Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsäkringsbolag efter förvärv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvärv av Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvärv av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). Genom att utreda målbolagens operativa och finansiella ställning före och efter transaktionerna och jämföra deras utveckling med ett jämförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft.

No description available.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet. Uppsatsens resultat visade att ungdomarna påverkas starkt av ha en missbrukande förälder. Detta genom känslor som besvikelse, frustration, ångest, oro och skuld. Några konsekvenser som framkom var ångest, depression, svårigheter med tillit samt en förändrad syn på alkohol och droger. Det framgår även tydligt att ungdomarna intar olika roller för att sammanhålla familjen på grund missbruket.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

En regel med både fram- och baksidor är en studie med syftet att belysa och analysera hur utbildningsersättningen utifrån föreningarnas perspektiv påverkar svensk herrfotboll på division 1 och 2-nivå. I studien så har det gjorts tio semistrukturerade intervjuer med sportchefer eller herrfotbollsansvariga i division 1 och 2-föreningar för att komma fram till studiens resultat och analys. Utbildningsersättningen är en kompensation som ska utgå till föreningar som har utbildat en spelare mellan 12 och 21 års ålder. Utbildningsersättningen betalas till dessa föreningar när spelaren skriver sitt första professionella kontrakt. Utbildningsersättning betalas också när spelaren skriver kontrakt med nya föreningar fram till och med det år han fyller 23 år. Resultatet av studien visar att föreningarna tycker att utbildningsersättningen ska kompensera de föreningar som tar fram talanger. Däremot gör utbildningsersättningen att föreningar på division 1 och 2-nivå undviker att värva spelare under 24 år eftersom att det anses bli för dyrt. Studien visar att de höga summorna som en spelare kan bli värd i utbildningsersättning inte stämmer med det priset som marknaden sätter på samma spelare. Respondenterna är splittrade i sin syn på om regeln verkligen är rättvis. Många av respondenterna är inne på att det är spelarna under 24 år som drabbas allra värst av utbildningsersättningen eftersom att de höga summorna begränsar deras möjligheter att nå division 1 och 2.

SAMMANFATTNING Inledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår. Stöd har ett starkt samband till personer med övervikt och fetma, särskilt i samband med att förnya eller förändra vanor. Dessa personers behov av stöd kan kopplas till sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet, vars uppgift är att vara till hjälp genom att exempelvis stötta, informera och motivera. Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av konsekvenser och stöd efter gastric bypass kirurgi. Metod En kvalitativ forskningsansats valdes som metod till studien för att få ta del av individers individuella och subjektiva upplevelser och på så vis besvara föreliggande syfte. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått en gastric bypass operation med en utarbetad intervjuguide som grund. Resultat Informanterna beskrev den fysiska och psykiska hälsan som något mycket viktigt för att kunna få ihop en god livsstil. De informanter som hade positiva upplevelser sett till operationen talade för allt det goda som förändringen innebar, medan informanterna med negativa upplevelser tydligt kunde beskriva även de ogynnsamma sidorna av ingreppet. Alla informanter var eniga om att viktminskningen var det mest fördelaktiga operationen fört med sig samt att ingreppet i sig varit livsförändrande oavsett dess följder. Upplevelser av tillfredställande och otillräckligt stöd efter operationen varierade i hög grad hos deltagarna i studien. Trots detta var alla överens om att stödet behöver uppmärksamhet och många förslag på förändringar samt förbättringar uppgavs. Slutsats Gastric bypass har en god viktreducerande effekt som för med sig en rad positiva samt negativa konsekvenser. En oro finns beskriven inför framtiden och det eventuellt kommande behovet av sjukvård. Därför kan en kompetenshöjning med användande av tvärvetenskapliga vårdinsatser vara till fördel för personer med fetma.Nyckelord: Överviktskirurgi, Gastric bypass, Konsekvenser, Stöd.

