Omorganisationer har blivit allt vanligare och påverkar majoriteten av anställda och deras psykosociala arbetsmiljö, både medarbetares men också chefers. Syftet med studien var att undersöka hur ledningsgruppen i ett företag upplevde en organisationsförändring samt hur förändringen påverkade deras psykosociala arbetsmiljö. En intervjustudie genomfördes med 6 deltagare (5 män, 1 kvinna) i ett företag under en pågående omorganisation, samtliga deltagare hade en ledande befattning. Data analyserades med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visade att majoriteten av deltagarna upplevde en negativ psykosocial arbetsmiljö under omorganisationen. Hög arbetsbelastning, ineffektiv kommunikation, brist i samarbete, otydlig arbetsorganisation, förändrade arbetsuppgifter, ökat ansvar gentemot personal och bristande delaktighet var de faktorer som deltagarna upplevde som bristande. Kollegialt stöd var en aspekt som upplevdes positivt. Studiens resultat har bidragit till en fördjupad kunskap om hur just chefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö under en omorganisation. I framtida studier kan det vara intressant att genomföra en enkätundersökning för att få ett representativt urval och möjlighet hur ett större urval upplever organisationsförändringar. / Reorganizations have become more common and affect the majority of employees and their psychosocial work environment, both coworker and employer. The purpose of this study was to examine the managements experience regarding the changes within the organization with respect to psychosocial work environment. An interview study was conducted involving 6 participants (5 men, 1 woman) employed with senior positions at an organization that went through a reorganization. The data was analyzed using a thematic analysis. Results from the study indicated that the majority of the participants experienced a negative psychosocial work environment during the reorganization. The participants experienced high workload, inefficient communication, lack of cooperation, unclear work organization, changed tasks, increased responsibility towards staff, lack of participation and a good collegial support. Results of the study have contributed to a deeper knowledge regarding how senior positions experience their psychosocial work environment during reorganization. It could in future studies be interesting to do a survey which gives a representative sample and to examine how greater samples experience an organizational change.

The purpose of the study was to investigate unit managers' experiences of managing employee's psychological contracts after organizational changes. The study was based on eight qualitative interviews with unit managers within the same organization. Through a mixture of inductive and deductive thematic analysis, three main themes with associated subthemes emerged. Results showed that the respondents perceived communication as their most important tool for managing the psychological contract. It appeared that the respondents experienced differences in management depending on which employee the management concerned. Management was perceived as a balancing act, both in providing support during the revision of the contract and not becoming too emotionally affected, and in creating space for management after an organizational change. The conditions for management were also perceived to be influenced by the management's demands for delivery. Results showed that all respondent recognized the need to work with employees' psychological contracts and unspoken expectations after an organizational change. / Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelelser av att hantera anställdas psykologiska kontrakt efter organisatoriska förändringar. Studien baserades på åtta kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Genom en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys framkom tre huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde kommunikation som deras viktigaste verktyg för hanteringen av det psykologiska kontraktet. Det framkom att respondenterna upplevde skillnader i hanteringen beroende på vilken medarbetare hanteringen berörde. Hanteringen upplevdes av flera respondenter som en balansakt, mellan att både agera socialt stöd under revideringen av kontraktet utan att bli alltför känslomässigt påverkad själv, och att skapa utrymme för hanteringen efter att en organisationsförändring genomförts. Förutsättningarna för hanteringen upplevdes dessutom påverkas av ledningens krav på leverans. Resultatet påvisade att samtliga respondenter såg behovet av att som chef arbeta med medarbetarnas psykologiska kontrakt och outtalade förväntningar efter en organisationsförändring.

