Bakgrund: Förändringstakten i dagens samhälle ställer stora krav på företagen att snabbt kunna anpassa sig efter omvärlden. Ett företag med ambitionen att snabbt kunna förändra sig, kräver förändringsbenägna och flexibla medarbetare. I Sverige är detta en verklighet som idag har nått in i vart och var annat företag. Vissa genomför förändringar av praktiska skäl men många med syftet att vitalisera organisationen och nå epitetet "lärande organisation". En lärande organisation behöver läraktiga medarbetare. Men vad är det som sker i en organisationsförändring? Hur ser de berörda individerna på de förändringar som numer sker allt oftare i arbetslivet? Föder organisationsförändringar lärande hos individerna? Syftet: Syftet med min studie har varit att studera hur yrkesverksamma ser på och resonerar kring lärande i och med förändringar på sina arbetsplatser. Metod: Studien utgår ifrån en sociokulturell ansats där jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt att få mina respondenter att med egna ord berätta om sina upplevelser av lärande, positiva som negativa, som skett i samband med förändringar i sitt yrkesliv. Resultat: Analysen av respondenternas berättelser visar att förändringar i arbetslivet leder till att individerna gör viktiga erfarenheter och att ett visst slags lärande sker. Olika individer har olika behov när det gäller vad som premierar deras lärande. Medan vissa är i stort behov av trygghet har andra ett större behov av att veta syftet och nyttan med det som ska åstadkommas. Gemensamt för dem alla är att grunden för en bra förändringsprocess ligger i den information och den kommunikation som sker inom organisationen. / Background: The speed of change in todays society places considerable demand on businesses adaptability. A business wishing to quickly change course requires flexible employees with a will to change. Some carry out changes for practical reasons while many do so to vitalise the organisation and create a learning organisation. A learning organisation needs teachable employees. But what is it that happens in the course of organisational change. How do the individuals involved view these changes which are more and more common in working life. Does organizational change lead to learning amongst individuals? Purpose: The purpose of this study is to study how employees view and reason with regard to learning in the context of change at their workplaces. Method: The study uses a social cultural approach where semi-structured interviews are used to encourage the respondents to describe positive and negative experiences of learning, that have taken place in conjuncture with changes in their work life. Result: The analyses of respondents descriptions shows that changes in work life give the individuals important experience and that a certain kind of learning does occur. Different individuals have different needs with regards to what encourages their learning. While some are in great need of security, others have a greater need to know the purpose and usefulness of what is to be achieved. The common basis for all is however the management of

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer. Undersökningen visar, bland annat, att medarbetare behöver motiveras och engageras i organisationsförändringar för att arbetet med förändring ska gå i önskad riktning. Mycket av detta ansvar ligger hos ledaren som medarbetarna måste anse vara legitim och professionell för att de ska lyssna och följa riktlinjer. Samtidigt måste det även finnas en balans mellan hur strikt ledarens riktlinjer bör följas och den frihet medarbetarna ges att kunna fatta egna beslut. De olika maktförhållanden människor har till varandra inom organisationer är inte av central betydelse under arbetet med organisationsförändring, så länge det finns en ömsesidig respekt mellan medarbetarna och en vilja att kommunicera och lyssna till varandras åsikter och kunskaper. / The aim of this study is to emphasize the social dynamics that may arise during a project of organizational change, which can both prevent and lead the change forward. The investigation was mainly based on observations during meetings and workshops related to the change project, to get a better understanding for the people and atmosphere affected by the organizational change. Since the employees were the main focus of this study, questions were sent to the co-workers by mail and interviews were held with the leaders of the project. To be able to analyse the social dynamics the theoretical frame of the study was founded on Gidden’s structuration theory, theories of the co-workers resistance against organizational change and leadership. The theoretical frame contributed to get a deeper understanding for social structures in organizations and its different norms, way of communication and power. The research shows, among other things, that co-workers need to be motivated and engaged in the organizational change for the change to move forward. A lot of this responsibility concerns the leader, who has to be seen as legitimate and professional for the co-workers to be able to listen and take orders. There also has to be a balance between the orders that a leader gives and the freedom the employees have to make their own decisions. People in organizations have different power relations which don’t matter during anorganizational change project as long as there is a mutual respect between the employees and a willingness to communicate and listen to each other’s opinions and knowledge.

