<p>The number of female officers employed in the Armed Forces is low. Of the total proportion officers, female stand for 4.8 %. The Armed Forces are currently working actively to level out the distribution. This paper is intended to create a better understanding of the slow increase in female officers in the Swedish Armed Forces. The study is qualitative and the results from the data collection have been based partly on a text analysis, partly on a theme-based group interview in which three themes have been discussed. The results are then analyzed through theories with the related areas: Organizations, genderand leadership. The study shows that there are no formal regulations that prevent women in the Armed Forces. However, it is possible to identify a number of factors that may affect efforts to achieve genderbalance in the organization negatively. The experience of gender equality is not permeated throughout the organization suggests a lack of commitment of managers at different levels. Furthermore is the conscription system, which only affected men, a major contributing factor, where a broad basis for recruitment of female officers has been lost. Finally may be mentioned that the fact that the Armed Forces currently is engaged in a variety of organizational changes can lead to a marginalization of the gender mainstreaming in favour of the other changes.</p>

The number of female officers employed in the Armed Forces is low. Of the total proportion officers, female stand for 4.8 %. The Armed Forces are currently working actively to level out the distribution. This paper is intended to create a better understanding of the slow increase in female officers in the Swedish Armed Forces. The study is qualitative and the results from the data collection have been based partly on a text analysis, partly on a theme-based group interview in which three themes have been discussed. The results are then analyzed through theories with the related areas: Organizations, genderand leadership. The study shows that there are no formal regulations that prevent women in the Armed Forces. However, it is possible to identify a number of factors that may affect efforts to achieve genderbalance in the organization negatively. The experience of gender equality is not permeated throughout the organization suggests a lack of commitment of managers at different levels. Furthermore is the conscription system, which only affected men, a major contributing factor, where a broad basis for recruitment of female officers has been lost. Finally may be mentioned that the fact that the Armed Forces currently is engaged in a variety of organizational changes can lead to a marginalization of the gender mainstreaming in favour of the other changes.

The Swedish way to organize sport has a long tradition and the parents play an important role in ways to organize sport. Without the thousands of adults who voluntary work the sport associations would have problems to survive. However, there are tendencies to that commitment is reduced, which means that the activity is exposed. The purpose of this study was to examine parents opinions about a nonprofit children´s sport respective professional children´s sport. The study was based on questionnaires which were distributed to 83 parents in four different sports; equestrian sport, track and field sports, ice hockey and soccer. The results show that the parents value the sport, the physical activity, in itself, and not the actual organization of the non-profit sport. Furthermore, the parents seem to be in general positive about the changes a professionalising could mean.

Förmågan att kunna kommunicera är av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det är också nödvändigt för en organisation att kunna förändra sig för att förbli effektiv. Motivation är det som sätter tankar i handling och därför bör det vara en viktig aspekt när det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgår förändringar.      Uppsatsen baseras på en fallstudie av en organisationsförändring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, där kvalitativa intervjuer använts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 då förändringsprocessen var i sitt slutskede. Intervjuer utfördes med både informanter och respondenter anställda vid Karlstads universitet.   Syftet med uppsatsen är att undersöka internkommunikationens betydelse för hur medarbetare motiveras till en organisationsförändring. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: (1) Hur önskar medarbetare vid Karlstads universitet att information kommuniceras internt vid en organisationsförändring? (2) Överensstämmer medarbetares och implementeringsgruppen vid Karlstads universitets uppfattningar om hur information om en organisationsförändring bör kommuniceras? (3) Hur anser medarbetare vid Karlstads universitet att motivation skapas inför en organisationsförändring genom internkommunikation?   Resultatet från de intervjuer som genomförts har analyserats utifrån teorier som till exempel transmissionsmodellen, goal setting teorin och McLuhans teori om kanalval.  Denna undersökning visar att den närmsta chefen ses som den viktigaste informationskanalen. Det kommer även fram att medarbetarna tycker det är viktigt att organisationen använder sig av många olika kanaler när de kommunicerar och att muntlig kommunikation ses som en nödvändighet. Resultatet visar även att intern- och externkommunikation bör ses som lika betydelsefulla för en organisation och därför borde lika mycket energi och resurser läggas på de två. Uppsatsen presenterar utifrån dessa resultat en tankemodell på hur organisationer kan se på kommunikationsprocessen kring en organisationsförändring. / The ability to communicate is of utmost importance for an organization to be functional. It is also important for an organization to be able to change in order to stay effective. Motivation is what puts thoughts in to actions and should therefore be an important part of the internal communication in large organizations going through changes.   This paper is based on a case study of an organizational change at Karlstad University that took place the 1st of January 2013. The method used in this case study was qualitative interviews. The study took place during November and December 2012 when the process of change was coming to an end. The interviews was conducted with both informants and respondents employed at Karlstad University.   The aim of this study is to examine internal communications importance in motivating employees during an organizational change. There is also three questions of issue that has been examined further: (1) How do employees at Karlstad University wish that information gets communicated internaly in the organization during an organizational change? (2) Do employees and managers at Karlstad University share ideas of how information about the change at hand should be communicated during an organizational change? (3) How do employees at Karlstad University consider that motivation gets created through internal communication facing an organizational change?   The result from the interviews was analyzed through theories such as the transmission model, McLuhan’s theory about mediums and the goal setting theory. This study shows that the immediate supervisor is the most important channel for communication. It also shows that employees considers it important that the organization communicates through a variety of channels and that oral communication is a necessity. The result also shows that internal and external communication should be seen as equally important for the organization. And equal amounts of energy and money should be spent on both internal and external communication. The paper presents a conceptual model of how organizations should look at the communication process surrounding an organizational change. The model is based on the results of the study.

