Synen på stadsplanering har förändrats genom historien och likaså har olika planeringsideal präglat planeringen av städer. I Sverige och i övriga världen sker nu en förtätning av städer för att motverka de tidigare planeringsidealen vilka ledde till glesare städer som bredde ut sig allt mer över obebyggd mark. Stadsförtätning innebär att ny bebyggelse lokaliseras inom stadens gränser. Stadsförtätning är även det planeringsideal som anses skapa mer hållbara städer, främst genom att förtätning minskar transportsträckor och därmed minskar utsläppen av växthusgaser. Det finns dock en pågående debatt om stadsförtätningens möjliga konsekvenser där vissa forskare menar att det finns flera negativa konsekvenser medan många forskare anser att det finns övervägande positiva konsekvenser.   Syftet med examensarbetet är att undersöka konsekvenserna av olika förtätningsstrategier i olika stadsplanemönster. I litteraturstudien undersöks olika förtätningsstrategier, stadskaraktärer samt en förtätningsros som är en modell för att bedöma ett områdes förtätningspotential. En fallstudie genomförs för att kunna anpassa förtätningsrosen på de tre utvalda områdena och därmed avgöra respektive områdes förtätningspotential. Utifrån områdenas stadskaraktärer bedöms vilka förtätnings-strategier som är mest lämpliga i respektive område. De möjliga konsekvenserna som en specifik förtätningsstrategi kan medföra undersöks sedan.   Slutsatsen av detta arbete är att stadsförtätning är den planeringsstrategi som borde eftersträvas för att skapa en hållbar stadsutveckling och det är inte en fråga om städerna ska förtätas utan hur de ska förtätas. Att förtäta städer är ofta en komplex process som kräver att flera aspekter beaktas och vid en förtätning i städerna bör dessa aspekter tas i åtanke för att skapa attraktiva och hållbara städer som både gynnar stadens miljö, ekonomi och invånare. / The view on urban planning has changed throughout history, and different planning ideals have also influenced urban planning. A densification of cities are now taking place in Sweden and the rest of the world to counter the ideals that led to a scattered city that spread out ever more over undeveloped land in the city’s outskirts. Urban densification implies that new buildings are located within the city limits and urban densification is the planning ideal which is considered to create more sustainable cities, mainly because densification reduces transportation distances and thus reduces the emissions of greenhouse gas. However, there is an ongoing debate about the possible consequences of urban densification, some scholars believe that the consequences are mainly negative whereas many believe that the consequences are predominantly positive.   The aim of this study is to examine the consequences of different densification strategies in various urban characters. The literature survey examines various densification strategies, urban characters as well as a densification rose which is a model used to measure a regions densification potential. A case study is conducted in order to apply the parameters of the densification rose on to the three selected areas and thus determine the respective areas densification potential. Depending on the areas urban character the most suitable densification strategies are considered. The possible consequences of a specific densification strategy are then examined.   The conclusion of this study is that urban densification as a planning strategy should be pursued in order to create a sustainable urban development and there is not a question of if cities should be densified, but rather how they should be densified. The densification of cities is often a complex process which requires that a lot of aspects are taken under consideration, and during an urban densification these aspects needs to be taken in consideration to achieve the goal of create attractive and sustainable cities that benefit both the city's environment, economy and residents.

Bakgrund: Code of Conduct är ett verktyg som används i syfte att förbättra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör områden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrågasätter huruvida företag använder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag använder den för att göra gott i samhället. Det finns svårigheter att säkerhetsställa att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna. Syfte: Syftet är att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstår vid avsaknad av efterlevnad. Metod: Studien är av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie. Fyra företag har studerats med hjälp av en semistrukturerad intervju på respektive företag. Urvalet av företag är ett bekvämlighetsurval. Studien har ett postpositvistiskt synsätt och använder sig av abduktion som angreppssätt. Slutsats: Anledningar till användandet av CoC varierar mellan olika företag. Gemensamt är att företag använder sig av en CoC för att förbättra människans välbefinnande. Det kvarstår fortfarande om detta främst är i PR-syfte eller ej. För att säkerhetsställa leverantörers leverlevnad av CoC används främst revisioner i olika utformande. Bryter leverantörer mot de krav som ställs i en CoC leder detta till två huvudkonsekvenser, handlingsplaner och avslutade samarbeten.

