Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft två syften: 1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall. samt 2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg. Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt. Resultat & slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext. Verktyget kräver dock troligtvis vidareutveckling i form av en tydligare handledning och utbildning för att en förståelse av fokusområdenas innehåll och dess inverkan på varandra ska kunna skapas utan konsulthjälp i de flesta organisationer. Detta var ett inledande antagande som stärkts av undersökningens resultat. Förslag till fortsatt forskning: En svaghet i undersökningen är att konsekvensanalysen på grund av tillgången på undersökningsföretag fick utföras i ett annat skede av förändringsprocessen än vad som är tänkt vara dess huvudsakliga placering. Det vore önskvärt att i framtiden utföra det på sin tänkta placering, innan beslut om och planering av förändring. Med tanke på den aktuella organisationens begränsade verksamhet då den i princip enbart innefattar försäljning vore det också både intressant och nödvändigt att testa fokusområdenas relevans och konsekvensanalysens inverkan på en större organisation med en högre grad av diversifiering av verksamheten. Dessa är båda lämpliga uppslag för framtida undersökningar. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna uppsats skapat en ökad förståelse för en konsekvensanalys betydelse för ett förändringsarbetes resultat. Arbetet med ett verktyg för att utföra en konsekvensanalys har inletts. I färdigutvecklad form är min förhoppning att detta verktyg ska vara till hjälp för organisationer som ska genomföra förändringsarbete. Nyckelord: organisationsförändring, konsekvensanalys, förändringsprocess, förändringsledning / ABSTRACT Aim: This thesis has two purposes: 1) To create a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change processes   and   2) To initiate the development of a tool for carrying out an impact analysis in an organizational change process and carry out an initial test of this tool. Method: This thesis is a qualitative case study. After an initial literature review, the method of data collection has been qualitative interviews of unstructured and semi-structured nature. In the analysis of collected data a hermeneutic approach has been applied. Result & Conclusion: The impact analysis carried out in this case study clearly shows how an impact analysis can affect the basis of decision making, planning and implementation of change in organizations. Thus theoretical as well as empirical ground has been found for its value in organizational change processes.   The test of the tool showed that the focus areas developed were perceived as relevant in the company context. The tool, however, most likely needs further development in the form of a user's guide to achieve an understanding of the focus areas, their content, and their impact on each other, good enough to be applied without using external consulting services. This was an initial assumption that was strengthened by the results of the study. Suggestions for future research: One limitation of this study may be that the test of the tool had to be carried out at a different stage in the change process from what was initially planned. It would be suitable to test the tool at its originally suggested stage of a change process and also in an organization of a more diversified character. The above mentioned are both suggestions for future studies. Contribution of the thesis: My hope is that this thesis has created a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change projects. The development of a tool for carrying out an impact analysis has been initiated and in its future complete version this tool may well be of much help for organizations involved in organizational change projects. Key words: organizational change, impact analysis, change process, leading change

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp.  Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap. Tre enheter på NFC i Visby valdes att ingå i studien utifrån att ärendehanteringen av dessa enheters ärendeslag var relativt snabb.  Som undersökningsmetoder för denna fallstudie använde vi oss av produktivitetsmätning, enkätundersökning och observationer. Produktivitet mättes i studien genom statistik över handläggares och utredares avslutade ärenden. Mätningen gjordes genom att de anställdas produktivitet över fyra veckor 2012 jämfördes med fyra veckor 2013 för de tre utvalda enheterna på NFC i Visby. Trivseln undersöktes genom en webbenkät, som skickades ut till samtliga handläggare och utredare på de tre enheterna. Anledningen till detta var att få en uppfattning hur de anställdas trivsel förändrats i och med byte av kontorstyp. Observationer användes för att kunna beskriva det nya kontorets utformning och för att få en djupare förståelse av de anställdas uppfattningar om den nya arbetsplatsen.  Ingen signifikant skillnad i produktiviteten kunde påvisas vid mätning av genomsnittsproduktion under fyra veckor. Vi kunde dock inte utifrån resultatet i denna studie utesluta att förändring av konstorstyp påverkade produktiviteten på grund av otillräckligt underlag för mätning. Enkätsvaren visade att trivseln för deltagarna i studien efter byte till kontorslandskap hade minskat i jämförelse med arbete i egna kontorsrum. Störst försämring som deltagarna upplevde var förändringen av arbetsplatsens geografiska läge. Många deltagare upplevde även försämring i den fysiska miljön som belysning, temperatur, ljud och rörelser i kontorslandskapet efter flytt till kontorslandskap. Faktorer som arbetsrelaterat stöd och hjälp från kollegor och chef hade inte förändrats signifikant men deltagarna upplevde att det personliga stödet från kollegor hade minskat. Det framkom även att deltagarna upplevde en minskad integritet och ökad känsla av att bli kontrollerad. Ytterligare slutsatser dragna från studien visade även att brist på delaktighet kunde bidra till minskad upplevelse av trivsel och minskad produktivitet.  Avslutningsvis lämnas förslag till fortsatt forskning om hur produktivitet och trivsel förändras på lång sikt orsakat av byte av kontortypen. Kunskap inom detta område kan bidra till strategiska verktyg för planering av kontorstyper som ger både hög produktivitet och trivsel hos de anställda. / It is more and more common in Sweden for companies and organizations to switch from cell offices to open plan office. Previous research shows that job satisfaction among employees often reduces. This change of office type can provide both positive and negative effects for organizational productivity. The purpose of this study was to investigate how job satisfaction and productivity is affected due to the changed type of office. We investigated how productivity and job satisfaction were affected for employees at the Swedish Social Insurance Agency National Center (NFC) in Visby who made this type of organizational change. Conclusions in the study showed that job satisfaction for the participants after switching to open plan office had decreased in comparison with working in cell offices. No significant differences in productivity were measured. We cannot from the results of this study exclude the possibility that changes of the office type affects productivity due to inadequate basis for measurement we used. Knowledge in this area may contribute to the strategic tool for planning an office type that provides high productivity and job satisfaction for employees.