Abstarct Vi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser på och upplever den organisationsförändring som verksamheten nu genomgår. I vår studie avser vi att undersöka våra berörda respondenters syn på förändringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förändringar, särskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu ställts inför kravet att skriva på kontrakt om obligatorisk utlandstjänst alternativt bli avskedade. Denna förändring, som innebär att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omställning för de flesta anställda. Vårt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmågan att hantera och anpassa sig till denna förändring är kopplat till flera saker, så som inställning till personens uppgift och ålder samt, beroende på hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen. Detta innefattar såväl det stöd personen har i sin närhet, som stöd från samhället och myndigheter. / We have chosen to examine how officers experience the change within the department that comes with the concept. In our study we attend to look at how the officers we have met think about the change within the organization, the meaning of this and definitions like work-identity. We have chosen to do the survey by using qualitative interviews with people who work as officers, who has been put in front of an demand to go out on international service rather than service their own country which has been the primary subject until now. These officers have to sign a contract about international service or else they will get fired. This change within the organization brings quite a big changeover for the employees at the department. Our results have shown us that the individual experiences and the ability to manage the organization change have to do with the attitude towards the changes, age differences and also social environment depending on the family situation. This includes both the support from the closest surroundings, as well as the society’s authorities whose power is affecting the individuals.

Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.   Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.   Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.

<p> </p><p>Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.</p><p> </p><p>Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.</p><p> </p><p>Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.</p><p> </p>

Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet. Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation. Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet. Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall. Dynamiska färdigheter kan ses som en förändringsprocess och förändringen kan antingen vara stegvis eller kontinuerlig. Den Ideala förändringen att eftersträva är den kontinuerliga, eftersom den ses som naturlig och motverkas inte på samma sätt av de anställda som en stegvis förändring. På så vis är det enklare att vara flexibel och snabbfotad som är centrala egenskaper i dynamiska företag. Det inre motstånd som finns till förändring kan bland annat ses i organisationsstruktur och kultur. Ledaren har en viktig roll att fylla för att motverka denna tröghet. För att göra detta ska ledaren analysera vad som är problemen idag, kommunicera förändringen, samla acceptans för den samt se till att den genomförs. Balanserade styrkort kan i denna process fungera som ett kommunikationshjälpmedel. / Background: In recent years many business environments have been characterized by a fast and advanced technical development, change in demands and increased competition. The market conditions are constantly changing and because of that organizations have to find new ways to compete. This can be realized through adjustments and restructurings of the firm’s resources portfolio and it is also called dynamic capabilities. Key Words in this process are timing, speed and flexibility. Nevertheless, these elements can be hard to attain since many organizations have an internal inertia that will restrict their agility. Aim: The purpose of the study is to analyze how an organization can develop dynamic capabilities and in the same time reduce its internal inertia. Method: To answer the above reasoning a case study has been realized at a Swedish company within the sector of horse-breeding. The stud farm Flyinge AB was chosen and five different interviews were conducted. An additional interview was conducted at Hästak AB with the purpose to get a better understanding of the horse-breeding industry. Result: Change can be seen as a complex process with many different factors that affect the outcome. A dynamic capability is a process of change and it can be either episodic or continuous. The ideal form of change is continuous since it has a low level of internal inertia. The resistance to change can be seen in organizational structure and culture. To eliminate these obstacles the leader has an important role. The leader should identify the problem, come up with a strategy, communicate the new strategy/change, find acceptance for it and finally implement it. In the change process balanced scorecard can be used as an instrument for communications.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

