No description available.

Litteraturkritiken har under sin historia länge varit ojämställd, och fast i det genussystem, där, enligt Yvonne Hirdman, män höjs upp över kvinnor i en hierarki. Under 1900-talet har utvecklingen inom kritiken dock gått i en mer jämställd riktning. Syftet med den här undersökningen är att studera om dagens litteraturkritik påverkas av genussystemet, och hur detta i så fall tar sig uttryck, genom att med en transitivitetsanalys som metod undersöka hur central författaren är för recensionerna. Undersökningens material är 20 recensioner från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från september 2015, där författaren av romanen som recenseras är en man i hälften av recensionerna, och en kvinna i andra hälften. Resultatet visar att författaren är central för recensionen i ungefär samma utsträckning oavsett om författaren är man eller kvinna, men att det finns en större variation i vilka typer av processer och typer av första- och andradeltagare som de manliga författarna är med i. Slutsatsen är att genussystemet visar sig även idag i litteraturkritiken, dock är omfattningen av ojämställdheten liten.

När SVT i början av 2014 sände programserien Fittstim ­– min kamp med frågeställningen Har feminismen spårat ur? orsakade detta svallvågor av upprörda känslor i så väl traditionella som sociala medier. Många ansåg frågeformuleringen problematisk, då feminismens mål är jämställdhet mellan könen och då Sverige än i dag är långt ifrån att ha uppfyllt de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en återblick i SVT:s debatthistoria fann vi även liknande frågeställningar som Har jämställdheten gått för långt? och Har jämställdhetsdebatten gått för långt? Detta kan påstås anmärkningsvärt sett till public service-sändningstillstånd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande. Syftet har därför varit att analysera inramningen av jämställdhet och feminism i debattprogram sända i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som präglat diskursen över tid samt hur dessa i förlängningen kan tänkas påverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jämställdhet och feminism. De teorier som har använts i studien är inramning (framing) och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Metoden för analysen har varit kvalitativ innehållsanalys. Den bygger på ett kvantitativt urvalsförfarande som genomförts med hjälp av förbestämda sökord, vilket resulterat i 16 debattprogram som sedan analyserats mer djupgående utifrån diskursanalys, kritisk diskursanalys, Michel Foucaults teorier om kunskap och makt och inramning som metod för innehållsanalys. Resultatet av studien visar att SVT i över 30 års tid i sina debattprogram upprepat satt mäns och kvinnors intressen mot varandra samt ramat in feminism, jämställdhet och jämställdhetsutvecklingen som något i ständig konflikt med män och mansrollen. Detta har återkommande gjorts utifrån frågeställningar om att jämställdhetsdebatten gått för långt och/eller kuvat mannen. SVT:s inramning kan, genom snäva problemformuleringar, därför sägas förstärka felaktiga idéer om jämställdhet och feminism samt begränsa möjliga alternativa utgångspunkter för den mediala debatten om dessa frågor.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.</p>

About a hundred years ago, Sweden became a democracy when women could vote. But what has happened since then? This study aims to investigate how the democratization process has developed with a gender perspective and in a municipal context. Through using political protocols and comparing two municipalities, Markaryd and Ljungby, gender distribution and women´s influence in political decisions from 1971 to 2000 will be studied. Some main result is that representation of women increased during the period of investigation. As this happened, women started to make more claims in the municipality councils. Moreover, the female presence in political parties can be understood through a context of popularity. If a party´s popularity increases, so does the representation of women.

Listening to music is a frequent activity in 2021 and access is easy through a variety of different streaming platforms available today. But do we know what messages the songs we listen to are sending us? Researchers such as McDowell, Werner and Gauntlett all agree that media texts, such as music, affect the users through images of how they should be or act. This study explores what themes can be found in some of the most streamed songs in Sweden, and how men and women are constructed within these themes. The material for this study consist of lyrics from 30 of the most streamed song on Spotify in Sweden, over the past three months (February, March and April 2021). This study was conducted through thematic analysis where four major themes were identified - “Love”, “Reactions”, “Ways of living” and “Narration”. How men and women are constructed within these themes are discussed through Gender system theory. This theory addresses the difference between women and men as constructed by society. A construction that put men and women into different boxes and grants men more power than women. The result show that even if men and women are portrayed as equal in a few cases, men are still constructed as superior to women in several ways. This is most visible within the theme “Narration” where it is shown that men address women in a condescending way and speak about women as their property.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012).Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på.Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion avresultatet. Christian Eidevald och Kajsa Wahlström som har forskat kring genus och jämställdhet i förskolan har varit en viktig biståndsdel för studien.Resultatet av studien inom dess givna ramar, visar på att det inte råder någon märkbar skillnad på det pedagogiska bemötandet i förskolan ur ett genusperspektiv. Dock framgick det under intervjuerna att pedagogerna trots resultatet, vid tillfällen kunde göra skillnad i sitt bemötande.

The aim of this study is to examine how norms about gender are constructed in the meeting with the library user as experienced by the librarian, with a focus on recommendation of books as a social practice. Questions that the study asks are if the librarians experience that norm critical notions are expressed in the meeting with the user, if the book recommendation as a social practice can strengthen and/or challenge norms and if the library as a room, what it contains and how it is structured, can affect the book recommendation as a social practice where norms are constructed or questioned. The study conducts interviews with six librarians who work with children’s literature, and parts of the interviews were done while walking through the children’s section at the participants libraries to respond to the question about how the room affects the book recommendation as a social practice. The theoretical framework that has been used consists of Connell’s theory about masculinity and Hirdman’s theory about the gender system and its gender contract. The results of the study shows that norms about gender are constructed in the book recommendation meeting with the library user, as experienced by the librarian, and it exists a gender contract at the library that contributes to reproduce a distinction between boys and girls. In the analysis a masculine reading hierarchy-model with three stages are presented, to understand how masculinity norms and the gender system affect boys reading habits, but also how the library room can affect it.

<p>This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.</p><p>I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?</p>