Nyligen genomförda studier angående digitalisering visar att det kan nyttjas och spela en viktig roll när det kommer till förändringsprocesser inom organisationer. Den rådandepandemin har bidragit till en kraftigt ökad utvecklingshastighet där flertalet teknologiskt, drivna projekt initieras. Dock har det visat sig att flertalet av dessa projekt misslyckas med att väsentligt förändra företagen, detta då integreringen i samspråk med operationella och organisatoriska förändringsstrategier inte går hand i hand. Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer har påverkats av digitaliseringen med särskilt fokus på organisationsstruktur samt förändringsledarskap. Utöver det är vår ambition att undersöka ifall det existerar någon skillnad när det kommer till ledarskap mellan mer traditionella banker jämfört med nykomlingar inom branschen. Studien görs med en kvalitativ forskningsmetod där vi har genomfört intervjuer med chefer i högt uppsatt position samt mellanchefer på två olika företag. För att till fullo förstådigitaliseringens påverkan har vi konstruerat ett teoretiskt ramverk som inkluderar relevanta teorier. Vår studie avslöjade att digitalisering är ett högst adekvat område, däremot skiftardess betydelse av olika orsaker. Digitaliseringen kan placeras i två olika kontexter, inre samt yttre. Den inre kontexten är att digitalisering utav de existerande interna systemen och processerna rationaliseras, medan den yttre baseras, i mångt och mycket, utefter vad kunder efterfrågar samt till att säkerställa en högre grad av nöjdhet när det kommer till digitala affärer med banker. Sammanfattningsvis har pandemin, känd som COVID-19, påskyndat digitaliseringen inom banker för att möta diverse förväntningar där den digitala förändringen ses som normativ. Den finansiella branschen är i konstant förändring, även om regleringar representerar ett hinder för den digitala utvecklingen. Därav har den här studien kommit fram till att digitalisering kraftigt påverkar förändringsledarskapet på organisatorisk och operationell nivågenom konkurrens, kundmöten samt rättsliga faktorer. Framtida forskning behövs för att vidare analysera vår forskningsfråga och huruvida fenomenet är unikt för studiens valda bransch, och inkluderandet av medarbetsperspektivet. / In light of recent research regarding digitalization, it shows how it can be utilized and play an important role in both the organizational change process and content. The technological change indicates a rapidly increasing rate, even so during the occurrent pandemic, and more technology driven projects are being initiated. However, numerous of them fail to institutionalize significant change, instead of being integrated within the operational nor organizational change strategy. The purpose of this study is to examine how organizations have been affected by digitalization, with a focus on the organizational structure and its change management. Additionally, we intend to examine if there is a difference in leadership between traditional bank institutions and the new bank entrants. This study is based on a qualitative research method, where we executed interviews with top to middle management, in two different companies. To fully comprehend the impact of digitalization, we constructed a theoretical reference of frame that incorporates appropriate theories. The findings of this study revealed that digitalization is a highly relevant subject. However, we find that the focus differs for various reasons. The desired future state of digitalization separates into two contextual factors, internal and external. The internal factor is that digitalization rationalizes the existing internal processes and systems. The external factor is mainly based on the customers’ expectations and ensuring greater satisfaction regarding digital banking. In conclusion, the COVID-19 pandemic has accelerated digitalization of banking due to meeting various expectations, this digital change is being a normative response. Even thought he banking industry is in constant change, legislation is one of many factors hindering the development. Thus, this study concludes that digitalization heavily influences the change managements’ strategy through rivalry, customer service and legal factors. Future research is needed to further explore our research question and whether our results reflect a phenomenon unique to the banking industry, and also include the employee perspective. This thesis is written in Swedish.

Working life is constantly evolving and organizational changes become a natural part of daily operations. Studies have shown a relationship between organizational change and illness. Good working conditions benefits health, organization and society.  Through a commission from a municipal organization, a study was conducted with a purpose to investigate employees' experience of an organizational change and its effect on health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study and a purposeful selection was considered appropriate for the study.  Six employees from the municipal organization participated in the study, and semi-structured interviews with the help of an interview gudie were used to collect data. The text material was analyzed through manifest content analysis. The overall results of the study reveals that the employees' experiences varied during the year. Employees' have had various experiences of information and communication. Throughout the year, employees' have had opportunities to participate and impact decisions. The lack of, among other things, governance and an imbalance between demand and resources has had an effect on the organizational and the social work environment, which has at times led to a sense of stress.  The results also show how the employees' had a positive attitude despite challenges, and experienced a need of change in the organization. The employees' have experienced positive factors such as social support, motivation, increased competence and development both in the professional role and personally.

