbaserad enkät för att samla in studiens empiri, vilken består av korta narrativ som analyserats med riktad innehållsanalys. Enkäten var utformad som ett formulär med långa svarsfält där respondenterna berättat om upplevelser och erfarenheter kring olika ämnen. Studien utfördes på socionomstudenter vid Umeå Universitet som vuxit upp i Sverige och har en eller båda sina föräldrar som invandrat till Sverige från ett utomnordiskt land. Ur empirin kunde vi identifiera tre huvudkategorier: Kulturell ödmjukhet, Kulturell Schizofreni och Annorlundaskap. En majoritet av respondenterna kände en tacksamhet gentemot sin erfarenhet av dubbla kulturer. Många såg det som att man utvecklat en högre förståelse för andra kulturer och såg det som en positiv erfarenhet att ta med sig till arbetslivet. De flesta respondenterna upplevde även en känsla av att inte veta riktigt vart man hörde hemma, i utlandet var man svensk och i Sverige sågs man som invandrare. Känslan av att vara annorlunda hade de flesta upplevt och ofta var det samhället som upplyst om deras annorlundaskap gentemot majoritetssamhället.

Att vara född och uppvuxen i Sverige med utrikes födda föräldrar kan påverka livet på olika sätt. Det är som exempel inte ovanligt att individer kan befinna sig i en position där de upplever en känsla att inte höra hemma varken i Sverige eller i deras föräldrars hemländer. I denna studie vill vi fördjupa kunskapen om den här gruppens upplevelse av bakgrundens påverkan på hur de ser på sin identitet och hur de upplever sin etniska tillhörighet. Samt deras upplevelser att vara födda i Sverige. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om inrikes födda med utrikes födda föräldrar om deras upplevelser om sin identitet och etniska tillhörighet. Genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA) har 10 unga kvinnor och män från åldrarna 18–30 år, vars föräldrar är födda i Afrika och mellanöstern delat med sig av sina upplevelser. För att få en ökad förståelse hur informanterna upplever sin existentiella situation, använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer som datainsamling. Det insamlade materialet har analyserats utifrån följande teorier; Peter L.Berger och Thomas Luckmann ”Primär och sekundär socialisering”, Richard Jenkins ”Primär identitet”, Erving Goffmans ”Bakre region” och W.E.B Du Bois ”Dubbel medvetenhet och slöjan”. Resultatet i vår studie visar att informanterna upplever att de befinner sig mellan två länder och kulturer, i ett s.k. mellanförskap. De upplever en splittrad känsla av tillhörighet till Sverige och deras föräldrars hemländer. Informanterna upplever att deras identitet har påverkats av etnicitet, självbild samt föräldrar och omgivningen och föräldrarnas inflytande till deras hemländer har en betydande roll hur informanterna upplever sin etniska tillhörighet. Många av informanterna blev ifrågasatta om sin svenskhet från omgivningen, vilket påverkade dem negativt.

Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

This study aims to investigate how second-generation immigrants with roots from former Yugoslavia construct their identities in relation to the concepts of "Swedish" and "immigrants".  The issues that make up the study are how young women experience that the environment views them in relation to "Swedish" and "immigrants" and how they experience their own identity based on the two cultures in which they live. A qualitative method with semi-structured interviews has been used to gain a deeper understanding of the women's experiences. The theoretical perspectives that are used for the purpose to analyze the collected material are Symbolical interactionism, Goffman's theory about roles, and the identity theory.  The results of the study show that the women find it difficult to identify themselves as “Swedish” as they have a strong connection to their parents' culture. Furthermore, they experience that those around them see them as immigrants, partly because of how they look and how they behave.