The majority of organizational change efforts end in failure. These failures can often be ascribed to lack of understanding of the translation processes that accompany the implementation of management concepts. Translation becomes evident when the initial ambitions of an implementation process are changed as they are communicated through the organization, often leading to unwanted results. This thesis deals with the translation of management concepts. The ambition is to contribute to the body of knowledge that is concerned with this theoretical direction through demonstrating how the currently dominating management concept Lean Production is translated as it is passed between contexts. The thesis is based on three studies of management concepts at various levels of abstraction. The first study is based on a review of the major literature on Lean Production. The second study is based on a survey among Swedish production managers on their application of management methods and concepts. The third study comprises a series of interviews within a large Swedish industrial organization, focusing on how Lean Production has been translated during the implementation process. The results show that Lean Production is far from well defined or unequivocal. There is always room for translation as the concept is passed between actors within an organization. It is therefore unreasonable to expect the concept to provide certain results. The results are determined by the way the concept is interpreted and translated within the organization that seeks to implement it. It is argued that insufficient translation competence will increase the risk of an uncontrolled and potentially ineffective translation process, leading to unexpected and undesirable results. Through combining these results with existing theories within the management field, the author presents a tentative model for analyzing the translation of management concepts all the way from the general managerial discourse to the practice that can be observed at the factory floor of a company. It is proposed that this model may be used as a conceptual framework for further studies of the translation of management concepts. / Majoriteten av organisatoriska förändringsinsatser misslyckas. Dessa misslyckanden kan ofta tillskrivas bristande kunskap om de översättningsprocesser som hänger samman med implementering av managementkoncept. Översättningarna blir synliga när de initiala ambitionerna i implementeringsprocessen förändras efter hand som de kommuniceras genom organisationen, vilket ofta leder till oönskade resultat. Ambitionen med denna avhandling är att ge ett kunskapsbidrag till teorier om översättning av managementkoncept genom att demonstrera hur det för tiden dominerande managementkonceptet Lean Production översätts när det passerar gränserna mellan olika kontexter. Avhandlingen är baserad på tre studier av managementkoncept på olika abstraktionsnivåer. Den första studien grundar sig på en genomgång av den centrala litteraturen om Lean Production. Den andra studien bygger på en enkätundersökning bland svenska produktionschefer och rör deras tillämpning av managementmetoder och koncept. Den tredje studien omfattar en serie intervjuer inom ett större svenskt industriföretag, där fokus ligger på hur Lean Production har översatts under implementeringsprocessen. Resultaten visar att Lean Production är långt ifrån väldefinierat eller otvetydigt. Det finns alltid utrymme för översättning när konceptet kommuniceras mellan aktörer inom och mellan organisationer. Det är därför orimligt att förvänta sig att konceptet ska leverera särskilda resultat. Resultaten kommer snarare från det sätt som konceptet tolkas och översätts inom organisationen som avser att införa det i verksamheten. Det framhålls att bristande översättningskompetens kommer att öka risken för okontrollerad och potentiellt verkningslös översättningsprocess, vilket kan medföra oväntade och oönskade resultat. Genom att kombinera de empiriska resultaten från de tre ovan nämnda studierna med teorier inom managementområdet presenteras en tentativ modell för hur översättning av managementkoncept kan studeras från den generella managementdiskursen till den praktik som kan observeras på verkstadsgolvet inom ett företag. Det föreslås att modellen kan användas som ett konceptuellt ramverk för vidare studier av översättning av managementkoncept.