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

Undersökningen är skriven för att få en bild av hur organisationskulturen har förändrats i och med det förändrade arbetssätt som covid-19 pandemin bidrog med, samt vad som skulle göra att de anställda vill arbeta mer på kontoret. Följderna efter pandemin har skapat det “nya normala”, därigenom är det intressant att se hur det påverkar organisationerna och vad som händer inom dem. Syftet är att undersöka hur organisationskulturen har förändrats i och med ett nytt arbetssätt som följd av coronapandemin, och vilka problem och utmaningar det medför. Studien kommer även undersöka vilka faktorer som bidrar till att de anställda vill arbeta mer på kontoret, något som de på heltid gjorde innan pandemin.    Studiens teoretiska referensramar kommer att redogöras, som ligger till grund för hur vårt intervjumaterial kommer att tolkas. Teorier som således används är organisationsförändring, Scheins teori om organisationskultur, teorier om distans/hybridarbete samt forskning kring aktivitetsbaserade kontor. Det empiriska materialet insamlades genom intervjuer på en organisation som vi ansåg stämde in på undersökningens syfte. Resultatet visade att det nya arbetssättet har påverkat de anställdas förutsättningar, bland annat genom de psykosociala faktorerna och den automatik som skapas gällande valet av arbetsplats. Det visades även att det skett kulturförändringar på några plan samtidigt de lyckats behålla gemenskapen och stämningen i och med deras starkt inrotade relationer. Det upptäcktes olika faktorer som skulle göra att de anställda ville arbeta mer på kontoret men det främsta mynnar ut i det sociala umgänget.

Organisationer genomgår förändringar av olika slag, av olika anledningar där ledarskap är grunden för att föra en förändringsprocess framåt. Forskare har framtagit ledarskapsmodeller som belyser hur en ledare ska anamma sin roll utifrån ett ledarskapsperspektiv. Det finns därför en viss avsaknad av medarbetarnas perspektiv för att förstå hur ledare ska föra organisationsförändringar framåt. Denna studie undersöker därmed medarbetares förväntningar på ledarskap under organisationsförändringar. Studien utgår från en induktiv ansats med en fallstudiedesign, där datainsamling gjorts via kvalitativa intervjuer med sju medarbetare inom dagligvarubranschen. Datan har kodats och framställer fyra huvudkategorier av faktorer som medarbetare förväntar sig på ledarskap under organisationsförändringar, vilka är: kommunikation, mottaglighet, återkoppling samt förändringsbenägenhet. Medarbetare förväntar sig, vid organisationsförändringar, en ledare som kommunicerar väl, är mottaglig för medarbetarna genom delaktighet i diskussioner, har förmågan att ge samt ta emot feedback och som därmed är förändringsbenägen i förhållande till den givna situationen. Resultatet kan vidare användas i framtida forskning och studeras på ytterligare organisationer och branscher för att öka generaliserbarheten. / Organizations undergo changes of various kinds for various reasons, where leadership is the basis for moving a change process forward. Researchers have developed leadership models that highlight how leaders should embrace their role based on a leadership perspective. There is thus a lack of the employees' perspective to understand how leaders should bring organizational change forward. This study therefore examines employees' expectations of leadership during organizational change. The study is based on an inductive approach through a case study, where data collection was done via qualitative interviews with seven employees in the grocery industry. The data has been coded and describes four main categories of factors that employees expect from leadership during organizational changes, which are: communication, receptivity, feedback and propensity to change. Employees expect, in the event of organizational changes, a leader who communicates well, is receptive to the employees through participation in discussions, has the ability to give and receive feedback and who is thus prone to change in relation to the given situation. The result can further be used in future research and studied at additional organizations and industries to increase generalizability.

