Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering. Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader? Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer. Vi vill åskådliggöra vilka de faktorer är som resulterar i de identifierade kostnaderna i samband med implementeringen. Metod: I vår kvantitativa studie har vi haft en deduktiv forskningsansats och använt oss av en teori som handlar om organisationsförändring. Denna teori har vi i ett senare skede applicerat på förändring i form av redovisningsimplementering i organisationer. Utifrån den befintliga teorin och våra egna antaganden har vi utformat hypoteser. Dessa har vi testat empiriskt med hjälp av två enkätundersökningar till bostadsrättsföreningars styrelse och till anställda på förvaltningsföretag. Datamaterialet från de båda enkätundersökningarna har utgjort grunden för vidare analys. Resultat och slutsats: Efter genomförda statistiska tester kan vi konstatera att det har skapats kostnader i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementerats i bostadsrättsföreningar och i förvaltningsföretagen som upprättar redovisning åt föreningarna. För förvaltningsföretagens del tenderar antalet övertidstimmar att vara fler vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. För styrelsernas del tenderar kostnad i form av utbildningstimmar och behovet av redovisningstjänster att öka vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. Kostnad i form av arbetsbelastning tenderar att öka för de bostadsrättsföreningar som upprättar sin redovisning själva enligt en avancerad redovisningsrekommendation. Vi har även identifierat en kostnad i form av motstånd hos både bostadsrättsföreningarnas styrelse och hos förvaltningsföretagen till införandet av K-regelverket generellt. Motståndet tenderar även att vara mindre i äldre bostadsrättsföreningar. / Background: On the 1st January 2014 it became mandatory for smaller enterprises and economic associations to apply the Swedish generally accepted accounting principles, either with K2 or K3. For this reason, it is of current interest to examine and identify the costs organizations may face in connection with the implementation of a new accounting standard. There has been a debate in the media regarding whether or not the accounting standard is suitable for economic associations. Therefore, it becomes particularly interesting and urgent to study this unique type of organization. According to our review of earlier research, there are no illuminating studies regarding the cost aspect of implementation of a new GAAP in Swedish organizations. Thus, we aim to fill this gap in the research area of implementation of GAAP. Problem: What are the costs for organizations in the implementation of a GAAP and what explains these costs? Purpose: The purpose is to identify the costs of the implementation of a new GAAP of Swedish firms. We aim to illustrate which driving forces result in the identified costs of implementation. Methods: In our quantitative study, we apply deductive reasoning and have used a theory that deals with organizational change. Subsequently, we have applied an accepted theory in terms of implementary alterations in organizational accounting. Based on this existing theory and our own extrapolations, we have formed hypotheses. We have tested these hypotheses empirically by using two questionnaires sent to board members of economic associations and employees at companies who are managing the accounting for the economic associations, respectively. The data sets from both questionnaires have been the basis for further analysis. Result and conclusions: After completed statistical tests, we can state that there have been additional costs with the implementation of new GAAP in economic associations and at companies who are managing the accounting for the economic associations. In the case of companies who are managing the accounting for the economic associations, the costs of overtime hours tend to be more in connection with the implementation of a more complicated accounting standard. As for the board members, the costs of education hours and need for accounting services tend to increase with implementation a more complicated accounting standard. The cost in terms of an increased workload tends to increase for the board members who are managing the accounting. Additionally, we have identified cost in terms of resistance to implementation of the accounting standard in general for both economic associations and companies who are managing the accounting for these. The cost of resistance tends to be smaller in older economic associations.

The purpose of this study is to examine whether hierarchically defined groups differ in their perceptions of how organizational distance has changed following a radical organizational change that saw one hierarchical level eliminated from the organizations’ structure. Interviews were conducted with employees atdifferent hierarchical levels, from the same workplace, who all went through anorganizational change during the spring of 2013. The change initiative that was implemented consisted of the removal of one hierarchical level from the organizational structure. In the two years since the implementation this study observed noticeable reductions in both structural and cultural distance within the organization, while the physical distance between workers and the closest ranking production-manager had increased. The study shows how communication and interaction across hierarchical levels contributes in reducing organizational distance, while structural factors remain which act to maintain existing distances. The importance of frequent communication throughout the change process will, according to the findings, promote enthusiasm and belief in the change initiative throughout the organization.

