Sweden is considered one of the countries that has come the furthest in terms of gender equality. Even so, gender stereotypes persist in the Swedish labor market and work against gender equality. According to previous research, it is among others the media that is considered a cause of perpetuating gender stereotypes. In Sweden, limited research has been conducted to investigate how Swedish newspapers portray male and female CEOs. Based on the theoretical framework of West and Zimmerman’s “Doing Gender”, the role of media in society, and persistent gender stereotypes in the labor market, this study aims to investigate whether there are differences in how Swedish newspapers portray male and female CEOs. To conduct this study 36 interviews with male and female CEOs in the Swedish newspapers DN-Ekonomi, SvD Näringsliv and Dagens Industri were selected and analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study show a slight increase of interviews with female CEOs in Swedish newspapers in 2020 compared to 2010. Results also show that there is a difference in the way newspapers portray male and female CEOs, where men are portrayed more favorably. Regarding the latter point, there are no indications of changes in the year 2020 compared to 2010.

Den här uppsatsen undersöker könsmönster inom nätdejting. Fokus ligger på vilka aspekter som anses vara viktiga att framhäva i en manlig respektive kvinnlig nätdejtingprofil samt hur roller och ansvar i parbildningen fördelas över kön. Syftet är att genom ett performativt synsätt undersöka ifall den svenska kontexten av uppfattad sexuell liberalism, jämställdhet, social inbundenhet och digitalisering framkallat mindre traditionella könsmönster inom svensk nätdejting. Den tidigare forskningen talar för att nätdejting tenderar att följa traditionella könsmönster, men litteraturen innehåller få exempel från Sverige. Datamaterialet utgörs av textinlägg i diskussionstrådar på två av Sveriges största internetforum, Flashback och Familjeliv. Diskussionerna innehåller råd och berättelser om hur nätdejtare av olika kön ska utforma sina profiler och sin interaktion, något vi läser som bokstavliga instruktioner för hur kön ska ”göras”. Totalt har 111 sidor med textinlägg hämtats och analyserats. Oavsett kön så är det enligt materialet viktigt att nätdejtare är tydliga med att visa upp hur man ser ut från flera vinklar, samt berätta vem man är, vad man tycker om och inte tycker om. Det framgår att användare tenderar råda varandra att utforma sina profiler i linje med det stereotypt attraktiva för respektive kön, men även att profiler ges delvis olika funktion beroende på kön. Män förväntas vara den aktiva initiativtagaren och behöver därför skapa en profil med kapacitet att sticka ut i mängden av andra män och fånga intresse. Kvinnor förväntas vara passiva och kan skapa en profil utformad för att underlätta för mannen samt på förhand ”sålla” bort de ointressanta i mängden av initiativtagare. Funktionerna svarar till typiska interaktionsmönster inom nätdejtinglitteraturen, där män tenderar att ”tråla” – gilla/skriva till så många som möjligt - medan kvinnor är mer återhållsamma och undviker att inleda kontakter. Resultateten pekar mot att dessa mönster inte nödvändigtvis återskapas frivilligt. Avslutningsvis skildrar undersökningen hur miljöerna som nätdejtingtjänster utgör inte sällan leder till frustration och bitterhet bland användarna, och det påpekas att den svenska kontexten inte verkar ha lett till tydligt utstickande könsmönster gällande profilskapande eller parbildning.