This study aims to investigate the implementation of a cloud-based IT system in a hotelbelonging to a Nordic hotel group from the employees' perspective. Furthermore, the studyaims to investigate the effects of implementing the cloud-based IT system at the hotel. Thestudy is based on a socio-material perspective and is carried out with a qualitative researchmethod and semi-structured interviews. The aim is to investigate how the employees at thehotel experience the implementation of the cloud-based IT system and how they perceive thatit affects and reshapes work routines and organizational structures at the hotel. The resultpresents the employees' experiences of the implementation process and identifies variousfactors that have affected the business, work routines and organization. The socio-materialapproach in the study sheds light on an interwoven interaction between technology andpeople, which according to respondents has increased operational efficiency and the guestexperience. The study provides valuable and deeper insights for hotel management and ITproject managers in the hotel industry who are planning IT strategies and future digitaltransformations. It also highlights the importance of including the socio-material perspectivewhen researching hotel organizations' digital development. / Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av ett molnbaserat IT- system på etthotell som tillhör en nordisk hotellkoncern från medarbetarnas perspektiv. Vidare strävarstudien till att undersöka effekterna av implementering av det nya molnbaserade IT-systemetpå hotellet. Studien grundas på ett sociomateriellt perspektiv och genomförs med enkvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Syftet är att undersöka hurmedarbetarna på hotellet upplever implementeringen av det nya molnbaserade IT-systemetoch hur de uppfattar att den påverkar och omformar arbetsrutiner och organisatoriskastrukturer på hotellet. Resultatet presenterar medarbetarna upplevelser avimplementeringsprocessen och identifierar olika faktorer som påverkat verksamhetensarbetsrutiner och organisation. Den sociomateriella ansatsen i studien kastar ljus på ensammanvävande interaktion mellan teknik och människor, vilket enligt respondenterna harökat den operationella effektiviteten och gästupplevelsen. Studien ger värdefulla och djupareinsikter för hotellledningar och IT-projektledare inom hotellbranschen som planerarIT-strategier och framtida digitala transformationer. Den lyfter även vikten av att inkluderadet sociomateriella perspektivet vid forskning om hotellorganisationers digitala utveckling.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för hur förändringsledare arbetar samt vilka sensemaking-aktiviteter som bedrivs och är återkommande i förändringar gällande IT-implementeringar inom den svenska sjukvården. Studien grundar sig på en fallstudie där det som studeras är förändringsarbetet gällande implementeringen av IT-systemet MetaVision på Akademiska sjukhusets centralintensiv, CIVA. Uppsatsförfattaren har använt sig av metodtriangulering och således samlat in empirisk data från tre olika sorters källor. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett urval av informanter baserat på deras profession, samt med projektets förändringsledare och superanvändare. Åtta stycken icke deltagande observationer har genomförts på avdelningen under fem veckors tid. Utöver det har dokument gällande förändringen samlats in. All insamlad data har sammanställts och analyserats. Studien mynnar ut en slutsats som belyser det faktum att förändringsledarens arbete och beteende är betydande för att förändringen ska gå att driva framåt samt att det finns specifika sensemaking-aktiviteter som ledare bör utföra under förändringsprocessens gång. Det går inte att urskilja enskilda aktiviteter som är viktigare än andra, då olika aktiviteter har olika betydelse i olika projektfaser. Detta beror på förändringens karaktär och vilken organisation som studeras. I denna specifika studie presenteras tre övergripande aktiviteter som varit betydande i det studerade projektets inledande uppstartsfas.

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför. / Adapt or die. With the world around them constantly evolving, organizations are facing more pressure than ever before to develop the way they look at the process of change. This has led to the phenomena "organizational change" becoming popular amongst organizational researchers. Within this research, the perspective of the employee affected by the change is often referred to as important. One type of change that has remained relatively untouched by this research is expected change, meaning change where the employee is aware that change is coming but without knowledge of when or how these changes will occur. Within the realm of sports a type of organization can be found, the elite sporting association, that is forced to deal with expected change from time to time. This occurs when the sporting associations are relocated within the standardized divisional system found in Sweden, resulting in significant changes to the associations economic conditions. To manage this, these organizations are in a constant state of readiness; ready to, at a moments notice, conduct sweeping changes to its structure solely in response to the associations success within the division. The purpose of this essay is to create an understanding of how employees react to situations of divisional relocation and expected change. To achieve this purpose, the essay used the lack of previous research as a starting point and sought to, by use of the qualitative method Grounded Theory, produce a set of relevant questions on the matter, supported by the data. These questions were produced through four semi-structured interviews on two different elite sporting associations. The results indicated a widespread acceptance of expected change among the elite sporting associations employees. Findings of the study were grounded in the data extracted from participants of the study and was presented in a results model containing a core category and four sub-categories. Through its choice of method this essay provides a fresh take on a situation that could affect many organizations, both within the realm of sports and outside it.