Det råder spridda tankar inom forskningen kring hur ledarskap påverkar förändringsprocesser.Dessa förändringsprocesser är vanligtvis till följd av att sammanslagningar sker för att skapasynergieffekter, uppnå affärsvärde eller växa på marknaden. Vi valde att undersöka fusionensom Orkla Foods Sweden gjorde under 2013-2014, vilket inkluderade tre stora företagProcordia, Abba Seafood och Frödinge. Fallet var intressant att forska kring, dels för att det ärden största sammanslagning inom “livsmedel Sverige” och för att de blev nominerade till“European exellence awards” för deras kommunikationsarbete i fusionen.Denna uppsats har fokuserat på ledarskap och hur det kan stödja de olika stegen i ensammanslagning. Genom att adoptera kvalitativa metoder, till exempel intervjuer, kundestudien fördjupa sig i hur ledare tänkte och gjorde i olika situationer. Slutsatserna indikerar attledarskapsstilar hade en stöttande funktion i de olika stegen av en fusion. I många fall kanstudien stärka tidigare teorier inom organisationsförändringar, samtidigt fanns det ett behovav anpassning för den valda situationen, vilket inte speglas i de teorier som tas upp i dennastudie. / Surprisingly, research within mergers and acquisitions is scarce, and even more so when itcomes the leadership in these transformational changes. In this case study, we examine theOrkla Foods Sweden merger, which was implemented in 2013 and 2014. Abba Seafoods andFrödinge Mejeri were merged with Procordia, which, in turn, became Orkla Foods Sweden.The merger was probably the largest in the Swedish food industry, at the time it wasimplemented. It received a nomination for the communication efforts. Communication wasinstrumental throughout the process, and the leaders were well trained and prepared beforeand during the phases. We have focused on leadership and how it supports the change.Furthermore we used qualitative methods such as semi-structured interviews. This thesis wasable to establish a connection between different stages of a merger and the leadership thatsupports it. Several leadership styles could be linked to pre and post merger phases. Lastly,this thesis found that a comprehensive communication plan and organizational structureultimately enabled the leaders to succeed with their mission and goals. In many cases thisstudy can agree with Kotter and other pioneers within change, but new discoveries should beresearched further.

Kvalitetssäkringssystem är vanligt förekommande inom organisationsvärlden idag. Sedan 2009 är alla statliga myndigheter i Sverige skyldiga att ha ett miljöledningssystem, vilket även bör certifieras enligt ISO 14001 eller EMAS. När organisationer inför den här typen av system leder det ofta till stora variationer i utfall. I vissa organisationer blir inte konceptet mycket mer än ett beslutsdokument eller en verkningslös policy, känd i stort sett enbart av ledningsgruppen. Hos andra organisationer implementeras systemet neråt i organisationen och får praktiska följder på den operativa verksamheten, med ett positivt utfall som följd. Variationerna har dokumenterats i tidigare studier där flera organisationer som infört samma koncept har jämförts. Det har skett på ett övergripande plan där forskare har sökt generella svar på vad som orsakar variationerna i utfall. Den här fallstudien bidrar med en djupanalys på mikronivå där en enskild organisation studerats. Det utesluter möjligheten till en jämförande ansats gentemot andra certifierade lärosäten, men å andra sidan lämnar det utrymme för en mer detaljerad analys av den unika organisatoriska kontexten. Organisationen i fråga, Högskolan i Borås, införde 2012 ett ISO-certifierat miljöledningssystem. Studien syftar till att förklara utfallet av införandet genom att analysera vilka påverkande aspekter som förekommit. Empirin som analysen grundar sig på består av datamaterial från semistrukturerade intervjuer samt studier av dokument från en femårsperiod. De påverkande aspekterna står att finna både i drivkrafterna bakom införandet och i implementeringsprocessen av miljöledningssystemet. Tillsammans ger de en detaljerad helhetsbild av vad som gynnat och vad som motverkat processen att få ett kvalitetssäkringssystem att generera effektivt kvalitetsarbete, utifrån lokala och specifika förutsättningar i en organisation. Två aspekter som gynnat implementeringsprocessen av miljöledningssystemet framträder med särskild tydlighet i den här fallstudien; Skapandet av en gemensam vision inom organisationen kring det införda konceptet, samt utvecklandet av artefakter så som strukturer, riktlinjer och rutiner i arbetet med miljöledningssystemet. Det senare förutsätter visserligen inte attitydsförändringar hos individer inom organisationen, men generarar ändå resultatförbättringar och påverkar därmed utfallet positivt. / Quality assurance systems are common in the organizational world today. Since 2009, all Swedish government agencies are obliged to have an environmental management system, which should also needs to be certified according to ISO 14001 or EMAS. When organizations adopt this type of system it often leads to large