Idag kännetecknas arbetsmarknaden som en sektor som upprätthåller diskriminerandestrukturer för invandrare. Det är ett välkänt problem och senare studier visar att även andra generationens invandrare missgynnas på arbetsmarknaden. Trots att de är födda i Sverige,flytande i språket samt att de har utfört sin högsta utbildning i Sverige. De som drabbas i störst utsträckning är individer med ursprung från Asien och Afrika. ”Så jag är svensk men jag är ändå inte svensk” är en uppsats som handlar om andra generationens invandrare på arbetsmarknaden. Syftet i denna studie är att skildra åtta individers syn på förutsättningarna i arbetslivet och etnisk diskriminering.   Nyckelord: Andra generationens invandrare, arbetsliv, diskriminering, etnisk diskriminering. / Sweden is a country which has had a changing history of immigration. During differentperiods, the labour market has faced major changes. Today, the labour market is characterized as a sector that maintains discriminatory structures for individuals of foreign descent. Ethnic discrimination is a well-known problem. What has been shown in recentstudies is that second-generation immigrants also are disadvantaged in the labour market. Born in Sweden, fluent in Swedish and with their highest education completed in Sweden,they still face discrimination. Most affected are individuals originating in Asia and Africa."So, I'm Swedish but yet not Swedish" is a thesis about second-generation immigrants in the labour market. The purpose of this study is to portray eight individuals' views on working conditions and ethnic discrimination. Key words: Second-generation immigrants, working life, discrimination, ethnicdiscrimination.

The theme of the work is very central and is often addressed during debates, in the media and in general in society. Second-generation immigrants may find it difficult to understand the conflicts that exist around fitting into a society and shaping themselves according to social reality. Therefore, the aim of this study is to highlight, on the basis of second-generation immigrants with roots in the Balkans, the concept of identity that is formed at the intersection of the values of the majority society and the cultural background of immigrant parents.  This study consists of primary data through qualitative, semi-structured interviews. Interview technology is based on predetermined questions based on my chosen themes. The chosen theoretical perspectives include: Symbolic Interactionism and the impact of ethnicity in social interaction. The conclusions of this study are that second-generation immigrants are being squeezed with their cultural affiliation because they cannot be fully accepted, either in Sweden or in their parents home country. Furthermore, second-generation immigrants are formed on the basis of both their parents cultural background and the majority society.

Inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är den grupp i Sverige som har högst risk att misstänkas för brott, samtidigt har gruppen lägst risk att åtalas för det brott de misstänks för. Syftet med denna uppsats är att undersöka misstänkt och lagförd brottslighet bland inrikesfödda personer som har utrikesfödda föräldrar samt kopplingar till rasifiering. För att uppnå detta syfte presenteras empirin med hjälp av en kunskapsöversikt och analyserasutifrån ett intersektionellt perspektiv och rasifierande strukturer. Tidigare forskning visar att ämnet var känsligt och att forskningsresultaten förkastades. Sammanfattningsvis påvisar resultaten att det finns mekanismer i rättsväsendet som medför återkommande mönster av ofördelaktiga och orättvisa utfall för personer med utländsk bakgrund. Vi kan därmed dra slutsatser om att det finns ett behov av förändring inom rättsväsendet för att inte misstänka den gruppen på felaktiga grunder, samt att öka socialarbetares förståelse för gruppens utsatthet. / In Sweden, the group that suffers the highest risk of being accused of crimes, is the children of immigrants. Meanwhile it is the group least likely to have those accusations lead to legal charges. The purpose of this thesis is to provide increased knowledge into the overrepresentation of children of immigrants in the Swedish crime statistics, and to identify linkage between immigration and racialization. To achieve this purpose, aresearch overview of existing relevant research is used, and analysis is performed using intersectional perspective and racified structures. Earlier research shows that this debate has been politically sensitive and therefore avoided altogether. The results indicate that the legal system entails processes, that leads to repetitive patterns of unfavorable and unfair verdicts towards people with immigrant backgrounds. As a conclusion, there is a need to adjust the legal system, to prevent certain groups of people being accused of crimes under false pretenses. And to increase awareness amongst social workers, of this process bias.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.

The purpose of this study is to investigate how people living with a mixed culture experience the integration process in Sweden. The overall point of the essay is to create a greater understanding of how my interviewees, who belong to the second generation of immigrants, experience that their identity is shaped by the fact that they live in mixed cultures at the same time. The motive is also to create an understanding of their experiences of inbetweenship. To achieve the goal of the study, I will interview six different people who belong to the second generation of immigrants. The results of the study showed that their social interactions and the environment affect their identity development and the feeling of inbetweenship. I have come to the conclusion that not all my informants experience inbetweenship

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet? / This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar. Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig av humankapital och socialtkapital samt primära och sekundära effekter. Denna kvantitativa uppsats tillvägagångssätt har varit en deduktiv ansats. Den valda metoden för att analysera variablerna har varit frekvenstabeller, enkla korstabeller och korstabeller med flera variabler samt logistisk regressionsanalys, både med och utan interaktion. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan infödda svenskar och utrikesfödda gällande utbildningsförväntningar att ha intentioner att studera vidare på högskolan, där första generationens invandrare har högsta utbildningsförväntningar, följt av andra generationens invandrare. Dessa effekter blir starkare när man inkluderar social bakgrund och testresultat i matematik och läsning.

<p>Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?</p> / <p>This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.