Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis. Den specialpedagogiska utvärderingen görs främst på individnivå och framförallt i ämnet svenska. Kommunen lever i stora drag upp till kraven på utvärdering enligt styrdokumenten.

Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning. Resultaten gav en interaktionseffekt av kön och yrkesnivå på variabeln stressrelaterad utmattning, en interaktionseffekt av kön, barn och yrke på variabeln socialt stöd samt huvudeffekt av kön och yrke på variabeln återhämtning. Resultatet av studien visade att kvinnor som var tjänstemän hade högre stressrelaterad utmattning än män som var tjänstemän. Samt att kvinnor som var arbetare hade högre stressrelaterad utmattning än män som var arbetare. Män som hade barn och var chefer hade sämre socialt stöd än kvinnor som var chefer och hade barn. än hade också sämre återhämting än kvinnor.

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att självförtroendet påverkades negativt vid skada samt att stödet från familjen och vännerna ansåg viktigast under rehabiliteringen. I aktuell studie framkom det också att det sociala stödet i stor utsträckning hade förändrats under rehabiliteringen. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med föreskrivna teoretiska referensramar.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning?   För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan. Utifrån materialet har olika faktorer påverkat elevökningen i särskolan. Det kan antas att elevökningen i särskolan är en följd av särskolans kommunalisering. Samtidigt orsaker till denna ökning är att kraven på elevernas kunskapsinhämtning har ökat i skolan. Det framgår också att det finns många brister i de olika utredningar som görs för att fastställa om barnet har diagnos eller inte.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat. Rektorerna upplever således att de har mindre tid till att vara ute i den pedagogiska verksamheten. Huvudmännen å sin sida är inte av samma uppfattning att det skett en ökning av de administrativa uppgifterna. Resultatet visar vidare att huvudmännen har höga förväntningar på rektorerna där de dels ska verka för resultat-och måluppfyllelse för elverena och samtidigt utöva ett öppet ledarskap gentemot sin personal. Studien visar även att alla informanter är överens om att det är huvudmännens ansvar att se till att rektorerna får de förutsättningar som krävs för att kunna fungera fullt ut som pedagogisk ledare. Något annat som framkommer är att det finns en viss diskrepans mellan förutsättningarna som huvudmännen upplever att de ger till rektorerna och vad rektorerna upplever att de får från huvudmännen.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk. Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras otrygga bakgrunder med brist av stöd och närhet från föräldrarna var en anledning till deras låga självkänsla och därmed deras missbruksdebut. De upplevde stora brister i vården vad gällde stöd och hjälp för att kunna avsluta missbruket.  Slutsatser: Informanterna upplevde brister i vården som gjort att de inte fått det stöd och hjälp de var i behov av. Författarna till studien anser att en förbättring av vården behövs för att kunna stödja missbrukare och ge dem de rätta verktygen för att kunna avsluta missbruket. Det finns även ett behov av en större förståelse för missbrukares livsvärld och orsak till missbruk då de negativa attityder inom vården kan komma påverka kvalitén på den hjälp som ges.

No description available.

Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Många strokedrabbade med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar vårdas i hemmet av anhörigvårdare. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda strokedrabbade med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i hemmet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Studien grundades på 16 artiklar som hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och ELIN. Resultatet visade att många anhörigvårdare kände sig oförberedda på rollen som vårdare på grund av att insjuknandet i stroke ofta sker akut. Livssituationen förändrades drastiskt och detta innebär en stor påfrestning på det dagliga livet. Förändringarna i livssituationen medförde ett stort behov av olika former av stöd. Socialt/emotionellt och informativt stöd var avgörande för den fortsatta vården i hemmet, och var viktigt för att förebygga ohälsa hos anhörigvårdare. Bristande stöd kunde påverka livssituationen och därmed hälsan på ett negativt sätt. Anhörigvårdare var trots upplevda svårigheter tacksamma för att den strokedrabbade levde och kunde bo hemma. Slutsats: forskning om anhörigas erfarenheter av att vårda är viktiga för sjuksköterskors samarbete med anhörigvårdare till strokedrabbade.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet. Eleven behöver ett arbetsschema som beskriver innehåll för dagen och möjliggör för eleven att utveckla självständighet och delaktighet. För att bäst kunna stödja eleven i undervisningen behövs stöd och tid för pedagogerna, att diskutera i arbetslaget skapar samsyn och utveckling.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården. Resultatet presenterades genom fem huvudkategorier: att leva med en förändrad kropp, känslomässiga reaktioner, en förändrad livssituation, upplevelse av stöd och information samt en förändrad syn på livet och framtiden. Slutsatser: Brist på information och stöd från sjukvården skapade ett lidande för många kvinnor. Genom att sjukvårdspersonal blir medveten om vilka känslor som finns hos denna patientgrupp kan stödet förbättras och därmed öka välbefinnandet. Därför är det viktigt att sjukvården uppmärksammar kvinnornas lidande för att kunna identifiera och stödja dem efter hjärtinfarkten.