variations in outcomes. In some organizations the concept will not be much more than a decision document or an ineffective policy, known almost exclusively by the management team. In other organizations the system is implemented down in the organization and has practical implications on the operational activities, with positive outcomes as a result. These variations have been documented in previous studies where several organizations that have adopted the same concept have been compared. This has been done on a comprehensive level in which researchers have sought general answers to what causes variations in outcomes. The contribution from this case study is a deep analysis at a micro level where a single organization has been studied. It excludes the possibility of a comparative approach towards other certified educational institutions, but on the other hand, it leaves room for a more detailed analysis of the unique organizational context. The organization in question, The University of Borås, introduced an ISO certified environmental management system in 2012. The study aims to explain the outcome of this introduction by analyzing the influencing aspects that occurred. The empirical data on which the analysis is based on consists of datasets from semi-structured interviews and studies of documents from a five-year period. These influencing aspects can be found both in the driving forces behind the introduction and also in the implementation process of the environmental management system. Together they provide a detailed overview of what favored and what counteracted the process of getting the quality assurance system to generate efficient quality results, based on local and specific conditions in the organization. Two aspects that favored the implementation process of the environmental management system emerges with particular clarity in this case study; The creation of a shared vision within the organization around the introduced concept, and also the development of artifacts, such as structures, policies and procedures related to the environmental management system. The latter presupposes not changing attitudes of individuals within the organization, but it still leads to performance improvements and thereby affecting the outcome in a positive way.The language of this paper is Swedish.

Syftet med vårt arbete var att utvärdera om Scandinavian Airlines Sverige har förankrat de pågående förändringarna i organisationen hos sina medarbetare. Vi har analyserat hur Scandinavian Airlines Sverige arbetar med att motivera medarbetarna och förändra värderingar och normer bland dem. Vi har utgått ifrån Strategi 2011 och belyst den del som berör medarbetarperspektivet av den kulturella turnaround som sker inom SAS koncernen. I vår undersökning har vi avgränsat oss till Scandinavian Airlines Sverige och utgår ifrån deras tolkning av strategin som de benämner ”Framtidsresan”. Den teoretiska modellen som utarbetats har givit oss möjlighet att analysera förändringsarbetet för Scandinavian Airlines Sverige och utvärdera hur förändringarna påverkar organisationens medarbetare. Den utgår ifrån variablerna Kommunikation, Förändringsarbetet, Medarbetarnas förhållningssätt och Medarbetarnas förutsättningar. De slutsatser som vi kommit fram till är att Scandinavian Airlines Sveriges interna kommunikation till stor del har varit en ensidig och formell kommunikation från företagets sida. Medarbetarna har inte i någon större utsträckning fått vara aktiva i en dialog. Förankringen av förändringsarbetet har påverkats av att informationen inte fullt ut behandlat vad som ska ske med medarbetaren eller på arbetsplatsen. Vi anser att förankringen av förändringen förbättras om Scandinavian Airlines Sverige kunde ha involverat fler personer från organisationen än de 40 underchefer som skedde när de utvecklade ”Framtidsresan” med dess vision och strategier. Det skulle öka möjligheten till dialog med medarbetarna och utjämna kulturella skillnader samt generera ett bättre framtida resultat med förändringsarbetet. Ett annat sätt är att arbeta med förändring i mindre grupper där medarbetarna kan känna sig mer delaktiga och bättre föra en dialog. Genom att öppna för dialog och delaktighet i mindre grupper, ge feedback och samverka mer är flera sätt att förbättra motivationen. Det anser vi vara en nödvändighet för att lyckas med den stora kulturella förändringen. / The purpose with this thesis was to evaluate if Scandinavian Airlines Sweden has anchored the current organizational change towards the employees. We have analyzed how Scandinavian Airlines Sweden is working with motivation of the employees and change their values and norms. The starting point was Strategy 2011 and we have evaluated the part that touch the employees’ perspective and the cultural turnaround that takes place within the SAS group. In our own research we have made a delimitation to only investigate Scandinavian Airlines Sweden and their interpretation of the strategy, which they name”Framtidsresan (future trip)”. The theoretical model that has been prepared gives us the possibility to analyze the organizational