<p>Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.</p><p>Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.</p><p>Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn.</p><p>Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.</p>

<p>The aim of the study is to investigate attitudes about rapists and to determine whether it is felt that they need treatment, imprisonment or a combination of the two. The study examines differences in attitudes between two different educational groups. The first group of students is comprised of those studying on programs that lead to careers working with people, whilst the other contains students who will work in business administration. The investigation also includes views on which punishment alternative the informants believed to be the most appropriate. The same differences are also investigated between gender and age. The study also examines whether there are any differences in attitudes if you or someone you know has been abused. Each educational group was comprised of 165 students to whom a questionnaire was given. The results showed differences related to education, gender and age. The majority of all the students (80%) thought that a combination of treatment and imprisonment was the most appropriate for rapists. There was however, a difference in attitudes between the two student groups; the group studying business administration was more positive towards prison and chemical castration. There were also differences between men and women. The women wanted a longer prison sentence than the men did. The age groups differed in the way that the younger group were more positive to prison alone. Finally, the results of the study revealed that differences did not depend on whether the informant or somebody they know had been the victim of abuse.</p>

Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten   Ämne: Företagsekonomi/Redovisning   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se   Datum: 2009-05-29   Handledare: Ann-Sofi Paul   Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?   Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.   Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.   Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer, konsekvenser

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus. Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan. Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn. Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.

SAMMANFATTNING Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever. Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas för att fungera optimalt. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett pedagogiskt/individanpassat perspektiv. För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en ”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive hemklassrum. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte högprioriteras.

The aim of the study is to investigate attitudes about rapists and to determine whether it is felt that they need treatment, imprisonment or a combination of the two. The study examines differences in attitudes between two different educational groups. The first group of students is comprised of those studying on programs that lead to careers working with people, whilst the other contains students who will work in business administration. The investigation also includes views on which punishment alternative the informants believed to be the most appropriate. The same differences are also investigated between gender and age. The study also examines whether there are any differences in attitudes if you or someone you know has been abused. Each educational group was comprised of 165 students to whom a questionnaire was given. The results showed differences related to education, gender and age. The majority of all the students (80%) thought that a combination of treatment and imprisonment was the most appropriate for rapists. There was however, a difference in attitudes between the two student groups; the group studying business administration was more positive towards prison and chemical castration. There were also differences between men and women. The women wanted a longer prison sentence than the men did. The age groups differed in the way that the younger group were more positive to prison alone. Finally, the results of the study revealed that differences did not depend on whether the informant or somebody they know had been the victim of abuse.

The purpose of this study was to examine if there are common factors that lead to young people committing crimes according to professionals in social work, crime prevention and the police. The study also aims to examine if juveniles in Swedish suburbs commit more crimes, the consequences that follows and what actions socialworkers have for these juveniles. The study was conducted through qualitative interviews of five professionals in the area who were contacted from different units. In the analysis Goffmans (1971) theory of stigma was used and Goldberg's (2005) Conspiracy Theory. Some of the conclusions that could be drawn from the study was that there is not only one factor influencing young people to delinquency, but often combinations of different factors that lead to this. In the study it was also found that juveniles who commit crimes in general always faces consequences of this and the social services' actions are slightly different depending on which commune you live in and what they have invested on in that particular commune.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten (n=616), och datamaterialet analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.