Syftet har varit att utifrån ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förståelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lägga fokus på vad en arbetsrelaterad konflikt innebär, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där inspiration har hämtats från ett fenomenologiskt förhållningssätt. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebär att parterna har svårt att enas om olika åsikter gällande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstår delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter. Det finns inget generellt konflikthanteringssätt i organisationen och en tredje part används vid långvariga och svårhanterliga konflikter. I organisationen råder det blandade uppfattningar om vad konflikter leder till. I studien presenteras hur organsationen kan förbättra hanteringen av konflikter samt vilka konsekvenser en konstruktiv konflikthantering kan medföra.

No description available.

Åtskilliga studier har visat att delirium inom intensivvård är vanligt förekommande. Så många som 80 procent av alla vuxna patienter som behandlas med respirator på en intensivvårdsavdelning drabbas av någon form. Risken att en intensivvårdspatient utvecklar ett delirium kan minskas genom att sjuksköterskan har i åtanke och försöker hantera och behandla de riskfaktorer patienten har men för att upptäcka och behandla ett delirium måste patienten screenas regelbundet. Det finns validerade instrument och behandling som gör det möjligt att såväl förebygga som upptäcka och behandla ett delirium. Trots det är det inte ovanligt att ett delirium passerar oupptäckt på IVA. Syftet med studien var att belysa varför patienter med ett delirium inte identifieras av intensivvårdssjuksköterskan och vilka konsekvenser ett oupptäckt delirium kan medföra för patienten.  Metoden som användes var en allmän litteraturöversikts.  Resultatet visade att delirium är vanligt förekommande och kan innebära stora konsekvenser för de patienter som drabbas av ett delirium. Det finns en kunskapslucka hos intensivvårdssjuksköterskan om delirium och dess konsekvenser. Många sjuksköterskor efterfrågar utbildning om delirium då flera beskriver att de aldrig fått någon undervisning i ämnet. Det saknas även kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan om vilka konsekvenser ett delirium kan innebära för patienterna i såväl det akuta skedet som efter IVA. Studien pekar även på att det finns en bristande tilltro och kunskap om screeninginstrument. Det behövs mer utbildning och riktlinjer om hur de olika screeninginstrumenten ska användas och då inte enbart vid implementeringen. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos intensivvårdssjuksköterskan beträffande delirium och dess konsekvenser men även en bristande tilltro till de screeninginstrument som finns. Studien visade att ett delirium kan innebära risker för patienten med komplikationer såväl under som efter intensivvårdsbehovet men även en ökad dödlighet men genom att arbeta evidensbaserat kan vi minska ett onödigt lidande hos intensivvårdspatienten.

Bakgrund: Stress påverkar en individ fysiskt och psykiskt, det hanteras och aktiveras genom olika situationer beroende på individens egenskaper. Individer kan skilja sig rent biologiskt i relation till hur man hanterar stress, en del individer är mer stresskänsliga än andra. Utmattningssyndrom och utmattningsdepression är en effekt av stressens psykiska påverkan, det är diagnoser som är starkt förknippat med arbetslivet. Fysiologiska tillstånd som beskrivs stressrelaterade är framför allt de kardiovaskulära sjukdomarna på grund av det ökade blodtrycket. När en människa erfar stress påverkas den mentala förmågan negativt, sjuksköterskan kan få det svårare att fokusera och under sådana förhållanden äventyras individens kapacitet att uppfatta risker. Teoretisk referensram: Arousalteorin användes i denna litteraturstudie för att förklara kognitiva och biologiska aspekter för stress. Syfte: Syftet är att studera sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: Examensarbetets design är en litteraturstudie med utgångspunkt i kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fynden var att sjuksköterskans hälsa påverkas negativt, att arbetsmiljön har betydelse för erfarenheter av stress och att mänskliga relationer inom arbetsmiljön kan vara en källa till stress.