Denna studie syftar till att belysa medarbetarnas värderingar under organisationsförändringar och därigenom få förståelse för hur Generation Z skiljer sig från tidigare generationer. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra värderingar av ledarskap mellan Generation Z och tidigare generationer vid organisationsförändringar. Studien söker svar på vilka aspekter av ledarskap Generation Z och tidigare generationer värderar vid organisationsförändringar och om dessa värderingar skiljer sig mellan generationerna.   Undersökningen grundas på en kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlats in genom enkäter. Enkäterna har skickats ut via sociala plattformar och har sammanlagt 137 respondenter som alla förvärvsarbetar fördelat på fyra generationer. Mätverktyget är en omarbetad form av “Developmental Leadership Questionnaire" (DQL) av Gerry Larsson. Datan har analyserats med hjälp av medelvärdesanalys, T-test och en envägs ANOVA (variansanalys) med tillhörande post-hoc-test.  Studiens resultat tyder på att det finns statistiskt signifikanta skillnader i vad generationerna värderar för ledarskap vid organisationsförändringar. Resultatet visar på en statistiskt signifikant skillnad där Generation Z generellt sett värderar de transaktionella ledarskapet aspekterna högre än övriga generationer. Resultatet visar att samtliga generationer motsätter sig aspekterna för icke-ledarskapet. Jämfört med tidigare generationerna visar resultatet att Generation Z har ett högre intresse av att vara delaktig vid organisationsförändringar, samtidigt som de värderar att känna ansvar för enhetens mål lägre jämfört med övriga generationerna.   Studien konstaterar att Generation Z skiljer sig från tidigare generationer i ett flertal aspekter men i större utsträckning gentemot Generation X än Millennials. Studiens resultat indikerar att det blir allt viktigare för arbetsgivare att anpassa sitt ledarskap, där generationernas unika drag kan vara en god utgångspunkt. / This study aims to shed light on employees' values during organizational changes and thereby gain an understanding of how Generation Z differs from previous generations. The purpose of this study is to investigate and compare leadership values between Generation Z and previous generations during organizational changes. The study seeks answers regarding which aspects of leadership Generation Z and previous generations value during organizational changes and whether these values differ between the generations. The research is based on a quantitative cross-sectional study where data was collected through surveys. The surveys were distributed via social platforms and a total of 137 respondents, all of whom are employed, participated, representing four generations. The measurement tool used is a modified version of Gerry Larsson's "Developmental Leadership Questionnaire" (DQL). The data was analyzed using mean analysis, t-tests, and one-way ANOVA (analysis of variance) with accompanying post-hoc tests. The results of the study indicate that there are statistically significant differences in what the generations value in leadership during organizational changes. The results show a statistically significant difference where Generation Z generally values transactional leadership aspects higher than the other generations. The results also indicate that all generations oppose the aspects of non-leadership. Compared to previous generations, the results show that Generation Z has a higher interest in being involved in organizational changes while valuing a sense of responsibility for unit goals lower compared to the other generations. The study concludes that Generation Z differs from previous generations in several aspects, but to a greater extent compared to Generation X than Millennials. The results of the study indicate that it is increasingly important for employers to adapt their leadership, where the unique characteristics of the generations can be a good starting point.

Title: Digitization in accounting  Introduction: Digitization has shaped society in recent decades, which has had significant effects on corporate financial reporting. The work role has changed as new accounting systems have been introduced and become an aid for ongoing accounting. The accounting systems are not completely easy to implement in companies, which has meant that smaller companies risk lagging behind in the digitization of their tasks. Purpose: The purpose of the study is to describe how the accounting economist's tasks with ongoing accounting in smaller companies have changed as a result of digitalization. Method: This study has an abductive approach, which was chosen because it was considered most relevant to this essay and to gain a deeper understanding of how the accountant's duties have changed. A qualitative method was used where the interviews were semi-structured. Conclusion: Based on the study, it appears that the accounting economists' manual tasks in smaller companies have been digitized, but that they still do a lot themselves. Digitization has led to their work tasks becoming more efficient, productive and flexible. However, none of the respondents have digitized their processes to 100 percent and none of them have automated any work tasks to a greater extent. / Titel: Digitalisering inom redovisning Inledning: Digitaliseringen har format samhället de senaste decennierna, vilket har fått betydande effekter på företags ekonomiska redovisning. Arbetsrollen har förändrats i takt med att nya affärssystem införts och blivit ett hjälpmedel för den löpande redovisningen. Affärssystemen är dock inte helt enkla att implementera i företag, vilket har gjort att mindre företag riskerar att halka efter i digitaliseringen av sina arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter med löpande redovisning i mindre företag har förändrats till följd av digitaliseringen. Metod: Denna studie har en abduktiv ansats, vilket valdes för att det ansågs mest relevant till denna uppsats för att få en djupare förståelse kring hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter har förändrats. En kvalitativ metod användes där intervjuerna semistrukturerades. Slutsats: Utifrån studien framgår det att redovisningsekonomernas manuella arbetsuppgifter i mindre företag har digitaliserats men att de fortfarande gör mycket själva. Digitaliseringen har lett till att deras arbetsuppgifter har blivit mer effektiva, produktiva och flexibla. Däremot har ingen av respondenterna digitaliserat sina processer till 100 procent och ingen av dem har automatiserat några arbetsuppgifter i större utsträckning.

No description available.

