Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.

Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och  i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära  både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade  kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade  problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt  ökade kostnader för samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska  brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i  Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.   Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,  Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt  FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen  beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser  kring den teoretiska referensramen.   Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den  ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av  revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska  brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken  framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa  som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka  något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna  gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad  revisionsplikt.

Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område. Metoden som använts för att söka svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Informanterna har bestått av elever från grundskolans senare år med en tidig idrottsspecialisering, eleverna har valts ut av deras befintliga lärare. Den teorietiska utgångspunkten för arbetet är hämtat från Bourdieus sociologiska teori beträffande habitus, sociala fält, praktiker och kapital.

Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande. Ansatsen är fenomenologisk-hermeneutisk och studien har bearbetats, analyserats och tolkats utifrån Karlssons Empirical Phenomenological Psychological (EPP) Method (1995). Utifrån analysmaterialet som omfattar 671 maskinskrivna sidor har följande åtta kategorier framträtt: Medberoende ur ett kvinnligt perspektiv, Emotionell och social deprivation, Psykisk ohälsa och självdestruktivitet, Gränslöshet, Otrygg uppväxt, Svag självkänsla och svagt självförtroende, Copingstrategier, Skuld- och skamkänslor. Dessa åtta kategorier är pusselbitar som skapar en helhetsbild av vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever. De åtta kategorierna visar den medberoendes livsvärld och hur hon har präglats av genussocialiseringen, vilket tar sig uttryck i den medberoendes upplevelser, tankar, emotioner, beteende, handlingar, reaktioner, ritualer, rutiner, vanor, normer, värderingar och moraluppfattning samt slutligen de psykologiska konsekvenserna av ett medberoende. / x / x

Sammanfattning Bakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor? Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1. Situationer som får sjuksköterskor att uppleva moralisk stress. 2. Konsekvenser till följd av upplevelsen av moralisk stress. I situationer såsom exempelvis när personalbrist råder eller den kompetens som patientvården kräver saknas kan sjuksköterskor uppleva moralisk stress. Sjuksköterskor kan uppleva känslor som maktlöshet, otillräcklighet, frustration och uppgivenhet till följd av den moraliska stressen. Den kan ge konsekvenser för sjuksköterskor både som privatpersoner och yrkesutövare. Slutsats: Moralisk stress är viktig att identifiera då det föreligger en risk att sjuksköterskor skulle kunna drabbas av ohälsa. Dock kan den även generera positiva konsekvenser.Slutsatsen blir att det är viktigt att identifiera och utarbeta strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av moralisk stress. Organisatoriska förändringar kan även behöva ske för att minska uppkomsten av moralisk stress.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman. Resultatet visade att ungdomar som hade sömnbrist riskerade att i olika omfattning få fysiska konsekvenser som ökad dagtrötthet och kroppsliga symtom som förhöjt BMI, blodtryck, huvudvärk och atopiskt eksem. Sömnbristen resulterade i psykiska konsekvenser med symtom som ökade känslor av stress, mardrömmar, depression, ångest och aggressivitet. Sociala konsekvenser på grund av sömnbrist försämrade skolprestationen, oftare användningen av stimulantia och droger samt att riskbeteendet ökade. Detta talar för att distriktssköterskor har en stor och viktig roll i att uppmärksamma ungdomars sömnvanor för att förebygga ohälsa inom primär- och skolhälsovården. En kort sömnscreening som en del i hälsoundersökningen skulle innebära tidig upptäckt av ungdomar med sömnproblematik och minska risken för utvecklande av riskbeteenden. / Many adolescents do not get the sleep they need to maintain good health. Young people's circadian rhythms do not always correspond with the rest of society, times and requirements. The aim of this study was to compile whether there is scientific evidence that sleep deprivation has consequences for adolescent people. Studies were selected from Pubmed, Cinahl and Psychinfo. After quality assessment eleven remained studies that were considered in three themes and six sub-themes. The results showed that adolescents who had lack of sleep had physical consequences such as increased daytime sleepiness and physical symtoms such as increased BMI, blood pressure, headaches and atopic dermatitis. Sleep shortage resulted in psychological consequences with symptoms of increased feelings of stress, nightmares, depression, anxiety and aggression. Social impacts due to lack of sleep impaired school performance, frequent use of stimulants and drugs, and the risk behavior increased. This indicates that district nurses have a major role in drawing attention to young people's sleep habits to prevent illness in primary and school health. A short sleep screening as part of the health survey would involve early detection of adolescents with sleep problems and reduce the risk for development of risk behaviors. / x

“ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.”                                                                                                              Agneta Hellström   Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie. Studien visar att pedagogerna endast använder en liten del av de metoder som litteraturen behandlar och den större delen av litteraturens metoder lämnas oberörd av pedagogerna. I studien framkom också att pedagogerna uppger tillvägagångssätt som inte återfinns i behandlad litteratur, som samtal som metod för problemlösning.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen. Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barn och ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i större utsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är att belysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barn och ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxna livet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa, arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört med normalbefolkningen. Kombinationen av skyddande faktorer, såväl som riskfaktorer på individ- och samhällsnivå, kan förklara varför vissa barn/ungdomar trots allt utvecklas positivt, medan andra får negativa konsekvenser av familjehemsplacering. Mera forskning behövs dock för att förstå faktorernas samvariation och på ett mer framgångsrikt sätt erbjuda en gynnsam samhällsvård av barn och ungdomar.