olikaverktygkanunderlättaimplementeringenavettaffärssystem(enterpriceresourceplanning-­‐systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­‐frameworkforIT-­‐enabledchange)påfallstudienundersökervimedhjälpavbegreppetgränsobjekt(boundaryobjects)hursådanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RättanpassadegränsobjektkanbidratillattskapaenförståelseförnyIT,samtintresseförattanvändaden.Efterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirådtillpraktikerpåområdetochföreslårblandannatattverktygmedettvisuelltgränssnittärfördelaktigaimångasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestårienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpåhurgränsobjektpåverkardedimensionersomenligtramverketmåstegeshänsynvidenIT-­‐organisationsförändring.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys. I den tematiskaanalysen redovisades resultaten utifrån temana; idé, roll samt organisation ochmedarbetare. I den kritiska analysen har fem dominanta och fyra dolda berättelserillustrerats. Studiens slutsatser har varit att antagandet av idén kring värdskap ärkomplext. Flera av de spänningar som framkommit i studien flyter samman ochnågra av dem talar emot varandra. Studien har också visat att idén kring värdskapkan komma att antas olika. Hur idén antas är beroende på individen ochkontexten. Möjligheterna i värdskapet är att chefer får draghjälp och stöd i sinchefsroll samt att kommunens anställda får en gemensam plattform i och med envärdskapsutbildning. Riskerna i värdskapet är att chefer inte tar till sig idén ochvärdskapet får i och med det mindre eller inget fokus. En annan risk är attmedarbetare inte tar till sig budskapet.

I denna uppsats ämnar författaren genom en fallstudie kartlägga den förändringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgått i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv på detta projekt och dess effekter på verksamheten. Studien visar att förändringsprojektet har genomgått vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tänkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgått. Studien visar att ledningen inte är de enda som kan påverka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nämligen influerar processen. Olika personalkategorier inom företaget har också olika syn på vad som krävs för att ett förändringsprojekt ska lyckas. Detta beror på att olika personer gör individuella översättningar av ett förändringsarbete och av denna anledning kommer olika personer på skilda nivåer inom företaget även ge olika svar på varför och på vilket sätt en förändring har genomförts.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.

Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist. En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation. Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt. / During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same. The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work. The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out. The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.

<p>Bakgrund: Företagsförvärv är en beprövad metod att öka ett företags storlek och styrka på en marknad. Att uppnå synergieffekter och konkurrensfördelar är målet, och finansiella aspekter är avgörande för när och hur ett uppköp ska genomföras. För att uppnå dessa mål krävs, förutom en positiv ekonomisk kalkyl, även en atmosfär som stöder bolagens integrering. Därför är det viktigt för ledningen att ta hänsyn till de underliggande föreställningar och värderingar som existerar i organisationerna, samt försöka utröna på vilket sätt dessa kan utgöra hinder, eller möjligen verktyg, för en lyckad integration. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett kulturperspektiv söka förklara och förstå hur en kulturförändring uppstår, och påverkar de anställda, i samband med att ett mindre företag köps upp och integreras med ett större. </p><p>Genomförande: Analysen baseras på teorier om företagskultur och kulturförändring. Data har insamlats genom personliga intervjuer med fem anställda hos SSP. Författarnas egna observationer, samt sekundära källor såsom Sydkrafts interna tryckta material, har bidragit till ökad kunskap om fallföretaget. </p><p>Resultat: Kulturen i SSP har strukturerats efter en modell baserad på medvetandenivåer, där de synliga aspekterna på kultur (artefakterna) anses spegla de underliggande värderingarna och grundläggande föreställningarna som skapar företagskulturen. Vi anser att dessa värderingar och föreställningar även kan påverkas av artefakterna. För en lyckad integration krävs ledarskap och kommunikation som förmår förmedla de nya värderingarna.</p>

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar. Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts.