<p>Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet. Anknytningen till föräldrar och andra vuxna är något vi ser har en stor påverkan på ungdomarnas levnadssätt.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa förekomsten och genomförandet av kartläggningar av skriftspråkliga svårigheter inom sfi samt dess innehåll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, är inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjälp av webbaserad enkät där data insamlades från 29 lärare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt där forskning gällande kartläggning på svenska och andraspråk presenteras. På grund av det låga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram. Studien visar att kartläggning av skriftspråkliga svårigheter förekommer, att de innehåller samma testbatteri som för studerande med svenska som modersmål och att de genomförs inom tre månader från kursstart av läraren i kursen eller speciallärare/pedagog. Den vanligaste konsekvensen är individuell läs- och skrivträning. Åtgärderna utvärderas kontinuerligt men trots detta räcker inte stödet till för att den studerande ska nå kursmålen. Bäst fungerar kartläggning och stöd när en speciallärare genomför kartläggningen, ett åtgärdsförslag upprättas och den studerande har studievana från hemlandet.

Till följd av invandring och migration har befolkningen i Sverige ökat de senaste åren. Hälsopanoramat ser annorlunda ut för denna grupp av människor och flyktingar och invandrare söker tre gånger så mycket vård än övriga befolkningen. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att kunna bemöta och kommunicera med patienter ur dessa grupper. Oavsett patientens ursprung bör hälso- och sjukvården vara tillgänglig för alla och ges med lika villkor. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- ochsjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv. För att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut valdes metoden en integrerad litteraturöversikt och syftet besvarades med stöd av tre frågeställningar. Resultatet sammanställdes efter analys av tolv vetenskapliga artiklar med olika metodologiska ansatser. I resultatet framkom nio teman: språkbarriär, svårigheter med tolkning, kulturell barriär, utebliven information, dåligt bemötande, utebliven vård, misstro till sjukvården, kulturellt kompetent personal och tillgodose behov av sociala relationer. Språk- och kulturella barriärer var de främsta faktorerna som ledde till kommunikationssvårigheter vilket påverkade invandrare och flyktingar genom att information uteblev. Detta ledde i sin tur till att missförstånd uppstod, att dem kände sig nonchalerade och väckte misstro till hälso- och sjukvårdssystemet. Åtgärder som föreslogs för att förebygga kommunikationssvårigheter var behovet av kulturellt kompetent vårdpersonal, vilken kunde underlätta de negativa känslor som följde av kommunikationssvårigheter.Resultatet diskuterades utifrån en mångkulturell bedömningsmodell och Speech CodeTheory. Slutsatsen som dragits av resultatet är att i och med att kommunikation är grunden för att skapa relationer mellan vårdpersonal, flyktingar och invandrare är det viktigt att arbeta för kulturell kompetens bland vårdpersonalen. Teorier och modeller kan vara hjälpmedel för att uppnå detta och Giger och Davidhizars mångkulturellabedömningsmodell föreslås som intervention i praxis.

In this report the aim is to give an overview of what volunteers, in a small town of Sweden, can do to reinforce the obligatory second language education provided by the local government. I have answered my main questions: What reinforced language education do the volunteers provide to the adult second language learners? How do the local government employee teachers value the work that the volunteers provide? How does the work relate to science and the regulatory documents regarding second language acquisition? I have made interviews with 7 different sources. My main interest has been what the volunteers actually do when they meet the second language learners. And to know if their work has support in second language science, I have read several researcher’s publications to know what they say about second language acquisition in general. I have also described the basic linguistic vocabulary by giving a background to the study of language in general. In my analysis I have used a sociocultural approach in my weaving of the pedagogical work that the volunteers provide. The conclusion is that they mainly give social awareness and that they reinforce the functional categories of the spoken language. The teachers that were asked about the reinforced language education stress the importance of the work. Both language science and the Swedish regulatory documents regarding second language acquisition are found in their work.

The Purpose of this paper is to illustrate how schoollibrarians work with integration. The study is based on thefollowing questions:1. How does the school library personal look on integration?2. What does the school library personal approach say abouttheir work with integration of persons with a differentbackground then Swedish?The method I chose to study this through is severalqualitative interviews with school library personal as well asearlier related research.The theory I chose to use for this study is Hans Ingvar Rothsmodel of the integration process.The results show that the school library personal does defineintegration even if they do not work with integration rightnow.My study also shows that there are some obstacles to thiswork, which is related to the lack of funds and other issues.And that the school library personal has different view ofwhat integration is. / Program: Bibliotekarie

