Teknologisk utveckling har under åren lett till många innovativa lösningar som fått mer och mer plats i samhället. Inom den teknologiska utvecklingen ligger det stort fokus på artificiell intelligens (AI) och de möjligheter tekniken kan bidra med i framtiden. AI-tekniken har idag många intressenter där både privatpersoner och företag ingår. Då tekniken har många olika användningsområden blev det intressant för oss som forskare att undersöka hur denna teknik uppfattas samt implementeras i relation till organisationer. Eftersom uppfattningen om AI och dess konsekvenser både etableras inom diskurser samt mellan individer blev det relevant för oss att belysa båda delarna. Den uppfattning som etableras inom AI-diskursen är att AI skapar disruptiva förändrar som i sin tur förändrar ledarskap. Det vi märker är att de aktörer som uttalar sig om dessa förändringar inte för ett djupare resonemang kring hur dessa faktorer bör hanteras. Konsekvenserna blir att alternativen uppfattas som något förenklade vilket i sin tur skapar problem för de ledare som försöker skapa mening kring tekniken. För att studera förhållandet mellan AI-diskursen och ledares individuella meningsskapande genomför vi en tvåfaldig studie. Studien omfattar därav två delstudier där vi genomför en diskursanalys samt en intervjustudie. Diskursanalysens visar att AI-diskursen gör antaganden om företagsekonomiska frågor som kan nyanseras genom att jämföra den med den företagsekonomiska diskursen. Intervjustudiens visar att ledares individuella meningsskapande förhåller sig till flera olika faktorer där deras erfarenheter och sociala omgivning utgör en avgörande faktor. Delstudiernas insikter bidrar till den helhetsbild vi vill belysa och gör det möjligt att sätta diskurser i relation till individuella människor. Vi ser att ledare förhåller sig till flera olika faktorer när de skapar mening kring AI samt att de främst förhåller sig till de faktorer som haft störst betydelse för dem. Eftersom ledarna har större erfarenhet av att ingå i en organisation än att implementera AI ser vi att de förhåller sig till både AI- och den företagsekonomiska diskursen när de skapar mening kring AI. Ledare förhåller sig därav till flera diskurser som de använder som relaterbara ramar när de skapar mening kring AI.

This study is a case study regarding organizational change within the Swedish police, using the example National Fraud Center (Nationellt bedrägericenter). The study aims to investigate what requirements and expectations are formulated in the government’s steering documents, and how the police handled these requirements when establishing the fraud center. Theoretically, the study is placed within a combination of neo-institutional organizational theory, and a theory of governance that connects the governance perspective with organizational theory. The material consists of appropriation directives, budget bills and a government assignment, as well as three documents from the police describing the police's considerations during the emergence of the center. A qualitative content analysis shows that the police, by establishing a fraud center, could accommodate many of the government's requirements and expectations. This can be explained by the fact that the government's steering of the police had an impact in this specific case.

Abstract Title: Self-leadership and Organizational Progress Author: Anna Moore Background: Within the school system, as well as throughout the broader part of society, change is brought on more rapidly. Organizations must be inclined and able to change past practices. The organization within the school system is, however, very traditional depicted by how it is organized and by the conservative attitudes such as how professions within the school system interact with each other. It can therefore be difficult to change obsolete traditions that are associated with the teacher’s role. Self-leadership as a method has been found to have a positive effect on individuals as well as on groups and organizations. However, self-leadership in relation to organizational change has not yet been widely researched. This report is carried out through a pilot project conducted at the educational administration within a Swedish municipality. Purpose: The purpose of this report is to investigate and analyse organizational progress in relation to self-leadership within school environment through the perspective of school-leaders. Question at issue: Throughout the implementation of a change process, which factors can be identified as successful, in relation to the process. In what way can self-leadership help school-leaders accomplish a change process? Theoretical framework: Relevant theoretical framework was identified in order to analyse the empirical data. Three different fields where presented: affiliation and culture, organizational progress and communication throughout the change process. Method: This report is a case study carried out with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews with five respondents from three different schools as well as one respondent from the control group. The researcher’s paradigm can be identified as constructivism. A hermeneutic process was applied in order to interpret the empirical data. Conclusions: In relation to the pilot project being studied a series of success factors were identified: A change tendency as well as a more daring approach towards leading change will allow further organizational change. The need for change needs to come from within the organization. Take advantage of the prevailing affiliation and culture. Leaders must have good knowledge of the field they operate in as well of the particular unit they work at. With reason being able to adapt and adjust the course of actions as well as the chosen methods. Self-leadership strategies are found to have a positive effect on the change process throughout different steps of the way, individually as well as in relation to the group process. Further research in relation to self-leadership and organizational change is recommended. Especially in relation to determining a method to measure the extent and effect of self-leadership.