Att genomföra en förändring i en organisation kan innebära en lång och komplext process som kan se olika ut beroende på situation och företag. En typ av organisationsförändring som ofta misslyckas är företagsförvärv (uppköp), vilket är en svår process att genomföra på ett lyckat sätt. Ofta beror det på att företaget inte har någon utarbetad strategi för hur förvärvet ska gå till och vilka effekter det kan ha på en organisation. Denna fallstudie syftar till att inom området organisationsförändring undersöka företagsförvärv och dess effekter på en organisation. Studien är av kvalitativ metod där datainsamling består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med totalt fem respondenter, två från studiens fallföretag och tre från andra utvalda företag. Vi har utgått från ett tolkande och hermeneutiskt synsätt och har genom respondenternas svar tolkat och på så vis skapat en djup förståelse för ämnet. Ansatsen i studien är abduktiv då vi under processens gång behövt gå fram och tillbaka mellan teori och empiri. Processen att förändra en organisation kan vara en mycket komplicerad och utdragen process som kan involvera många människor och som kräver mycket tid inom en organisation (Hodge, Anthony &amp; Gales, 2003). En typ av förändring i en organisation kan vara att genomföra ett så kallat företagsförvärv, vilket innebär att företaget tar in ett nytt bolag i den redan befintliga organisationen (Epstein, 2004). För att det ska bli ett lyckat företagsförvärv är det viktigt att beakta vissa faktorer så som omgivning, människorna i organisationen, strukturen samt den existerande kulturen (Hodge, Anthony &amp; Gales, 2003). Resultatet från intervjuer visar på att förändringen för studiens fallföretag innebär att de får tillgång till en helt ny marknad där idén är att kunna bygga bestående värden och därmed bli mer specialister inom sin bransch. Det visar även att fallföretagets förändring till viss del kommer att vara planerad men att andra delar kommer att ske mer löpande. Att tolka av förvärvet är att det kommer att bli en positiv förändring för företaget, men att mycket arbete fortfarande kvarstår. Efter studien går det att tyda att de hårda systemen är inplanerade men vi vill även föreslå fallföretaget att fokusera på de mjuka värdena (kultur och personalens påverkan) redan tidigt i planeringsstadiet av förvärvet / To implement a change in an organization can involve a long and complex process that can look different depending on the situation and type of business. A type of organizational change that often fail is acquisitions, which is a difficult process to carry out successfully. It is often because the business hasn’t developed a strategy for how the acquisition will be done and what effects it can have on an organization. In the area of organizational change this case study aims to examine acquisition as a strategy and its impact on an organization. It is based on a qualitative approach where data collection consists of semi-structured interviews. The interviews have been conducted with a total of five respondents, two from the study case company and three from other selected companies. We have started from an interpretive and hermeneutic approach and have through the respondents' answers interpreted and created a deep understanding of the subject. The approach in this study is abductive in the way that we had to go back and forth between theory and empirical data during the process. The process of changing an organization can be a very complicated and lengthy process that can involve many people and that requires a lot of time within an organization (Hodge, Anthony &amp; Gales, 2003). One type of organizational change can be the implementation of an acquisition process. This means that a new company will be brought into the already existing organization (Epstein, 2004). To be a successful company, it is important to consider certain factors such as the environment, people in the organization, structure and the existing culture (Hodge, Anthony &amp; Gales, 2003). The results from the interviews show that the change of the cases company means that they get access to a whole new market where the idea is to build lasting value and thus become more specialized in their industry. It also shows that the change of the case company to some extent will be planned but in other parts will be ongoing. To interpret from interviews the acquisition will be a positive change for the company, but much work still remains. Now when the study is completed it is possible to suggest that the hard systems are planned, but we would also emphasize the need for the case company to focus on the soft values (cultural and personnel constraints) early in the planning stages of the acquisition