Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om och arbete med jämställdhet i förskolan och om miljön och materialets organisering innefattas i deras jämställdhetsarbete. För att besvara detta använde vi oss av nio kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor och en förskoleklass. Studien visade att förskollärarna anser sig ha fokus på individen och inte på kön, men de benämner också flickor och pojkar som två olika grupper. Förskollärarnas förhållningssätt verkar grunda sig i både ett könsneutralt och ett kompensatoriskt tänkande där utgångspunkten för arbetet blir att behandla barn likvärdigt efter individuella förmågor och intressen. Studien visade att förskollärarnas uppfattningar om vad kön och genus är påverkar hur de ser på barns lek och sociala samspel. Miljön och material används ofta i verksamheten som en strategi för att möjliggöra för könsöverskridande lek och motverka könsstereotyp lek

Sammanfattning Bakgrund: Vi har arbetat inom förskola i fyra år och har de tre senaste åren utbildat oss till förskollärare utan att någon gång stött på ämnet barns fysiska integritet trots att det är ett av fem barn som blir sexuellt utnyttjade. Det finns mycket tidigare forskning om sexuella övergrepp men denna studie är avgränsad till fysisk integritet i förskolan vilket det tyvärr fanns begränsat med tidigare forskning om. Vi anser därför att denna studie är välbehövlig och intressant att genomföra. Studien vill påvisa hur förskollärare kan lära barnen att de har rätten till sin kropp och att andras fysiska integritet ska respekteras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med och ser på barns fysiska integritet i förskolan. Metod: Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer som genomförts med fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare i ett åldersspann mellan 25-53 från tre olika förskolor. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av kategorisering och datastyrd kodning. Resultat: Studiens resultat visar att deltagarna arbetar på olika sätt med barns fysiska integritet t.ex. genom arbete med känslor, dramatiseringar av olika slag, musik, massage och samarbetsövningar. Samtliga deltagare är medvetna om att både de och barnen ska respektera varandras fysiska integritet och att det är ett arbete som pågår hela tiden vilket underlättas om förskolepersonalen är närvarande för att kunna stötta barnen. Deltagarna påvisar också en medvetenhet gällande situationer som måste utföras på grund av hygienskäl men som kan bli problematiska vid t.ex. tidspress.

Den här studien syftade till att undersöka några förskollärares syn på applikationer i matematikundervisningen i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med semistrukturerade telefonintervjuer samt mailintervjuer som datainsamlingsmetod. Studien baseras på nio yrkesverksamma förskollärares beskrivningar angående applikationer i matematikundervisningen. Resultatet visar att förskollärare beskriver fler möjligheter än begränsningar med att implementera appar i matematikundervisningen. Förskollärarna berättar att apparna ger ökade möjligheter till variation i matematikundervisningen och till ett lustfyllt lärande. En begränsning som framkommer är att förskollärarna inte styr utbudet av apparna i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärarna använder appar i matematikundervisningen med varierande syften.

Studiens fokus är att ta reda på hur förskollärare förstår uppdraget att stimulera de yngsta barnens språk. Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa metoder med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. De teoretiska utgångspunkter som vi valt att utgå från i studien är den sociokulturella teorin utifrån Säljö (2014) och Hundeide (2006) men också ramfaktorteorin. Av studien framkom att förskollärarna hade ett sociokulturellt förhållningssätt till barns språkutveckling och hur de använder pedagogiska metoder i arbetet för att främja barns språkutveckling. Dock har det visat sig att det finns olika faktorer som hindrar eller begränsar förutsättningarna för förskollärares arbete. Barngruppens storlek är en yttre ram som är svår att påverka men som förskollärare måste förhålla sig till. Detta medför en risk att inte kunna följa läroplanen som betonar att förskollärare ska stimulera varje barns språk, när barngruppen är för stor. Vi kan utifrån resultatet i studien dra slutsatsen att oavsett hur förskollärare tänjer på ramar behöver förutsättningarna förbättras för att de ska ges möjlighet att genomföra ett gott arbete.

En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter? Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet. / A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included. In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged. The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties? The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares arbete med e-böcker som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen. Metodvalet för denna studie var semi-struktuerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade på att förskollärare både ser möjligheter och begränsningar med användningen av e-böcker i undervisningen. Möjligheterna med e-böcker var bland annat högläsning och boksamtal. Begränsningar med e-böcker var bland annat minskad fysisk kontakt och färre besök till biblioteket. Slutstatsen för studien blir att e-böcker kan med fördel inkluderas i undervisningen i kombination med de analoga böckerna och att det krävs närvarande förskollärare med didaktisk medvetenhet, för att bidra till barns språkutveckling.

Antalet flerspråkiga barn i Sverige är hög och förskolorna möter många flerspråkiga barn. Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares arbetssätt som främjar och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan (skolverket 2018) nämner att förskolan ska erbjuda varje barn rätt förutsättningar för att utmana och stimulera språkutvecklingen i såväl det svenska språket och i modersmålet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare med minst ett års erfarenhet svarade på frågor som hjälpte mig att besvara studiens frågeställningar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Studien belyser olika arbetssätt och metoder för att främja flerspråkighet hos barn i förskolan.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollärarens kompetenser och på vilket sätt dessa kompetenser skall användas i förskolan. Arbetet ämnar även ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, både utifrån teori och utifrån rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet är att det finns en god och enhetlig syn på vad svensk förskolepedagogik innefattar, både i teori, läroplan och i praktik. Däremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebär, vilket resulterar i att det är svårt att fastställa vilka exakta uppgifter förskolläraren och barnskötaren skall ha i verksamheten. Att förskolor arbetar med integrerade arbetslag behöver inte vara avgörande för verksamhetens kvalitet utan snarare handlar det om hur rektorerna väljer att använda de olika kompetenserna och hur de anser att dessa kan gynna barnen på bästa sätt. Att det finns tankar ifrån alla respondenter om en vidareutbildning för barnskötare betyder att det finns en önskan att bredda förskolepersonalens kompetens och skapa en enhetlig yrkeskategori- förskollärare.

Detta examensarbete är en studie om modersmålsundervisning i förskolan.Studien fokuserar mer på hur förskollärare stödjer barn att utvecklamodersmålet i förskolan. Samt vilka resurser används och hur är samarbetetmed hemmet när det gäller modersmålsutveckling. I studien deltar sexförskollärare som arbetar i sex olika mångkulturella förskolor. För attundersöka hur förskollärare stimulerar barns modersmålsutveckling och vilkaresurser är tillgängliga i förskolan används kvalitativa intervjuer i studien.Resultaten visar att förskollärare stimulerar modersmålet under olika momenti förskolan och använder mest digitala verktyg som resurs för att stödjabarnens modersmål. Studiedeltagarna har olika erfarenheter när det gällermodersmålsstöd i förskolan. Det är vårdnadshavarna som ibland inte vill attbarnen får stöd med modersmålet i förskolan, de vill att barnen ska fokuserabara på det svenska språket i förskolan.

Syftet med denna studie var att ta reda på om det är någon könsskillnad i valet av leksaker för barnen och hur förskollärare arbetar med leksaker ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå ifrån feministiskt poststrukturalism. Datainsamlingsmetoderna som vi utgick från var observationer och intervjuer. Resultatet som framkom ur studien var att barnen väljer könsstereotypa leksaker och att förskollärarna behöver bli mer medvetna om genus och hur könsstereotypa leksaker påverkar barnen. En slutsats som framkom var att förskollärarna behöver vara närvarande i barnens lek och att förskollärarna behöver mer kunskap om genus.