Doctor of Philosophy / Department of Sociology, Anthropology, and Social Work / Dana M. Britton / Feminists and anti-violence activists are increasingly concerned about street harassment. Several scholars, journalists and activists have documented street harassment during the last two centuries, and the recent development of organizations such as Hollaback! and Stop Street Harassment, as well increased attention from mainstream and feminist press, suggests street harassment is a serious social problem worthy of empirical investigation. In this dissertation, I focus on street harassment, fear of violence, and processes of doing gender. I take an intersectional approach to understand the relationships between gender, race, and sexuality, street harassment, fear, and social control. Furthermore, I investigate how accountability to being recognizably female is linked to street harassment and fear of crime for lesbians and other queer women. Drawing on semi-structured interviews with thirty white and women of color lesbians and bisexuals, I explore street harassment experiences, perceptions of fear and risk, and strategies for staying safe from the perspectives of queer women in rural, suburban, and urban locations in the Midwest. I discuss several key findings. First, there are distinct links between “doing gender” and the types of harassment these women experience, as well as links between “doing gender “and the types of assault they fear. Second, race matters - institutional violence shapes the fears and safety strategies of the queer women of color in my sample, and white privilege affects women’s willingness to consider self-defense in response to their fears. Finally, responses to fear and street harassment are shaped by the incite/invite dilemma. The incite/invite dilemma describes the predicament women face during street harassment encounters when they try to avoid responses that might incite escalated violence while also avoiding responses that might be viewed as an invitation for more aggressive harassment. This study extends research on accountability and doing gender, street harassment, fear of rape, and the gender differential in fear of crime. There are several practical implications of these findings. Chief among them is the need for activists and scholars to be attentive to the ways in which racism and racial inequality shape street harassment for women of color. In addition, feminists who work to end street harassment should broaden their focus to include a host of other pressing issues that influence the severity of and risks connected to street harassment for members of queer communities and communities of color. There are also theoretical implications for the theory of doing gender. Knowledge about accountability to sex category remains incomplete. Findings suggest the need to further investigate processes of accountability to sex category, with particular attention to diverse arrangements of orientations to sex category, presumptions about sex category, race, and queer gender identities.

In den Anfängen der Cultural Studies in der Birmingham School spielte Geschlecht eine eher untergeordnete Rolle. Bald wurden jedoch auch feministische Positionen herangezogen, um Ungleichheiten der Alltagspraxis zu erklären, die nicht klassentheoretisch zu fassen waren. In den Arbeiten von Rubin und Mulvey beispielsweise werden Geschlecht bzw. Geschlechtsunterscheidungen und -ungleichheiten durch makrosoziale Wissensstrukturen und kollektive Praktiken reproduziert.

I denna studie utreder vi om föräldraledighet kan förklara delar av könslönegapet samt om effekten av föräldraledighet på lönen skiljer sig mellan män och kvinnor. Våra hypoteser grundar sig bland annat i teorier kring humankapital, signalering och könsrollssocialisering samt tidigare forskning. Studien baseras på data från svenska levnadsnivåundersökningen 2010, vilket är ett riksrepresentativt urval över Sveriges befolkning. Vi har använt en linjär regressionsanalys för att studera effekten av föräldraledighet på lönen, där vi kontrollerar för vanliga faktorer som kan förklara könslönegapet. För att studera om effekten skiljer sig åt har vi utfört separata regressioner för män och kvinnor samt konstruerat en interaktionsmodell. Vi finner inget stöd för föräldraledighet som en bidragande förklaring av könslönegapet, istället finner vi att könslönegapet ökar något vid kontroll för föräldraledighet. Vi finner vissa skilda effekter av föräldraledighet på lönen för män och kvinnor, föräldraledighet har en positiv påverkan på kvinnors löner, medan vi för män inte får signifikanta resultat. När vi utreder interaktionseffekter i en gemensam modell finner vi viss signifikans som tyder på att effekten skiljer sig åt mellan könen. Vi diskuterar våra resultat i förhållande till teorier och tidigare forskning. Vi diskuterar även eventuella mätfel i datamaterialet som kan ha påverkat våra resultat då dessa skiljer sig så markant från befintlig statistik. Slutligen föreslår vi att studien bör upprepas med ny insamlad surveydata.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i dagstidningar genom att undersöka vilka diskurser som finns i Dagens industri, detta med ett fokus på personer i ledande positioner. Studien syftar även till att jämföra de diskurser som återfinns om kvinnliga respektive manliga chefer med grund i att studera hur denna skillnad påverkar könsrepresentationen i tidningen. Med en kvalitativ utgångspunkt genomförs en kritisk diskursanalys på 92 artiklar publicerade i Dagens industri under en tidperiod mellan 2017-01-01 till 2017-03-01. Studiens resultat visar på professionalitetsdiskursen som vanligast förekommande för båda könen. Även resterande diskurser var till stor del samma för båda könen då endast två diskurser skiljde sig åt. Dock syntes en skillnad på innehållet i diskurserna och framställningen av män respektive kvinnor. Utöver detta så var den största skillnaden mellan kvinnor och män den låga förekomsten av kvinnor i artiklarna och den könsuppdelade representationen inom olika områden. Männen framställdes främst utifrån ämnen som ekonomi och politik medan kvinnornas representation var mer blandad med ämnen som inte gick i linje med näringslivsprofilen. Detta mönster återkom även vid en närmare inblick i diskurserna då en tydlig skillnad framkom just i det professionella och det personliga, då männen kopplades till det professionella och kvinnorna till det personliga. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och kan kopplas till de normer som finns i samhället som medierna både är med och skapar och reproducerar.