change for Scandinavian Airlines Sweden and evaluate how the changes affect the employees in the organization. The model uses the variables Communication, Organizational change, Employees behavior and Employees conditions. Conclusion from the research is that the internal communication within Scandinavian Airlines Sweden mostly has been biased and formal from the company’s side. In most of the cases the employees have not been able to have an active dialogue. Support of the organizational change has been affected by the fact that information not fully have considered what will happen to the employees and their workplace. We strongly feel that anchorage of the organizational change can be improved if Scandinavian Airlines Sweden involves more managerial staff from the organization than the 40 middle level managers that were involved during introduction of ”Framtidsresan (future trip)” with its vision and strategies. That would improve the possibility for a dialogue with the employees and compensate for cultural differences as well as generate a better future result with the organizational change. Another way is to work on the changes in smaller groups where the employees can feel more involved and have a better dialogue. By open up for dialogue and involvement in smaller groups as well as give feedback and cooperate more are some ways to increase motivation. We feel that these steps are necessary to take to be successful with the big cultural change that takes place right now.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla. Undersökningen visar även att medarbetarna inte känner någon delaktighet i skapandet av organisationsförändringen utan snarare är mottagare av information, där frågor och synpunkter kring förändringen kan tas upp i olika grad men på medarbetarnas initiativ. Vidare visar undersökningen att trots ett medvetet arbete med Employer Branding finns ingen uppfattning om när arbetet exakt startade samt att det inte finns något nedskrivet medarbetarlöfte, ingen förväntad målbild eller några faktiska tal som skall mäta hur effektivt arbetet med Employer Branding är. Det framkommer även att bolagets medarbetare, dess ambassadörer, tenderar att säga något negativt om bolaget ju längre de varit anställda. Slutsatsen är att verktyget för att organisationen skall lyckas med sina internkommunikativa strategier och stärka sitt arbetsgivarvarumärke är att skapa möjligheter för en dialog mellan ledningsgruppen och medarbetarna i olika hierarkiska nivåer. Detta för att skapa möjligheter att ställa frågor och komma med synpunkter, då delaktighet ökar chansen för att öka gemenskapen och den positiva känslan kring en förändringsprocess och den egna arbetssituationen. Undersökningen visar även att klyftan mellan teori och praktik gällande Employer Branding är stor och att teorin är svår att tillämpa i verkligheten. / This essay is based on a case study at a call center in an ongoing organizational change and their deliberate work with Employer Branding. The purpose has been to examine what internal communicative strategies the company has been using in the initial phase of the organizational change and their work with Employer Branding. To get the answer to the purpose, this research is based on three scientific questions and a theoretic framework that describes theories and research in the fields of internal communication at an organizational change and Employer Branding. The answers to the questions are based on an e-mail survey with the board members at the company and a survey with the remaining employees. The results show that the board members have succeeded in creating an understanding for the purpose, vision and goals of the organizational change with the employees that participated in the initial phase but that a large employee turnover demands a repetition of the information to create a total understanding. The research also shows that the employee’s don´t feel any participation in the creation of the organizational change but rather are the receivers of the information and questions and opinions about the change have only been discussed at the initiative of the employees. The research also shows that despite a deliberate work with Employer Branding, there isn´t any estimation about when the work started nor any employer promise, estimated goal or any numbers that measure how effective the Employer Branding work is. Research also shows that the employees, the ambassadors of the company, tend to be more likely to say something negative about the company the longer the persons have been employers. The conclusion is that the tool for an organization to succeed with its internal communicative strategies and get a stronger employer brand is to create opportunities for a dialogue between the board members and the rest of the employees. That is to create opportunities to ask questions and lift up an opinion, as participation increases the chance to increase the solidarity and the positive feeling around the process of change and the work situation. The research shows that the gap between theory and practice are hard to apply in reality.

