Syftet med studien har varit att ta del av förskollärares upplevelser av integrationen med nyanlända barn och familjer i förskolan. Studien är kvalitativ och inspirerad av en hermeneutisk metod. Genom att ta del av förskollärares upplevelser har vi med hjälp av en tolkande ansats belyst en del av de förutsättningar som förskollärare upplever sig behöva vid integrering. Som insamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer som har analyserats och tolkats. Intervjuerna har skett med sju olika förskollärare på fem olika förskolor i två kommuner. Genom de tolkningar som vi har gjort av förskollärarnas upplevelser visar studiens resultat att förskollärarna upplever arbetet med integreringen som komplext. Detta har synliggjorts med hjälp av fyra olika kategorier som vuxit fram genom våra tolkningar av det som förskollärarna har delgett. Dessa fyra kategorier är Integrering i förskolan, Demokratisk värdegrund, Kommunikationssätt och Stöd och kompetens utveckling. I dessa kategorier beskrivs förskollärarnas upplevelser om vad integreringen av nyanlända barn och familjer i förskolan kan innebära och de förutsättningar förskollärarna anser sig behöva. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om utemiljön, mer specifikt förskolegården som en resurs i det pedagogiska arbetet med barnen. Detta görs genom att studera på vilket sätt förskolegården används i aktiviteter som syftar till lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor. Baserat på syftet har följande frågeställning utarbetats. På vilket sätt organiserar förskollärare för möjligheter samt utför aktiviteter för lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor under utevistelsen på förskolegården? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar om lärande genom interaktion där samspel, miljö och intresse har betydelse. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förskollärare.  För att visa förskolegårdarnas olika förutsättningar gjordes även skisser av dessa. Samtal kring pedagogisk dokumentation från de fem förskolorna ligger också till grund för studiens resultat. Resultatet visar bland annat att förskollärarna i det naturvetenskapliga lärandet främst använder sig av de spontana lärsituationer som uppstår under vistelsen på förskolegården. Det erbjudna materialet på förskolegården skapar olika möjligheter.  Mindre mängd tillfört material och färre lekredskap leder till mer utforskande av naturmaterialet i leken. Gårdens innehåll verkar även ha avgörande betydelse för vad som används av förskollärarna i det naturvetenskapliga utforskandet.

Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner.   Engelsk titel Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers who are departmental managers perceive cooperation in the work in a kindergarten. Five preschool teachers have participated in the interviews and have answered questions concerning the cooperation in their team. On the grounds that departmentalmanagers cooperate in a broader perspective and has full responsibility, I found the selection of interview subjects interesting to study. I was using a phenomenological research approach in the analysis of the interview material. I raise the following questions in my study: what skills and qualities are the respondents experiencing to be important to be able to work in a team? What common experiences share these respondents on the phenomenon of cooperation? The interview method was qualitative and the respondents have described various aspects of cooperation. The results of the studyshow that the essence of the phenomenon cooperation consistsof five key ingredients thatis relevant to the professional role: to plan together, to have fun together, to work professionally for the preschool curriculum, to have a common child perspective and to be able to see the big picture.The idea of the study was to highlight the characteristics of a good partnership. I noticed that the majority of the respondents shared many common views and experiences. They strove to have empowered and motivated colleagues. They stressed that it was important to have fun together and to give feedback when needed. The respondents describe the tasks they have and it's all about planning, communicating with the parents, the boss, colleagues and children, and making the decisions concerning the department. They also worked to ensure the quality of the preschool. The results indicate that a good cooperation is required to be able to get things done successfully.

Syftet med studien har varit att undersöka den fria lekens roll i förskolans verksamhet och därmed skapa en insyn i hur den fria leken ser ut samt vilken roll pedagogerna har när det gäller den fria leken. Denna studie är etnografiskt inspirerad och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt icke-deltagande observationer har tillämpats. I analysen av resultatet framkom kategorierna: miljöns möjligheter och hinder i den fria leken, barns inflytande i den fria leken, tid till fri lek, tillfälle till lärande och utveckling i fri lek, behov av stöd i fri lek samt behov av att leka ostört vid fri lek. Studien visar att fri lek är en viktig del i förskolans verksamhet, framförallt när det gäller barns utvecklingsprocess. Miljöns utformning är också en viktig del i förskolans verksamhet liksom pedagogernas roll och ansvar under fri lek. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.</p><p>Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse. Vi har sett att förskollärarna är väl insatta i läroplanen för förskolan och att den avspeglar sig i det de säger. Eftersom att förskollärarna anser att den fria leken är viktig för barn och deras allsidiga utveckling så ger de den ett stort utrymme i verksamheten. De anser att deras roll är att vara närvarande, stötta och utveckla leken men att det inte alltid behöver ske genom att de deltar aktivt i den.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka vad förskollärare har för syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen, samt hur de arbetar för att synliggöra matematiken i innemiljön. Studien utfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, detta för att miljön står i fokus inom denna pedagogiska filosofi, och kallas för ”den tredje pedagogen”. De metoder som användes för att erhålla information till studien var intervjuer med tre förskollärare som arbetade på förskolan, samt en observation av innemiljön.Resultatet visade att matematiken finns överallt i innemiljön och synliggörs genom ett stort utbud av material, som är tillgängligt och på barnens nivå. Under intervjuerna visade det sig att förskollärarna har en stor medvetenhet kring innemiljöns betydelse för det matematiska lärandet och att de planerat sin innemiljö för att främja barnens lärande. Dock har de inte alltid matematiken i åtanke när de förändrar miljön, utan utgår från barngruppens intresse. Under mitt besök på förskolan uppgav de att sortering och klassificering var den mest populära aktiviteten och därför var det mycket fokus på den delen av matematiken i förskolans innemiljö.En slutsats som kan dras från studien är att förskolan som undersökts är en förskola som tror på det kompetenta barnet. Detta då förskolan har en mycket genomtänkt och bearbetad innemiljö. Förskollärarna såg dock bristfällig planeringstid som ett hinder i arbetet med att bygga upp en föränderlig och god innemiljö.

I vår studie undersöker vi hur förskollärare beskriver det matematiska arbetssättet i förskolan.Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig använda förskolans läroplan i det matematiska arbetet. Valet av vårt undersökningsområde grundas utifrån tidigare forskning om hur viktig den grundläggande matematiken återkommande beskrivs vara för barnens framtida förståelse och inställning till matematik. Resultatet från vår studie visar att förskollärarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar även på att samtliga förskollärare tycker det är viktigt att använda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förståelse för matematiken. Vidare visar vår studie på att det inte finns någon direkt planering vad gäller det matematiska arbetet utan att den sker här och nu i barnens vardag på förskolan.