Bakgrund Ett flertal studier har visat att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. Metod Nio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie. Resultat Faktorer som framkom i studien innefattade att manliga patienter var mer benägna att utöva våld mot ambulanspersonal, att våld var vanligast förekommande under insatser på kvällar och nätter och att förövaren ofta var påverkad av alkohol eller droger. Konsekvenser av våldet innefattade en påverkan av patient-vårdar relationen och användning av begränsningsåtgärder i mer eller mindre omfattning. Verbala hot som var vanligast förekommande kunde utövas av patienten själv men även av anhöriga. För att hantera detta kunde larmoperatörer välja att låta ambulanspersonalen avvakta på säkert avstånd medan polis säkrade platsen för att undanröja eventuella hot. Slutsats Vårdgivare bör ha i åtanke huruvida ett samarbete med polismyndighet kan vara av värde för att utbilda ambulanspersonal i exempelvis identifiering av hotfulla situationer. Det föreligger en kunskapsbrist kring detta fenomen och vidare studier bör bedrivas.

Sammanfattning Bakgrund: Till följd av den stora invandringen till Sverige de senaste åren har vårdpersonal fått problem med att kommunicera med patienter med invandrarbakgrund. Språkbarriären utgör ett hot mot en optimal vård. Syfte: Var att beskriva konsekvenser av kommunikationsproblem inom hälso-sjukvården mellan patienter med invandrarbakgrund och vårdpersonal utifrån patientperspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, som efter kvalitetsgranskning, omfattar 11 vetenskapliga artiklar från 2007–2018.  Artiklarna  hämtades från tre databaser: CINAHL, Medline, PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: 3 huvudkategorier framkom: kommunikationsproblem leder till negativ vårdkvalité; kommunikationsproblem leder till misstro mot vården; Delaktigheten hos patienter skapas genom tolkstöd. Varje huvudkategori fick två underkategorier: informationsbrist, missförstånd/kulturell okunskap; upplevelser att inte bli tagen på allvar och utsatthet hos patienterna; användning av tolk ger säkrare vård, anpassning av mötet. Slutsats: Konsekvenserna är många och allvarliga när kommunikationen utgör ett problem mellan patienter och sjukvårdspersonal. Att inte förstå varandra kan leda till fatala misstolkningar och en misstro mot vården. Det behövs en större insikt hos vårdpersonalen om att kommunikationsproblem inom vården är vanliga och en ökad kunskap om olika sätt att hantera detta på. Tolken har en viktig roll att fylla.  Nyckelord: kommunikationsproblem, patient, invandrare, kultur, vårdpersonal, konsekvenser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans verksamhet organiseras i förhållande till storleken på barngruppen samt hur förskollärare beskriver konsekvenserna av barngruppsstorlekar i förskolan. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare beskriver betydelsen av barngruppens storlek för barns utveckling och lärande. Den metoden som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna organiserar dagarna på ett visst sätt för att hantera storleken på barngruppen. Vi kan dra slutsatserna att det är förskollärarnas inställning till barngruppens storlek och hur de väljer att använda sin kompetens som påverkar hur de väljer att organisera verksamheten och vilka konsekvenser det blir för barns utveckling och lärande.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vilket utrymme elevers vardagliga erfarenheter av teknik får i teknikundervisningen i årskurserna F-6. För att uppnå syftet undersöktes vilka moment och arbetsformer eleverna möter i undervisningen, hur elevers erfarenheter behandlas och knyts till undervisningen samt vilka erfarenheter som teknikundervisningen förser eleverna med som de kan använda även utanför skolan. Studien är kvalitativ och genomfördes genom intervju och fokussamtal med lärare och elever. Resultatet visar att eleverna får möta en undervisning med mycket konstruerande arbete, där eleverna konstruerar själva även när de utgår från instruktioner. Få av de intervjuade lärarna beaktar elevers tidigare erfarenheter som en viktig parameter vid planeringen av undervisning, men alla intervjuade lärare genomför diskussioner med elever kring tidigare eller nytillägnade erfarenheter under olika delar av arbetsområdet. Vilka erfarenheter som diskuteras varierar mellan de intervjuade lärarna. Samtliga intervjuade lärare förespråkar grupparbete, men några betonar även vikten av enskilt arbete för att eleven på egen hand ska få visa sina kunskaper. Vid vissa tillfällen och hos några intervjuade lärare utgår undervisningen från miljörelaterade problem som kräver att eleverna tänker till en extra gång. Alla intervjuade lärare beskriver en undervisning där eleverna får nya erfarenheter som de kan använda i sitt vardagliga liv.