En implementering av ett nytt affärssystem kan jämföras med att verksamhetens ryggrad byts ut, ett affärssystem är till för att skapa en enhetlig informationshantering av aktiviteter. Att genomföra och implementera ERP-lösningar är utmanande och komplexa projekt i många hänseenden. Verksamheter behöver implementera nya affärssystem för att omvärlden ställer allt högre krav som leder till att verksamheter måste förändra sig och anpassa sig för att uppnå maximal effektivitet för att i sin tur kunna möta omvärldens krav som ställs på företagen. Studiens baseras på Karl E. Weicks teori om meningsskapande och Kurt Lewins förändringsprocessteori samt tidigare forskning. Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur anställda upplever förändringsarbete vid implementering av ett nytt affärssystem. Detta utifrån ledarnas och medarbetarnas egna upplevelser och hur det påverkar deras meningsskapande gällande förändringsarbetet. Studien bygger på en fallstudie som har utförts på en tillverkningsenhet i Västsverige. Studiens forskningsfrågor har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Resultatet och diskussion av studien har påvisat att det finns vissa faktorer som bör beaktas under ett förändringsarbete. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mån kan påverka, till exempel ledarskap, delaktighet, information och kommunikation. Det kan också vara individens personlighet som är avgörande för hur dessa faktorer anammas. Något som studien påvisar är att det är viktigt att fokusera på hur budskapet tas in av individer snarare än hur budskapet formuleras ut till individer, detta för att individer skall få rätt förutsättningar för att skapa mening. Studiens slutsats är att det behövs ett tydligt och strukturerat ledarskap och att ledningen behöver avsätta tid för att alla typer av ledare ska kunna stötta och engagera sina medarbetare under ett förändringsarbete. Slutligen visar studien att det är viktigt att fortsätta informera och ha projektmöten när oförberedda händelser sker för att de inte involverade skall förlora tillit till projektet och för att inte individer ska skapa egna tolkningar kring situationen då det kan påverka meningsskapandet negativt.

Regarded as the biggest change in data protection law in a generation, the General Data Protection Regulation (or simply its more renowned name: the GDPR) is due to take effect on May 25th 2018. The purpose of the GDPR is to strengthen the protection of personal information, harmonize the data protection laws in the entire European Union, and modernize privacy laws to fit today’s technologically advanced society. As good as all organizations have to conform to the new law. Libraries, as prominent bearers of information and personal data, are thus no exception to the rule. This study’s objective is to gain knowledge of Swedish public libraries’ main GDPR preparations, regarding both the practical work and the difficulties they faced during the process. The result is based on the answers from an online survey, sent to every central library in Sweden’s 290 municipalities. 182 answers were received, which generated a response rate of roughly 63 percent. The theoretical analysis derives from five of John Kotter’s eight phases, concerning difficulties in early change management. The authors of this study identify the libraries’ focal points, in relation to the change work, as mainly consisting of inventory of personal data and education in the law. Difficulties are mostly found in understanding the law and how to practice it. Nonetheless, a majority of the Swedish central libraries consider themselves fairly ready for the GDPR when May 25th arrives.

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson & Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

Tidigare forskning belyser bemanningsbranschens framväxt inom olika organisationer och branscher, det finns dock inom forskningen en kunskapslucka gällande bemanningsbranschen inom sjukvården. Bemanningsbranschen är idag ett växande och aktuellt fenomen inom sjukvården. Syftet med vår studie är att studera hur ordinarie sjuksköterskor upplever hur tillfällig bemanningspersonal, i form av sjuksköterskor påverkar deras dagliga arbete samt arbetssituationen. Studien är kvalitativ och baseras på fem semistrukturerade intervjuer samt tre verksamhetsberättelser utifrån CIT. Studien är utförd på ordinarie sjuksköterskor anställda på en kommunal rehab-avdelning i södra Sverige. Resultatet visade på en genomgående förståelse, stress, flexibilitet samt brist på kontinuitet utifrån de ordinarie sjuksköterskornas perspektiv. De ordinarie sjuksköterskorna anpassade sig efter bemanningssjuksköterskan, för att försöka uppnå en stabilitet inom organisationen. Slutsatser som kunde dras var att om bemanningssituationen fortskrider, riskerar den ordinarie personalen att bli utbrända. Studiens andra slutsats var att den ordinarie sjuksköterskan behövde vara flexibel för att organisationen skulle kunna framstå som flexibel. / Previous research sheds light on the leasing industry´s growth in various organizations and industries, but there is within research, a knowledge gap regarding the leasing industry in the healthcare sector. The leasing industry is today a growing and current phenomenon in the healthcare sector. The purpose of our study is to show how permanent nurses experience how temporary leasing personal, in the form of nurses, influence their daily work and the work situation. The study is qualitative and is based on five semi-structured interviews and three activity reports based on CIT. The study is performed on permanent nurses, employed at a civic rehab department in southern Sweden. The results showed a consistent understanding, stress, flexibility and lack of continuity, from the perspective of the permanent nurses. The permanent nurses adapted to the leased nurses, in an attempt to achieve a stability within the organization. Conclusions that could be drawn were that if the staffing situation continues, the permanent staff risks being burned out. The study concluded that the permanent nurse needed to be flexible in order for the organization to appear flexible.