In 2009, the Swedish Basketball Federation started a Region U15 development project in order to change the structure of the regional organization to get into a more transparent and similar operations throughout the country. My purpose is to study the attitudes to the change among the region leaders in the regional operations and evaluate the change from an organizational perspective. The study is primarily based on the following questions: What are the experiences of the change process among the region leaders in the regional organization? How involved have region leaders been in the changing process? Which are the positive and negative aspects with the regional operation today? What can be done further to develop the regional operation and to what extent do the organizational change follow general organizational theories? In my study, a qualitative method was used in terms of interviews with 8 regional leaders to understand their attitude to the project and the changing process. To analyze the results of the region leaders ‘responses, a transcription have been made. One of the main results of the study is that the organizational change to some extent mean bureaucratization and centralization, in order to structure the activities in the regions. One example is the development of a policy document for all regions to follow. The results also show that the attitudes to the change are overall very positive among the region leaders.

Throughout time organizations have adapted and implemented different technological solutions to streamline their operation. With the adaption of new technology, employees will have to change their current routines. This readjustment is challenging for organizations because of people’s dislike towards changes. Studies in recent years within organizational change has highlighted soft skills value in this situation. A consulting company in Scandinavia (IT-consulting firm AB) has recently invested in soft skills to manage organizational change. The aim of this study is to investigate how significant soft skills are within IT-related organizational changes, for IT-consulting firm AB and their customers. Our investigation was a qualitative case study involving six semi-structured interviews with employees on IT-consulting firm AB. The results showed that soft skills are hard to define but involves intrapersonal skills like flexibility, adaptation and communication. Soft skills are essential both for IT-consulting firm AB and its customers. Its value creation within IT-related organizational change is interconnected to human activity like relationship building and understanding human needs.

En farledsrestriktion innebär att vissa krav eller begänsningar sätts på fartygs manöverförmåga, antal assisterande bogserbåtar, största djupgående och liknande egenskaper för att få färdas i en specifik farled. Innan 2009 låg uppgiften att ta fram dessa restriktioner på Sjöfartsverket och det tillhörande Sjöfartsinspektionen. År 2009 bildades Transportstyrelsen och övertog då vissa delar av processen. Detta arbete handlar om vad denna omorganisation har fått för effekter på arbetsprocessen och dess resultat utifrån vad de som idag jobbar med den upplever. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett antal individer som dagligen arbetar med denna process. Resultatet målar upp bilden av en arbetsprocess som genomgått mindre förändringar men som på många sätt fortfarande är sig lik. De tillfrågade beskriver små skillnader i det praktiska, dagliga arbetet och den kommunikation som detta arbete kräver, men beskriver också en situation där förändringsarbetet fortfarande upplevs pågå och där vanor kring arbetsrutiner på många sätt lever kvar. / When entering a fairway in Swedish waters, vessels are affected by various restrictions. These restrictions are related to the draught of the vessel, its maneuvering capabilities and other factors which affect its capability to be conducted in a safe manner when inside the fairway. Prior to 2009, these restrictions were implemented by Sjöfartsverket (the Swedish Maritime Agency). In 2009, Transportstyrelsen (the Swedish Transport Agency) was created and took on the responsibility for some parts of the process behind developing these restrictions. In this study the focus is on the effects of this reorganization on the process itself from the viewpoint of those who are working with it. A qualitative study using interviews was conducted with people who are in daily contact with this work. The result shows a process that has undergone minor changes but is also in many ways still similar. The participants in this study describe smaller differences in the practical, daily work and the communication that this work requires, but they also paint a picture of a situation where the change is still happening and where old routines and habits still influence their work.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer kan hantera motstånd inom offentliga organisationer i samband med organisationsförändringar. Studien ämnar vidare undersöka vilka förutsättningar som mellanchefer behöver från ledningen för att hantera medarbetarnas förändringsmotstånd. Frågeställningar: • Hur använder mellanchefer i offentliga organisationer sitt ledarskap för att hantera förändringsmotstånd? • På vilket sätt påverkas mellanchefer i samband med organisationsförändringar i offentliga organisationer? Metod: I studien har en kvalitativ forskningsdesign använts. Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har genomförts på två olika statliga myndigheter. Genom teoretiskt tematisk analys har empiri analyserats. Empirin har kodats utefter relevanta begrepp och teorier. Slutsats: Studien har påvisat att kommunikation är viktigt genom hela förändringsprocessen, både gällande att informera om förändringen och dess betydelse, men också för att möjliggöra att en dialog kan föras med medarbetare kring deras upplevelse av förändringen. Studien har även funnit att medarbetarinvolvering och delaktighet är viktigt men att detta behöver motiveras och mellanchefer behöver även informera om vad delaktighet innebär för att medarbetare ska ha rätt förväntningar. Delaktighet, kommunikation och hanteringsverktyg är delar som myndigheter behöver arbeta med på olika nivåer. Detta för att mellanchefer ska kunna ha rätt förutsättningar för att kunna hantera motstånd i förändring. / Purpose: The purpose is to examine how middle managers can manage resistance in state agencies. The purpose is also to examine the conditions middle mangers need to manage employees’ resistance to change. Research questions: • How does middle mangers use their leadership in managing resistance to change in state agencies? • How does organizational change in state agencies affect middle managers? Method: The authors conducted a qualitative method for this study. The authors preformed six semi-structured interviews with middle managers working in two different state agencies. Empirical evidence has been analyzed through theoretical thematic analysis. The empirical data was coded along relevant concepts and theories. Conclusion: The need of communication is very important through the whole change process. Communication in this case includes both giving information about the change but also to give employees the opportunity to express their feelings about the change. It is also important for middle managers to involve employees in the change. The involvement needs to be motivated and middle managers also need to communicate what employees can expect from their involvement. Involvement, communication and strategies for dealing with resistance to change are vital parts that needs to be handled on all levels in the organization.This is important because it will enable the right conditions for middle managers to handle resistance to change.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkansfaktor personalpolicy och personalhandböcker har i ett medelstort företag i Sverige. Det är även av intresse att se hur dessa dokument är utformade och hur de implementeras i verksamheten. Metod: Forskningsansatsen är en kvalitativ metodtriangulering. En fallstudie med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentstudie av policydokument och personalhandböcker från organisationen i fråga. Ett abduktivt synsätt har tillämpas i och med att vi har dragit slutsatser från vårt resultat för att applicera på koncernen, men även utgått från teori ur litteraturen för att kunna tillämpa dessa på studieobjektet. Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats under den genomförda dokumentanalysen, för att se materialet både i delar och som en helhet. Empiri: Datainsamlingen har genomförts med hjälp av fem intervjuer där respondenterna representerade fem separata verksamheter inom koncernen. Respondenterna har olika roller inom organisationen men samtliga innehar en ledarposition med ett personalansvar. Slutsats: Enbart ett välarbetat dokument bidrar inte med effektivitet utan faktorer som ledarskap och organisationskultur behöver även ingå i ekvationen för att policyn ska bidra med värde till organisationen. / Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of the documents on personnel policy and personnel manuals in a medium-sized company in Sweden. It is also of interest to see how these documents are designed and how they are implemented in the organization. Method: The research approach is a qualitative method triangulation. A case study with semistructured interviews and a text study of policy documents and personnel manuals from the organization in question. An abductive approach has been applied as we have drawn conclusions from our results to apply to the group, but also based on literature theory in order to apply these to the study object. A hermeneutic perspective has been applied during the completed text analysis, to see the material both in parts and as a whole. Empirics: The data collection was carried out by means of five interviews, in which respondents represented five separate operations within the concern. Respondents have different roles within the organization, and all of them have a personnel responsibility. Conclusion: Only a well-worked document does not contribute to efficiency. Factors such as leadership and organizational culture also need to be included in the equation for the policy to contribute value to the organization.