Global food prices are currently rising at a rapid pace. The current supply chain involves a number of different steps, where each step involves a price surcharge that is ultimately paid by the consumer. Modern technology, such as machine learning and smart logistics, enables alternative supply chains. This report examines the possibility of designing a model that, with the help of scenarios of change based on previous studies and the taskmaster’s vision, can make predictions for future food prices. The report was based on the supply chain and current prices for potatoes. The models used are ARIMA, SVR with different cores, linear regression, Ridge regression and Lasso regression. The models are evaluated with the error measurements Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error and R2. The best-performing models, with which the prediction was then performed, were ARIMA and SVR with a linear core. The predictions and calculations showed drastically reduced food prices and a large reduction in unnecessary food waste, especially in the scenario that involves an overall change of the supply chain. This has major macroeconomic effects, as food prices affect inflation. The analysis also shows the importance of the industry’s players working with analysis and strategy to handle a future shift that entails higher uncertainty in the market. There are uncertainties about the effect on other supply chains, as well as the net effect of a shift as the costs for this are unknown. / I dagsläget stiger livsmedelspriserna globalt i hög takt. Den nuvarande försörjningskedjan innebär många olika steg, där varje steg innebär prispåslag som till slut betalas av konsumenten. Modern teknik, som maskininlärning och smart logistik ger upphov till alternativa försörjningskedjor. Denna rapport undersöker möjligheten att utforma en modell som, med hjälp av omställningsscenarion baserade på tidigare studier och uppdragsgivarens vision, kan göra prediktioner för framtida livsmedelspriser. Rapporten baserades på försörjningskedjan och aktuella priser för matpotatis. De använda modellerna är ARIMA, SVR med olika kärnor, linjär regression, Ridge regression samt Lasso regression. Modellerna utvärderas med felmåtten Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error samt R2. De bäst presterande modellerna, som prediktionen sedan utfördes med, var ARIMA och SVR med linjär kärna. Prediktionerna och uträkningarna visade på drastiskt sänkta matpriser och en stor sänkning av onödigt matsvinn, framför allt vid det scenario som innebär en övergripande omställning av försörjningskedjan. Detta för med sig stora makroekonomiska effekter, då livsmedelspriset påverkar inflationen. Analysen visar även på vikten av att branschens aktörer arbetar med analys och strategi för att hantera ett kommande skifte som innebär en högre osäkerhet på marknaden. Osäkerheter finns kring effekten på andra försörjningskedjor, samt nettoeffekten av en omställning då kostnaderna för denna är okända.

Today, the ordering system for many products in grocery stores is commonly manual. At the same time, machine learning is becoming more popular as a way for companies to solve complex problems. This report aims to examine how machine learning can be used to forecast the sale of goods in the fruit and vegetable department of a grocery store. The study has tested different linear regression models for tomatoes and apples; Linear, Multiple Linear, Ridge, Lasso and Polynomial Regression. Ten features that have an impact on sales are tested in different combinations, such as weather, date and price parameters. The performance of the models is evaluated by using the measures Mean Absolute Error, Root Mean Square Error and R2. For tomatoes, the best performing model was Ridge Regression, and for apples Multiple Linear and Lasso Regression. The sale for tomatoes generated a positive R2 value, unlike for the apples. Apples on the other hand showed lower errors for Mean Absolute Error and Root Mean Square Error than tomatoes. The regression models showed better results than the manual ordering system, implying that it would be advantageous to implement them as a forecasting method. From a business point of view, the shift to an automated system possibly generates several positive effects, such as more efficient use of resources and reduced waste. The difficulties lie in factors that affect the sales but for which there is no data for, as well as how the change would require new knowledge to maintain the system. / Idag görs beställningar i många matvarubutiker manuellt av personalen. Samtidigt blir maskininlärning en allt vanligare metod för att automatisera och lösa komplexa problem för företag. Detta arbete undersöker hur maskininlärning och regression kan appliceras för att prognostisera försäljningen av varor på frukt- och gröntavdelningen i en matvarubutik. Arbetet undersöker olika linjära regressionsmodellers prestation för varorna kvisttomater och äpplen, för att sedan jämföra dessa med dagens manuella beställningssystem. Modellerna som testats är linjär, multipel linjär, Ridge, Lasso och polynomregression. Modellerna testas med tio olika parametrar som påverkar försäljningen, bland andra väder-, datum- och prisparametrar. Prestationen för modellerna utvärderas med måtten Mean Absolute Error, Root Mean Square Error och R2. De modeller som presterade bäst var Ridge Regression för kvisttomater, och multipel linjär samt Lasso Regression för äpplen. Försäljningen av kvisttomater visade ett linjärt samband med parametrarna och ett positivt R2-värde, till skillnad från äpplena. Äpplena visade däremot lägre fel för Mean Absolute Error och Root Mean Square Error än kvisttomaterna. Samtliga regressionsmodeller visade ett bättre resultat än det manuella beställningssystemet. Resultaten visar att det skulle vara fördelaktigt att implementera maskininlärningsmodeller för att prognostisera beställningar. Affärsmässigt förväntas ett skifte till ett automatiskt system innebära flera positiva effekter, som färskare utbud, effektivare resursanvändning och minskat svinn för en mer hållbar butik. Svårigheterna kring en implementation ligger i de faktorer som påverkar försäljningen men som det inte finns data på, samt hur det sätter krav på nya kunskaper för att underhålla systemet.