In connection with that the last few decades have been characterized by major changes where also the rate of change has increased, changes in organizations has become a natural part of today's organizational activities. Every change involves a learning challenge and because of that every change is unique, its output is unclear. However, there is much research that highlights various factors critical to creating an effective change, among others internal communication. The purpose of this study is to investigate whether Engeström's theory can be applied to a completed organizational change and see whether an expansive learning has been promoted in connection with this. This is accomplished through interviews with six employees, all working in one of Sweden's leading property companies. Engeström's theory of expansive learning is applied in order to analyze whether learning is promoted in connection with the organizational change. The result of the study shows that Engeström's theory can be applied to a completed organizational change in order to analyze whether an expansive learning has been promoted in connection with this. The result shows that an expansive learning has been promoted in connection with the change within the organization. Furthermore, the result shows that internal communication has been significant in the change process and that expansive learning has been promoted as a result of internal communication. In order to promote expansive learning the internal communication needs to be structured and planned. The conclusion of this study is therefore that good internal communication which is planned and structured is a prerequisite to promote expansive learning. / I samband med att de senaste decennierna har kännetecknats av stora förändringar där också förändringstakten ökat har förändringar inom organisationer kommit att bli ett naturligt inslag i dagens organisatoriska verksamhet. Varje förändring innebär en läroutmaning och då varje förändring är unik kan dess utgång inte förutspås. Dock finns det mycket forskning som belyser olika faktorer som avgörande för att skapa en lyckad förändring, däribland intern kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka om Engeströms teori kan tillämpas på en genomförd organisationsförändring och på så sätt se huruvida ett expansivt lärande har främjats i samband med denna. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med sex anställda, samtliga verksamma på ett av Sveriges marknadsledande fastighetsbolag. För att analysera huruvida ett lärande främjats i samband med organisationsförändringen tillämpas Engeströms teori om expansivt lärande. Resultatet visar på många likheter mellan den genomförda organisationsförändringen och Engeströms cykliska modell över det expansiva lärandet Resultatet indikerar att ett expansivt lärande har främjats i den studera organisationen i samband med förändringen. Vidare visar resultatet att en strukturerad och planerad intern kommunikation har varit betydande vid förändringsarbetet och att ett expansivt lärande kan ha främjats av denna.   Slutsats av denna studie är följaktligen att Engeströms teori kan tillämpas på en genomförd organisationsförändring för att undersöka huruvida ett expansivt lärande har främjats i samband med denna.  En god intern kommunikation, som är planerad och strukturerad, ter sig vara en förutsättning för att främja ett expansivt lärande i samband med en organisationsförändring.