Bakgrund: Hot och våld utgör idag ett problem inom hälso- och sjukvård, då sjuksköterskor löper en stor risk att exponeras på grund av det patientnära arbete som professionen innebär. Den normalisering som utvecklas kring våldshandlingar ses medföra en komplexitet i yrkesutövandet. Faktorer som påverkar uppkomsten av våldshandlingar är bland annat arbetsmiljörelaterade faktorer, yrkeserfarenhet samt tidigare exponering. Mörkertalet ses vara stort, en bidragande faktor är dålig rapportering av incidenter. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan påverkas av att själv bli utsatt för psykiskt och fysiskt våld av patienter på sin arbetsplats. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt, sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed och Cinahl. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid granskningen av de 15 artiklar vilka var av både kvalitativ samt kvantitativt slag, därefter användes en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades genom negativa känslor samt somatiska besvär efter våldsexponeringarna. En påverkan identifierades inte enbart på arbetsplatsen utan även i sjuksköterskans privata relationer. Vid vissa situationer sågs sjuksköterskor ha en ökad tolerant inställning mot våldshandlingar, men en ambivalens utvecklades mellan yrkesutövningen och den egna personen. Detta påverkade sjuksköterskans beteende, förhållningssätt samt viljan att fortsätta arbeta inom professionen. Slutsats: Sjuksköterskan påverkades både fysiskt såväl som psykiskt av våld på arbetsplatsen, vilket medför ett flertal olika konsekvenser för sjuksköterskan. Att bli utsatt för våldshandlingar bidrog till en försämrad arbetsmiljö, sämre arbetshälsa och försvårande omständigheter kring det ständiga moraliskt och etiskt ställningstagandet. Därav utmynnade ett mönster som visade på svårigheter att verka inom sin profession samt bibehålla sin professionalism.

Allt fler läkemedel framställs som kan förbättra människors hälsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till läkemedelsanvändning. Främst hos äldre personer som intar flera läkemedel samtidigt, vilket benämns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci är att äldre ofta har flera sjukdomar som kräver medicinsk behandling. Andra orsaker är bristande rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att äldre kan ha olika förskrivare. Med ökad ålder ändras upptag och nedbrytning av läkemedel på grund av åldersrelaterade kroppsliga förändringar. Vissa läkemedel ses som olämpliga för äldre relaterat till detta. I Sverige ses en ökad förekomst av polyfarmaci hos äldre. Sjuksköterskan kan i sin yrkesroll medverka till att identifiera läkemedelsrelaterade problem hos äldre med polyfarmaci.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet. Slutligen beskrivs även att en ökad risk att utsätta andra för våld i vuxen ålder existerar för de barn som utsätts för våld i sin barndom.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka anledningar till varför ungdomar mellan 16 19 år slutar att idrotta och vilka konsekvenser detta kan medföra. De två modellerna som studien utgår ifrån är Push/pull/anti-push/ anti-pull modellen (Fernandez, Stephan och Forqereau, 2005) och Holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). Kvalitativa intervjuer med retrospektiva frågor användes på elva ungdomar från ett idrottsgymnasium i sydvästra Sverige. Resultaten visade på att de vanligaste anledningarna till varför ungdomar valde att avsluta sina idrotter var på grund av skador, tidsbrist, sociala problem utanför idrotten, sociala problem inom idrotten och idrottskulturen. Resultatet visade även på att de mest förekommande konsekvenserna av det idrottsliga avhoppet rörde de psykosociala- och idrottsliga sfärerna. Nästintill alla uppgav att de tappat kompisar från idrotten i och med avhoppet, många angav dessutom att de hade förändrat sitt motionerande. Ytterligare en konsekvens var att eleverna uppgav att de efter avhoppet hade mer tid åt skolan och att de var mer fokuserade när de väl var i skolan, vissa påpekade även att detta givit de bättre betyg. / The purpose of present study was to investigate the reasons why adolescents in the age between 16-19 years dropout from sport and what consequences this may entail. Retrospective interviews were made on eleven adolescents from a sportgymnasium in Southwest Sweden. The two models used in the study were Push/pull/anti-push/anti-pull framework (Fernandez, Stephan & Fouquereau, 2006) and the holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). The results showed that the most common dropout reasons were injuries, lack of time, social problems outside the sport, social problems inside the sport and the sport culture. The results also showed that the most frequent consequences for dropping out from sport were mainly concerning psychosocial- and sports factors. Almost all participants described that they lost friends from the sport as a result of the dropout, many also indicated that they had changed their type of exercise after the dropout. The participants reported that after the dropout they had more time for school and they were more focused once they were in school, some even pointed out that they got better grades.