The study has the intention to identify factors that prevent Organization X from succeeding with 5S as well as establish guidelines for reimplementation of the working method. Collected materials, through qualitative methods within phenomenological research framework, demonstrate that Organization X used to have good level of 5S in the organization. Maintaining this level has how ever been neglected during recent years. Current work in 5S is inadequate and several employees have requested structure and orderliness at the work place. Analyzation of differences between past and present work of 5S as well as analysing the difference between the employees’ expectations and Organization X promises of 5S in the organization and barriers affecting the accomplishment of 5S were identified. The identified barriers are: lack of top management commitment and requirement, lack of goals, vision and strategy, lack of education and training, inadequate leadership, resource shortages for improvement work, lack of follow-up and revision, unclear ownership responsibility and role allocation as well as lack of improvement process. A performed cultural analysis shows a rational organizational culture in Organization X which strives for stability and rapid short term changes. The organizational culture demonstrates a consonance with the current 5S-work, which may mean a resistance for change. An important activity to focus on in future reimplementation of 5S is to identify norms, values and incentive which have ability to affect drive forces to foster change. Organization X should focus on educating the top managers and the employees in 5S as well as initiating and follow up the implementation. The last implementation of 5S was successful. Based on the result of the previous implementation, Organization X could use previous strategy for reimplementation based on organizational experience. The chosen strategy for reimplementation of 5S should be adapted to Organization X words of value and business. Follow-ups and revisions as well as constructing an improvement process are important activities for 5S anchoring in the organization. The activities contribute to the cultural change 5S requires for successful reimplementation. / Studien har för avsikt att identifiera vilka faktorer som hindrar Organisation X att efterleva 5S i verksamheten, samt upprätta riktlinjer för framtida återimplementering av arbetssättet. Insamlat material, genom kvalitativa metoder inom fenomenologiska forskningsramar, påvisar att Organisation X upprätthöll en god 5S-nivå i verksamheten, där arbetssättet har åsidosatts och negligerats sedan dess. Nuvarande arbete enligt 5S är undermåligt där flera medarbetare efterfrågar ordning och struktur på arbetsplatsen. Genom analysering av skillnader mellan tidigare och nuvarande arbete och organisering för 5S-arbete i relation till analysering av skillnader mellan medarbetarnas förväntningar och Organisation X:s utlovande av 5S på arbetsplatsen, identifierades faktorer som hindrar för nuvarande efterlevnaden av 5S i verksamheten. De faktorer som identifierats för hindrande av efterlevnad av 5S är bristande efterfrågan och engagemang från ledningen, avsaknad av mål, vision och strategi, kunskapsbrist, bristande ledarskap, resursbrist för förbättringsarbeten, avsaknad av uppföljning och revidering, otydligt ägaransvar och rollfördelning samt avsaknad av förbättringsprocess. Genomförd kulturell analys påvisar att en rationell organisationskultur råder på Organisation X som strävar efter stabilitet och snabba kortsiktiga förändringar. Organisationskulturen påvisar en konsonans med nuvarande arbete enligt 5S, vilket kan innebära ett förändringsmotstånd i verksamheten. Viktiga aktiviterer att fokusera på vid framtida implementering av 5S är därmed att kartlägga normer, värderingar och drivkrafter för att påverka drivkrafternas förmåga så att de främjar för förändring. Organisation X bör vid implementering fokusera på att utbilda ledning och medarbetare i 5S och fokusera på initiering och uppföljning av implementeringen. Tidigare implementering uppnådde goda 5S-nivåer i verksamheten. Organisation X:s tillvägagångssätt uppnådde därmed resultat vilket påvisar att Organisation X kan genomdriva implementeringen baserat på tidigare erfarenheter, men där vald implementeringsstrategi bör vara anpassat till organisationens värderingar och verksamhet. För förankring av 5S i verksamheten efter genomförd implementering är uppföljning och upprättande av en förbättringsprocess av stor vikt för lyckad kulturell förändring, vilket genererar ett nytt stabilt läge för Organisation X.

Tidigare forskning förutspår att redovisningsbranschen inom de kommande 25 åren kommer att stöta på turbulens till följd av den intensiva IT-utveckling som format både samhälle och organisationer. Redovisningsarbetet tros effektiviseras när redovisningen automatiseras och förändringsprocessen beräknas utvecklas i allt snabbare takt de kommande åren. För att inte bli omkörd av sina konkurrenter gäller det att ligga i framkant och kontinuerligt leta efter nya digitala lösningar samt skapa nya automatiserade arbetsprocesser.  Syftet med studien är att förstå och förklara hur automatiseringsprocessen ser ut på redovisningsbyråer idag, hur branschen och dess arbete har förändrats till följd av automatiseringen samt vilka aktuella förändringar redovisningskonsulter står inför. Studien har baserats på empiri grundat i en kvalitativ metod med data från elva semistrukturerade intervjuer på följande byråer; PwC, Ernst & Young, KPMG, Grant Thornton, Accountor samt Wint. Respondenterna består utav fem redovisningskonsulter med varierad erfarenhet samt sex personer med en mer ansvarig roll på byråerna, såsom gruppchef eller manager.  Några av de slutsatser som studien har genererat är att automatiseringen medför att redovisningskonsulter kan fokusera på mer kvalificerade uppgifter när teknik ersätter de monotona arbetsuppgifterna, vilket skapar större värde för kunden. Arbetsbelastningen på redovisningsbyråer tros därmed vara fortsatt hög. Trots de många fördelar och positiva effekter med automatisering har studien visat att utmaningar gällande exempelvis förändringsmotstånd, gammal lagstiftning samt nya konkurrenter bromsar automatiseringsprocessen. Redovisningsbranschen väntas därmed möta stora förändringar vilket denna studie kommer att belysa. / Previous research predicts that the accounting industry in the next 25 years will experience a lot of turbulence as a result of the intensive technological developments. When bookkeeping becomes automated, the work of an accounting consultant presumes to be more effective and the automation process will most likely develop even faster in the following years. In order for the accounting firms not to be overtaken and lose market shares to their rivals, the importance of being aware of, and continuously look for new automated solutions appears to be meaningful. The aim of this study is to understand and explain how the automation process looks like at accounting firms today, how the industry has changed as a result of the technological developments and what current changes the accounting consultants are facing. The study is based on empirical evidence from a qualitative method with data from eleven semi-structured interviews at the following accounting firms; PwC, Ernst & Young, KPMG, Grant Thornton, Accountor and Wint. Our respondents includes five accounting consultants with different experience and six individuals who has a more responsible role at the accounting firms, such as manager. Some of the conclusions that the study has generated is that the technological developments has resulted in the fact that the accounting consultants can put a deeper focus in qualified tasks that creates a greater value for the client, rather than perform the standardized bookkeeping. Furthermore, the workload is presumed to remain at a high level according to the argument above. Despite the many benefits and the positive effects of automation, the study has shown that there are also many challenges when it comes to resistance to transformations, old regulations and new rivals entering the market. The accounting industry is therefore expected to face some major changes which we will highlight throughout the study.

Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring. / Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.

Purpose: The purpose of this research project is to examine the employees´ perspective on the subject of a CRM implementation in SMEs. Methodology: A 5-point Likert scale questionnaire was used to collect 51 employee responses. All the questions were derived from previous existing literature. The questionnaire ended with three open-ended questions and was delivered to the employees by email. Conclusion: The main findings related to employees´ preconditions is that senior and middle managers must be involved and support their employees during the whole change process. Other conditions are that the system must be user-friendly and easy to learn, so that it does not interfere too much with the employees’ daily routines. With respect to employees’ point of view to implementing CRM this study suggest that the new system will improve communication with current customers. Notably, few of the employees feel anxious about the new system and do not think it will increase their current workload. Regarding age variances in the workforce, the research found three key points including a) functional areas are structured around customers b) a clear communication plan will improve change acceptance and commitment and, C) proper system training will help understand the employees´ role throughout the implementation. Practical Contribution: With this research, SMEs will more likely understand the importance of employee satisfaction due to an organisational change. This research has examined the intention of implementing a CRM system. Theoretical contribution: This study contributes to a continued consideration regarding organisational change by studying employees’ perspective and expanding the existing level of knowledge. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de anställdas perspektiv i termer av en CRM implementering i SMEs. Metod: En enkät bestående av 5-punkt Likert frågor tillsammans med avslutningsvis tre öppna frågor användes för att samla in data. Alla frågor var inspirerade från tidigare litteratur och forskning och levererades via email till alla anställda. Slutsats: Toppledning och mellanchefer måste involvera samt stödja sina anställda under hela implementationen för ett bättre förändringsbeteende. Systemet måste även vara lätt att använda, enkelt att lära sig samt inte störa de dagliga sysslorna för mycket. Med hänsyn till de anställdas perspektiv av att implementera CRM, denna studie föreslår att systemet kommer förbättra kommunikationen med nuvarande kunder. Anmärkningsvärt är att få anställda känner oro över det nya systemet och tror inte det kommer öka deras nuvarande arbetsbelastning. Angående åldersskillnader i arbetsstyrkan, hittade studien tre nyckelfaktorer, nämligen a) funktionella avdelningar är strukturerade runt kunden b) en tydlig kommunikationsplan kommer förbättra förändringsacceptans och c) tydlig systemträning kommer underlätta anställda förstå sin roll genom implementationen. Praktiska implikationer: Studiens praktiska bidrag är att belysa anställdas perspektiv i små och medelstora företag och vad de behöver för att acceptera en organisationsförändring. Studien har undersökt en kommande CRM implementation. Teoretiska implikationer: Denna studie bidrar till fortsatt hänsyn av organisationsförändring genom att studera de anställdas perspektiv och utöka nuvarande kunskapsnivå

Titel: Implementering av förändring - En fallstudie om att hantera förändring i offentlig sektor. Författare: Frida Andersson, Anna Johansson & Madeleine Palo.Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. Program: Human Resource Management.Kurs: Företagsekonomi III – Organisation, Kandidatuppsats. Handledare: Hans Wessblad. Examinator: Mikael Lundgren. Syfte: Syftet med vår studie är att göra en utredning av vilket tillvägagångssätt en offentligorganisation använder sig av vid implementering av förändring. Metod: En fallstudie som behandlar implementering av förändring ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv metod. Slutsats: Resultatet av studien visar att implementeringen har skett ur ett strategi E-perspektivmed fokus på planering och förändring av strukturerna i organisationen. I vår undersökning framkommer det att lärarna inte fick vara med och påverka i förändringsarbetet. Ledarna påvisade också strategi E genom att de var styrda att agera enligt den förutbestämda planen. Nyckelord: Planerad förändring, strategi, medarbetare, ledarskap, organisationsförändring, motstånd, implementering av förändring.