This master thesis is a study of the Swedish Lending Centre for immigrant literature (ILC), which opened in 1991. The purpose of the thesis is to examine problems and possibilities in the organization of ILC, which has a number of powerful stakeholders. In this study focus has been on the development of the organization, and especially on the planning of the conversion of the non-public Lending Centre to a library open to public (to be called the International Library in Stockholm) that will be inaugurated in May 2000. ILC is governmentally financed, but incorporated in the organization of the public library in Stockholm. Other stakeholders, except the Swedish Government and Stockholm City, are the County of Stockholm, the staff of ILC, and the public libraries that use the Centre&apos;s long-distance-lending facilities. In theory of organizations the model of stakeholders (”intressentmodellen”) is used to analyse the stakeholders&apos; aims within an organization. Stakeholders seek to control the decisions and actions of the organization. The needs of the stakeholders vary, and to understand the behaviour of the organization it is necessary to understand what stakeholders there are and what their needs are. We use this model to investigate how conflicts and agreements have changed over time at ILC and how conflicts have been handled. The model is applied to explore the organization on three occasions, namely when the Lending Centre was established in 1991, in 1998 when the Centre had been running for a few years, and in 2000 when the International Library is about to open. We have found that at some occasions conflicts have appeared in the organization of ILC, especially during the planning of a library open to public. The stakeholders have different goals and/or needs with the activities of ILC, and sometimes some stakeholders show little, or no, understanding of the interests of the other parts. One source of conflict has been how to organize ILC and the management of it. Despite these conflicts, this form of organization – where a National library is operated by a local authority (the Stockholm City) – seems to be the most favourable. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to explore what possibilities Swedish public library has to work with and promote integration. The possibilities are examined on the basis of internal requirements of integration, the role of public library in the civil society and its policy documents. Further, the thesis examines what Swedish National library politics could contribute to this particular field. The experience of integration politics shows that a genuine commitment from all parts of the society is required in order to build an integrated society. The part of a society that public libraries are closest to and have the greatest impact on is undoubtedly the civil society. Within this research I have highlighted the changes that should be made in our society in order to achieve the goal of integration, as well as the opportunities that our public libraries should take in order to efficiently work towards these changes. If the work is to be more effective, a personal commitment as well as targeted investments done by librarians are necessary. Public library’s regulations express the importance of fighting against segregation, as well as the importance of making the cultural heritage of minorities a part of the common cultural heritage, and creating the opportunities for people to meet and get inspired by each other. This Research reveals that what is expressed in documents does not always have an impact on what happens in the reality and that there is an uncertainty when it comes to the function of public library and its power of influence. Opposite to what has been said, this study also proves that there are genuine enthusiasts there, the driving forces, who are working for a positive development and changes on the front.

Bakgrund och problemformulering: Att emigrera till ett främmande land som äldre medför att individen ofta ställs inför flera problem på grund av begränsning av egna resurser. Äldre invandrare som lämnat sitt hemland ställs inför oväntade situationer då relationen till det gamla livet bryts och de börjar om på nytt igen i det främmande landet. Det leder till att kontinuiteten i livet förändras vilket resulterar i en förlust av sammanhang, mening, identitet, hopp och sociala kontakter, och de har då en särskild hög tendens för att utveckla ohälsa.Syftet: Syftet med studie är att belysa hur äldre invandrare upplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Databaserna som användes för att söka artiklar var Samsök, Google Scholar, Cinahl och Academic Search Elite. Med kvalitativ metod kunde vi sammanställa kvalitativa studier utifrån den enskildes upplevelse och livsberättelser, där individen uttryckte sig med egna ord.Resultat: I analysen framkom olika faktorer som visade sig vara av betydelse för äldre invandrares upplevelse av hälsa. Resultatet redovisas utifrån två huvudteman och fyra underteman. För att öka tillförlitligheten har vi med citat på originalspråk.Diskussion: Det har framkommit i resultatet att sociala kontakter och kulturbärande aktiviteter har stor betydelse för äldre invandrares hälsa. Att arbeta med äldre patienter med invandrarbakgrund är en utmaning som ställer höga krav på sjuksköterskor. Sjuksköterskan bör i mötet med den äldre invandraren ha kunskap och respekt för deras etniska bakgrund och kulturella seder och vanor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The following thesis will examine how a smaller library manages the prioritization of media between Swedish and &apos;minority language&apos;. We are also interested in the challenges and problems that can occur in such work, as well as how the librarians think about their role in the integration process. We have studied this through several qualitative interviews with librarians as well as earlier related research. The results show that librarians display a high propensity of appreciation related to working with minority languages and consider this an important aspect of their profession – they fully ingratiate and accept the importance of helping the immigrant population in learning Swedish. However, our study also discovers several organizational problems that hinder this work, which mainly relate to a lack of funds and other issues related to resource inefficiency. The conclusion states the awareness and importance of providing media in minority languages, but is hindered by flaws in the systems surrounding the organization of public libraries.

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har äldre invandrare sämre förutsättningar än svenskar när det gäller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till äldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom välfärden; det handlar om äldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsätter ett nytt, öppet förhållningssätt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anställning av anhöriga och ökade kunskaper, förståelse och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvärkulturellt innehåll och utgångspunkt från såväl anhöriga som äldreomsorgens personal. Då kan äldre invandrare integreras i äldreomsorgenmed möjlighet till lärande och social delaktighet för bättre ömsesidig förståelse,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen äldre människor ökar i Sverige och bland de äldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har åldrats här kommer förr eller senare i kontakt med äldreomsorgen. Själva åldrandet skapar funderingar och oro hos de äldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska språket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom välfärdssystemet, speciellt äldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte är att undersöka de ansvarigas och tjänstemännens syn på äldre invandrare inom äldreomsorgen.Metod:Jag har använt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjänstemän) inom äldreomsorgen med öppna frågor och tydligt fokus på möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det är svårt att nå äldre invandrare och äldre från Norden innefattas inte i praktiken i begreppet äldre invandrare och att det finns svårigheter när det gäller kulturellaskillnader och språk i bemötandet av äldre invandrare och inom äldreomsorgens verksamhet. Många äldre känner inte till vad äldreomsorgen erbjuder. Ett sätt att nå dessa människor är att sänka åldersgränsen för uppsökande verksamhet och tätare samarbete med ideella ochetniska föreningar. I undersökningen visade det sig att de ansvariga är positiva till anhörigstöd i olika former med tanke på välbefinnande och igenkännande för äldre och de är positiva till anhörigas roll i framtiden. Vidare betonas att det behövs rekrytering av omvårdnadspersonal med utländsk bakgrund för att förbättra möjligheterna inom äldreomsorgen.