Syftet med denna studie har varit att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. För att besvara detta har syftet delats upp i tre forskningsfrågor: ​Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? ​Denna studies design är utformad utifrån en fallstudie. Metoden som applicerats för detta arbete är dokumentstudie, där endast offentliga dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. För datainsamlingen så har även en sökstrategi formulerats samt ett urval gjorts av dokumenten, för att kunna hitta relevant information inom området som studerats. Resultatet visar att digitala satsningar har genomförts inom den svenska skolan som till exempel ett till ett-satsningen​, i​ntroduceringen av digitala skrivtavlor i undervisningen och utvecklandet av lärplattformar. Den digitala mognaden har under detta förändringsarbete varit medelhög, men behöver utvecklas för att följa med i utvecklingen. Viktiga faktorer för digital mognad som går att identifiera för att digitalisera och genomföra digital transformation i skolan är: en tydlig vision till om vad skolan vill uppnå, konkreta strategier för hur visionen ska uppnås, tillgängliga stödfunktioner för medarbetare att utnyttja samt slutligen även kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter för lärare att ta del av före, under och efter förändringsarbetet. / The purpose and aim of this study is to examine how the Swedish school works towards digitalization and digital transformation of their educational system. To be able to answer the purpose of this study, the research questions have been deconstructed in three parts: How does the Swedish school work with digitalization and digital transformation from a change perspective? How can this be understood based on the concept digital maturity? Which factors are important based on digital maturity for the Swedish school? ​The design of this study is based on a case study. The methodology for this study has been a document study, where public documents have been the main source for information. To be able to allocate the documents needed for the study, a search strategy has been formulated as well as criterias for selection to find relevant information. The result of the study shows that investments in digital technology have been conducted in different forms. Some examples of this is one computer to every student and teacher, digital whiteboards and digital learning platforms. The digital maturity in the Swedish school, during these organization changes, has had a middle high level of digital maturity and it is necessary to improve this to be able to tackle upcoming changes and obstacles. Important factors the study could identify was: that it is essential that there is a vision in place for what the digitalization of the Swedish school aim to achieve. Based on the vision, there needs to be strategies on how to achieve it. There is also a necessity for support systems to be in place and finally there has to be competence development as well as opportunities for the staff to get training for their digital competence before, during and after the changing process.

En stor utmaning för företag idag är det ökade behovet av IT-lösningar för att kunna vara effektiva och produktiva. Dessa IT-lösningar leder ofta till att arbetsrutiner och processer förändras och omdefinieras, vilket påverkar de anställdas dagliga arbete. Denna studien syftar till att undersöka Malmö universitets förändringsarbetet vid bytet till Canvas utifrån de anställdas perspektiv kring motstånd, uppslutning, kommunikation av mål, motivation och support. Forskningsdesignen som valdes var kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer har gjorts med 7 st anställda på Malmö universitet. Studiens resultat visar att motivation och kommunikation är centrala delar till att främja affektiv uppslutning samt att resurshantering och support är viktigt för att få anställda att acceptera förändringsinitiativet. Studien landar i att identifiering av organisationsspecifika problem och medlemmars uppslutning är väldigt viktigt. Vidare behövs supportfunktioner för att stödja affektiv uppslutning samt direkt och kontinuerlig kommunikation för att kunna fånga upp resterande uppslutningar. Tillsammans är dessa goda förutsättningar för ett lyckat förändringsarbete. / Organisations today face a great challenge in adopting the need for IT-solutions to stay efficient and productive. These IT-solutions often lead to a change in work routines and processes, which affect the employees daily work. This study aims to explore Malmö University’s management of change from an employee perspective on resistance, commitment, communication of goals, motivation and support. The chosen research design was a qualitative case study, where semi-structured interviews with 7 employees at Malmö University was conducted. The results show that motivation and communication are essential in order to nurture affective commitment, while resource management and support are important in order to gain acceptance. The study concludes that identification of organisational issues and levels of commitment is important. Further, support is required to promote affective commitment while direct and continuous communication is required to engage the rest. Together, these are good preconditions for a successful organizational change.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.