The pace of urbanisation in less developed regions creates consequences which cause problems such as housing, overcrowding and lack of living standards in the urban areas. A problem connected more to developing countries than developed countries that earlier went through the same process. One of the reasons why urbanisation occurs is because of rural-urban migration. This study focuses on why men and women migrate and use migration as a tool to obtain personal development. The methodological framework used is qualitative with abductive reasoning, and the research design is a case study. The case study selected is Zambia, specifically the slum area Misisi in Lusaka. Ten semi-structured interviews are conducted to gather empirical data. A selection needs to be made to do the interviews, which is contrived on the snowball sampling method and delimitations. The empirical data is coded through thematic analysis, and three themes are found and described in the findings, personal economic and educational development, network and gender differences. These themes are analysed through the chosen sociological analytical framework; Bourdieu's class theory and West and Zimmerman's theory doing gender. The findings show that individuals use migration as a tool to climb in societal class and obtain personal development in different capitals. Furthermore, the differences between men and women are not as vast anymore, women have started to focus more on themselves than on the family. This research follows the lines of Agenda 2030, specifically number 11, and can inspire a more profound interest in the subject of sustainable cities and communities with the findings. Continuing research can increase the understanding of how personal development affects the fast-growing urbanisation in developing countries with rural-urban migration.

The pace of urbanisation in less developed regions creates consequenceswhich cause problems such as housing, overcrowding and lack of livingstandards in the urban areas. A problem connected more to developingcountries than developed countries that earlier went through the same process.One of the reasons why urbanisation occurs is because of rural-urbanmigration. This study focuses on why men and women migrate and usemigration as a tool to obtain personal development. The methodologicalframework used is qualitative with abductive reasoning, and the researchdesign is a case study. The case study selected is Zambia, specifically the slumarea Misisi in Lusaka. Ten semi-structured interviews are conducted to gatherempirical data. A selection needs to be made to do the interviews, which iscontrived on the snowball sampling method and delimitations. The empiricaldata is coded through thematic analysis, and three themes are found anddescribed in the findings, personal economic and educational development,network and gender differences. These themes are analysed through the chosensociological analytical framework; Bourdieu's class theory and West andZimmerman's theory doing gender. The findings show that individuals usemigration as a tool to climb in societal class and obtain personal developmentin different capitals. Furthermore, the differences between men and womenare not as vast anymore, women have started to focus more on themselves thanon the family. This research follows the lines of Agenda 2030, specificallynumber 11, and can inspire a more profound interest in the subject ofsustainable cities and communities with the findings. Continuing research canincrease the understanding of how personal development affects the fastgrowing urbanisation in developing countries with rural-urban migration.

Regulatory frameworks, such as gender quotas, have emerged as crucial tools in promoting gender equity within organizations. This paper investigates the interplay between gender equity policies and organizational culture in German companies. Drawing on a legislative landscape that includes the 2015 German law mandating a quota of at least 30 % women on supervisory boards, this study employs qualitative semi-structured interviews to explore the relationship between gender quotas and organizational culture. Findings reveal a nuanced landscape where organizational values and artifacts reflect both progressive and conservative influences. While initiatives like dual leadership models show promise, traditional gender roles remain and are reflected in organizational processes.   Despite the positive impact of gender quotas in driving change, concerns about tokenism and pressure on women persist. The study underscores the need for consistent policies and a fundamental shift in organizational culture to achieve genuine gender equity. Moreover, it identifies avenues for future research, including the exploration of industry-specific variations in gender equity relevance and the long-term effects of regulatory frameworks on organizational dynamics.

Die Prozesse der stetigen, interaktiven und lokalen Herstellung der Alltagswirklichkeit zu untersuchen, ist das Anliegen der Ethnomethodologie, die dem interpretativen Paradigma der Soziologie zugerechnet wird. Ihre leitende Frage lautet: Welcher Praktiken bedienen sich Gesellschaftsmitglieder, um die geordnete Struktur ihrer Alltagswelt interaktiv hervorzubringen? Geschlecht wird entsprechend als ein interaktiv hergestelltes Merkmal sozialer Ordnung begriffen.

Syftet med studien var att utforska vilka erfarenheter och upplevelser kvinnliga polisstudenter hade av kön och genus under polisutbildningen. Data samlades in genom intervjuer med fyra kvinnliga polisstudenter. Materialet analyserades därefter utifrån den kvalitativa analysmetoden tematisk analys. Ur den tematiska analysen konstruerades fyra huvudteman: Bilden av en polis, Den kvinnliga polisen, Uppfattningar om jämlikhet samt Genusfrågornas plats på polisutbildningen. Studiens deltagare målade upp en komplex bild kring hur de upplevde att en kvinnlig polisstudent “skall vara”. Vissa slutsatser som denna studie drar faller i linje med tidigare forskning inom området. Detta då det föreföll som att föreställningar och normer för hur en polis “skall vara” fortsätter att påverka de kvinnliga studenterna på polisutbildningen. Vidare resultat från denna studie visar på att kvinnliga polisstudenter upplevde att den pågående rörelsen inom polisutbildningen mot ett mjukare förhållningssätt med högre värdering av traditionellt mer feminina egenskaper var positivt märkbar.

Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.

Historically, leadership research has focused on managers’ characteristics and behavior, their leadership style and its implications for a business’s success. In contrast, this dissertation examines how working conditions in the workplace affect first-level managers’ everyday work, their possibilities to practice leadership, and consequently their leadership style. The theoretical framework guiding the dissertation is a gender analysis with a doing gender perspective and the methodology is a case study. Two workplace organizations in a Swedish municipality are studied: a male-dominated manufacturing industry and a female-dominated elderly care service. The empirical materials consist of twenty-six semi-structured interviews, primarily with male and female first-level managers, but also with their immediate supervisors. In addition, the materials include a questionnaire and organizational documents. The results show that organizational structure and culture have implications for managers’ working conditions and consequently the leadership style they are willing and able to implement. The sex ratio among employees did not have any implications for which type of leadership informants described in their everyday practices. The ideal leadership and the everyday leadership practices portrayed by informants entail being explicit, controlling and rational managers who are able to make decisions and carry forth extensive structural changes. Their narratives reveal an authoritarian and task-oriented leadership style that has its roots in early industrialism. Leadership is strongly marked by masculinity, and even though women and men describe practicing the same type of leadership in their everyday work, their ideas about gender depict two complete opposites in which women and femininity is subordinated to men and masculinity. This indicates a divergence between the gender we think and the gender we do. Nonetheless, sex ratio among employees has implications for the level of sexism. While informants in both workplace organizations described gender discrimination, only those in the manufacturing industry described experiencing sexual harassment.

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen. / Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

Vår kandidatuppsats, Rå men hjärtlig - en kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats baseras på hur kvinnor i ledande positioner upplever sina förutsättningar och villkor i en mansdominerad organisation. Vidare syftar undersökningen till att  redogöra för hur organisationen upplevs arbeta med jämställdhetsfrågor. Intresset för genomförandet av undersökningen grundas i vår egen nyfikenhet av ledarskapet. Ytterligare ville vi få en förförståelse för vad ledande kvinnor kan tänkas möta med utgångspunkten att vara i minoritet. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande kön och genus men även jämställdhet. Genomgående teorier för undersökningen är Doing gender och mannen som norm. Majoriteten av teorierna valdes ut innan insamling av det empiriska materialet. Strategier kvinnor utvecklar på mansdominerade arbetsplatser har tillkommit efter datainsamlingen. En kvalitativ undersökning med semi-strukturerande intervjuer genomfördes i en global industrikoncern i Sverige. Tio (10) kvinnor i ledande positioner från tre (3) olika affärsområden och olika hierarkiska nivåer deltog. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats tenderar att möta olika typer av motstånd eftersom att de ofta bedöms utifrån den manliga normen. En organisation kan tillskriva kön olika stereotypa föreställningar vilket de själva har svårt att upptäcka eftersom att det normaliseras i den rådande kontexten. Det framkommer att jargongen kan vara väldigt hård och att en kvinna i ledande position förväntas tåla lite. Resultatet talar även för att de kvinnor som känner sig accepterade trivs mycket bra på sin arbetsplats, att vara accepterad är således betydelsefullt. / Our graduate study is based on how women in senior positions experience their prerequisites and conditions in a male-dominated organization. Furthermore, the survey aims at explaining how the organization is working with gender issues and gender equality. The interest in this subject is based on our own curiosity towards leadership. In addition, we wanted to get an understanding of what women in senior positions might experience with the assumption that they are in minority. The theoretical frame of reference consists of theories, concepts and previous research on gender and gender equality. Significant theories for the survey are Doing gender and Man as a norm. The majority of the theories were chosen before the empirical material was collected. Strategies women develop on male-dominated workplaces have been added after the data collection. A qualitative survey with semi-structured interviews was performed in a global industrial group in Sweden. Ten (10) women in senior positions from three (3) different business areas and different hierarchical levels participated. The results of the survey show that women in senior positions in a male-dominated workplace tend to face different types of resistance, because they are often judged based on the male norm. An organization can attribute gender to different stereotypical performances, which they themselves find difficult to detect because it is normalized in the context. It appears that the jargon can be very rough and a woman in a senior position is expected to withstand a little roughness. The result also shows that the women who feel accepted enjoy their workplace, that is also why being accepted is important.

The Chapter shows the phenomenon of “Doing Gender” taking place in a part of the Bavaria-Lesson. And what is more, it shows, that boys are “doing girl” and girls are “doing boy”. The chapter doesn’t offer implications for music educators explicitly, but shows an Analytical Short Film (ASF) serving as evidence.