Till följd av dagens dynamiska omvärld ställs allt högre krav på organisationers förmåga att effektivt leda och genomföra organisationsförändringar. Dock är det få organisationer som framgångsrikt förmår genomföra förändringar då de saknar den nödvändiga kunskapen och kompetensen. Om organisationer ska förbättra sina möjligheter att lyckas och uppnå hållbara resultat, krävs det en ökad förståelse för de olika strategierna som kan tillämpas under förändringsprocessen, samt de fördelar och nackdelar dessa inbegriper.   Syftet med studien är att bidra med en mer balanserad belysning av de fördelar och nackdelar som förknippas med den ledningsledda respektive delaktiga förändringsstrategin. Som ett led i detta ska vi analysera Swedbanks val av förändringsstrategi och via kvalitativa intervjuer försöka skapa en ökad förståelse för det undersökta fenomenet.   Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från fem intervjuer med anställda i fallföretaget Swedbank som för närvarande genomgår en omfattande omorganisering. Respondenterna utgörs av Swedbanks Senior Advisor och Acting Head of Customer Intelligence, samt en regionchef och två kontorschefer.   Studien har bidragit med en mer balanserad och nyanserad syn på de fördelar och nackdelar som lyfts fram inom teorin beträffande den ledningsledda respektive deltagande förändringsstrategin. Av studien framgår att det finns starka indikatorer på att en syntes av de båda förändringsstrategierna kan vara att föredra under förändringsprocesser. / Background As a result of today's dynamic business environment there is a greater demand on organizations ability to manage and implement organizational changes. However, few organizations are able to successfully implement changes because they lack the knowledge and qualification. If organizations are to increase their chances to succeed and achieve sustainable results, it will require a greater understanding of the different change strategies that can be applied during the process, and the advantages and disadvantages these consist of. Aim The aim of the study is to highlight the advantages and disadvantages associated with management-led and participative change strategies in a more balanced way. To do this, we will analyze Swanbank’s choice of change strategy and through qualitative interviews try to create a better understanding of the studied phenomenon. Methodology This study has a qualitative approach and the empirical data consists of material from five interviews with individuals working at Swedbank, which is currently undergoing a major reorganization. The respondents comprise of Swedbank’s Senior Advisor and Acting Head of Customer Intelligence, and also a regional manager and two office managers. Conclusion The study has provided a more balanced and nuanced view of the advantages and disadvantages highlighted in previous studies concerning the management-led and participative change strategy. The study shows that there are strong indicators that a synthesis of the two change strategies may be preferable for achieving change.

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring? Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap. Vi anser att man behöver ha många egenskaper från det transformativa ledarskapet men att man även behöver vara auktoritär i sitt ledarskap, vilket man kan se hos en transaktionell ledare. Kommunikation och delaktighet var två element som ständigt dök upp i teorin och under intervjuerna som viktiga delar i förändringsarbete

The purpose of this study was to examine the relation between self-determination theory and its three basic needs: competence, autonomy and relatedness, and commitment to change in an organizational change. Another purpose was to examine if the quality of the communication and the effects on the organization and way to work can predict commitment to change. Considering that organizational changes is very common today there is an interest to ease and improve the change process. The survey contained the scales Commitment to change scale and Basic need satisfaction at work scale and the participants were 39 office-workers who recently had gone through an organizational change. The result indicated that it’s possible to predict commitment to change from self-determination theory, communication and effects on organization and way to work. The predictor variables explained 65 % of the variance. The factors competence, autonomy and communication contributed. / Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan self-determination theory och dess tre grundläggande behov av kompetens, autonomi och samhörighet, och förändringsengagemang vid en organisationsförändring. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kvaliteten på kommunikationen samt upplevd inverkan på organisationen och påverkan på det egna arbetet bidrog till prediktionsförmågan. Med tanke på att organisationsförändringar idag är en mycket vanlig företeelse finns det ett intresse i att underlätta och förbättra förändringsprocessen. Undersökningen genomfördes i form av en enkätstudie på 39 tjänstemän på en avdelning som hade genomgått en organisationsförändring. Enkäten bestod av skalorna Commitment to change scale och Basic need satisfaction at work scale. Resultatet visade att det är möjligt att predicera förändringsengagemang utifrån self-determination theory tillsammans med kommunikation, påverkan på organisationen och inverkan på arbetssättet och prediktorvariablerna förklarade 65 % av variansen. Faktorerna kompetens, autonomi och kommunikation var de faktorer som bidrog.