Aim: The aim was to examine waiting times for cataract extraction in Sweden from an intersectional gender perspective; quantitative with regard to waiting times for different patient groups, and qualitative in order to identify factors that might contribute to gender differences in waiting time. Furthermore, the aim was to examine implications of critical realism and situated knowledges for studies of gender differences among patients regarding access to cataract extraction and more generally as grounds for studies of (in)equity in care.   Methods: Studies I and II were register studies, and linear regression was performed in Study I and logistic regression in Study II. Mean waiting times for female and male patients were calculated in both studies. In Study III, focus group interviews were conducted at two eye clinics with differences in gender-related waiting times. The analysis method used was constructivist grounded theory, and text analyses were performed in Study IV.   Main findings: Longer waiting times were associated with patients who were female, retired, of higher age, born outside the Nordic countries, having lower income, lacking education at university level and not being categorized by means of NIKE. Female patients had longer waiting time in all categories. The following factors might contribute to why female patients have longer waiting times: Traditional male occupations were constructed as being more demanding for visual acuity, while the need for good visual acuity in women’s work life was questioned; Assertive behaviour among men was explained in legitimizing ways; Behaviour among men with poor vision was constructed as safety risks in relation to driving and hunting. Concerning meta-theoretical aspects, both critical realism and situated knowledges can be fruitful for studies of (in)equity in care but are to some degree incompatible with each other.   Conclusions: Differences in waiting times at eye clinics can be related to gender constructions. The prevailing pattern of female cataract patients systematically having longer waiting time than male patients that emerges in this thesis is noteworthy in relation to the principle of equity in care. Furthermore, it is noteworthy that waiting times were related to age, retirement, and native country as well as income and education levels.

The aims of this thesis were to describe the verbal interaction in workplace meetings and to relate them to the order of gender. The material consists of five workplace meetings with both female and male participants and was transcribed using a system developed for the purposes of the study. Both the videotapes and transcripts were used in the analyses. Three main studies were carried out. The first study aimed at describing the structuring of the verbal interaction during the meetings, especially in comparison with ordinary conversation. The second study tested the hypothesis that the men in the meetings would dominate the verbal interaction. The third study aimed at describing narratives in the material, especially two narratives told by a male participant in one of the meetings. The methods used in the studies combined qualitative analysis of small sections of talk with quantitative analysis of variables, coded in the material as a whole. The first study showed many similarities between the five meetings in the way interaction was structured, which indicated the possibility that the workplace meeting represents an activity type of its own. One main result was that although the meetings were managed with almost no formal procedures, the verbal interaction was still very structured, and handled with practices belonging to ordinary conversation used in an activity-specific way. The quantitative analysis showed no great differences between the men and the women and the hypothesis was not clearly verified. Two variables indicated that the men dominated the interaction and one variable indicated that the women dominated the interaction, but on the whole the similarities between the men and the women were greater than the differences. The qualitative analysis of the narratives showed how the narratives in the meetings were an interactional achievement and how their meaning was negotiated in the interaction. The analyses also showed how the meaning of the narratives was influenced by normative conceptions about masculinity and thus could be a means of doing gender.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring sjukfrånvaro utifrån en sociologisk synvinkel genom att använda Pierre Bourdieus klassteori som teoretiskt ramverk. Data från Levnadsnivåundersökningen LNU (2010) analyseras med multipel regressionsanalys. Tre hypoteser testas i studien där samband mellan självrapporterad sjukfrånvaro och lön, utbildning och socialt stöd från arbetskamrater undersöks. Resultatet visar att högre lön, högre utbildning och högre grad av socialt stöd från arbetskamrater leder till minskad sjukfrånvaro. Vidare kontrollerar studien för kön och ålder där resultatet visar att kvinnor har fler självrapporterade sjukdagar jämfört med män och att äldre har fler sjukrapporterade sjukdagar än yngre. Detta var genomgående för samtliga analyser. Resultatet i studien går i linje med tidigare forskning och bidrar till en bredare teoretisk förankring med sociologiskt fokus gällande skillnader i sjukfrånvaron hos den svenska befolkningen. Framtida forskning föreslås för att en djupare förståelse av sjukfrånvaro ska nås där fokus bör läggas på att analysera och mäta kapitalformer som behandlar kön.

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.