Sett till samhället i helhet samt till hela branscher och sektorer är förändring konstant. Dessutom är ett känt problem att förändring kan skapa motstånd hos individer och grupper. Eftersom människan är grunden i alla organisationer innebär det att en av de stora utmaningarna i förändringsarbete är att få stöd från organisationen. Samtidigt har det inom beteendevetenskapen identifierats ett stort antal faktorer som influerar människors beteende. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och förklara vilka påverkbara faktorer som triggar konstruktivt beteende i förändringsarbete. Teorigrunden är forskning och litteratur inom beteendevetenskap och organisationsförändring vilket initialt har gett till följd att sex faktorer har valts ut. Utifrån den referensramen har en fallstudie av ett omfattande förändringsarbete i en stor statlig organisation genomförts med totalt fyra kvalitativa intervjuer med enhetschefer, samt en kvalitativ intervju med en extern specialistkonsult inom förändringsledning. Dessutom har en tidigare studie i form av en medarbetarundersökning använts med över 1,000 respondenter från 2013 och 2015. Fallföretaget är Xmentor Management AB med fokus på när deras kund Trafikverket införde Nationell och Regional Operativ Ledning. Slutsatserna visar att de sex faktorer som har identifierats i litteraturstudien har möjlighet att trigga konstruktivt beteende i förändringsarbete. Dessutom är tre av faktorerna möjliga att påverka i hög grad. Uppsatsens tre viktigaste rekommendationer är att maximera belöningar på individnivå, att skapa effektiv kommunikation som i god tid och med upprepning kommunicerar till alla i organisationen, samt att erbjuda möjlighet till medskapande för de anställda. / In terms of society as a whole and in industries and whole sectors; change is constant. Additionally, a known problem is that change may create resistance among individuals and groups. Since people are the foundation of all organisations it means that one of the major challenges of change management is to get supportive behaviour from the organisation. At the same time behavioural sciences has identified numerous factors that influence people's behaviour.  The aim of this bachelor thesis is to identify and explain factors that are possible to influence and which triggers constructive behaviour in change processes. The theory foundation consists of research and literature in behavioural sciences and change management which initially resulted in six selected factors. Based on that frame of reference a case study of an extensive change process has been conducted with a total of four interviews with heads of units, as well as one interview with an external consultant in change management. In addition, employee surveys with data from more than 1,000 respondents from 2011, 2013 and 2015 has been used. The case company is Xmentor Management AB with focus on when their customer Trafikverket, the Transport Administration of Sweden, created National and Regional Operational Management.  The findings show that the six selected factors are able to trigger constructive behaviour in change processes. Three of the factors are also possible to influence to a great extent. The three main conclusions are to maximize rewards on an individual level, to create effective communication to everyone in the organization, as well as to offer the possibility of co-creation.

The newspaper industry has clearly been affected thoroughly by digitalization, and as a result has adapted its traditional practices to accommodate for the numerous possibilities this change presents. The printed paper is becoming less viable each day, while its online counterpart continues to gain recognition. In this thesis, we conduct a case study in order to examine a large-scale local newspaper company which has gone from analog to digital and beyond over the course of what is only a fraction of its lifetime. Qualitative interviews are conducted as part of the case study, providing us with valuable insight into both how the organization works and makes decisions as well as the perspectives of individuals. The results are analyzed through applying a theoretical framework, building on previous research regarding digitalization and convergence. The study reveals that post-digitalization technological practices and investment decisions are heavily influenced by a pre-digitalization mindset on many organizational levels, leading to a utilization of new technological services in a manner which leaves much to be desired. Still, the organization competes very well on their market as the printed issue is able to carry its own weight and more. However, sales decline rapidly, and uncertainty combined with excitement clouds the future as the organization are eager to utilize new technology, yet remain divided in opinion on what strategy to adopt when taking on new challenges in an ever more digital context. This hints of many changes to come, with the most intriguing one being what has been identified as a possible change to the very identity of the company.