<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte.</p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett<strong> </strong>mönster som kan förklaras av branschernas olikheter.</p><p><strong>Metod:</strong> En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna.</p><p><strong>Resultat, slutsatser: </strong>IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.</p></p></p><p> </p>

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner. Dessutom indikerar tidigare forskning att revisorn alltid bör arbeta för att tillgodose företagsledningens behov. Denna studie grundar sig i djupintervjuer med åtta ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag. Resultaten visar att en proaktiv relation anses existera mellan majoriteten av responderande ekonomichefer och deras revisorer. I de proaktiva relationerna är förhandling sällsynt förekommande i jämförelse med de reaktiva relationerna. Situationer med tidig konsultation samt gemensam problemlösning präglar den proaktiva relationen. Resultatet tyder därmed på att relationen har en inverkan på huruvida en förhandling kommer att uppstå, dock inte hur en eventuell förhandling mellan parterna kommer att te sig. I de få förekommande fallen av förhandling har till största del distributiva strategier (det finns en vinnare och en förlorare) urskiljts oavsett typ av relation. Slutligen synliggör studiens resultat en ytterligare form av interaktion, kund-leverantör relationen.

No description available.

Bakgrund: Miljöredovisningen är ett sätt för företagen att beskriva sitt miljöarbete. Den har fått allt större betydelse för företagen i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare hos intressenter och allmänheten. Det gäller för företagen att visa att man tar ett miljö- och samhällsansvar för att skapa trovärdighet och förtroende i samhället.   Syfte:                                  Att ge läsaren en bild över hur och varför miljöredovisningen ser ut som den gör och vad företagen, som associeras med betydande miljöpåverkan, väljer att fokusera på i sina miljöredovisningar.  Metod:                               En kvalitativ studie som grundar sig i legitimitetsteorin och institutionell teori har utförts. Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar, miljöredovisningar samt fört intervjuer med personer som har behörig kompetens.  Slutsats:                             Studien visar på hur viktig miljöredovisningen är för företagen som associeras med betydande miljöpåverkan. Företagen belyser det viktiga i att kunna vara transparent och visa intressenter och allmänheten att man tar miljöfrågor på största allvar. Studien visar även på hur yttre faktorer påverkar utformningen av miljöredovisningen så som förväntningar och institutionella tryck. Studien visar även på vad företagen fokuserar på i sina miljöredovisningar så som; energieffektivisering, minskning av utsläpp, miljökostnader, miljöinvesteringar, upprättandet av miljömål, miljöstrategier och miljöaktiviteter. / Background:                    The environmental reports are a way for companies to describe their environmental efforts. The environmental reports have become increasingly important for the companies, as the environmental issues have become a priority issue to the general population. Companies now have to show that they can take an environmental and social responsibility in order to build credibility and trust of the society.  Purpose:                            In order to give the reader a picture of how and why environmental reports looks like they do and what companies associated with a negative impact on the environment, chooses to focus on in their environmental reports.  Method:                             A qualitative study based on the legitimacy theory and the institutional theory is conducted in this thesis. A review and examination of literature, scientific articles, environmental reports and engaging interviews with people who have qualified skills in the subject was made.  Conclusion:                       This study demonstrates the importance of the environmental reports for the companies associated with significant environmental impacts. It highlights the importance of being transparent and demonstrates to stakeholders and the public the importance of taking environmental issues seriously. The study also shows how external factors like expectations and institutional pressures affects the general design of the environmental reports. The study also shows what companies are focusing on in their environmental reports such as; energy efficiency, emission reduction, environmental costs and the establishment of environmental goals and strategies.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för. I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras. Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt. Dessa tre attribut kan betraktas som en gallring för att välja ut bolag som efter historiska mönster haft en god avkastning till en attraktiv risk. Det slutliga beslutet bör ändå baseras på en fundamental analys där ledning, affärsmöjligheter och ägandet i bolaget analyseras. Det är faktorer som inte går att analysera på samma sätt som nyckeltalen och här krävs någon form utav bakomliggande kunskap.

Problembakgrund &amp; Problemdiskussion I de flesta bolag besitter den Verkställande direktören (VD) kontrollen över företaget medan aktieägarna äger företaget. Denna separation av kontroll och ägande kan ge upphov till agentproblem. Ersättningen ska skapa incitament för VD:n att agera utifrån aktieägarnas bästa intresse, vilket kan vara utmanande då människor har benägenhet att agera utifrån det som gynnar dem själva mest. Studier över hela världen som undersökt sambandet mellan VD-ersättning och lönsamhet har kommit fram till spridda resultat. Efter en genomgång av tidigare studier blir det tydligt att det är få studier utförda på små svenska börsnoterade bolag. Utifrån detta bristområde har problemformuleringen för studien utformats.  Problemformulering Finns det något samband mellan VD-ersättning och lönsamhet i små börsnoterade företag i Sverige?  Syfte Huvudsyftet är att undersöka sambandet mellan total VD-ersättning och lönsamhet, åren 2005 till 2014. Delsyftena blir att undersöka sambandet mellan lönsamhet och grundlön, rörlig ersättning, aktieinnehav och styrelsemedlemskap.  Teoretiska utgångspunkter Studien behandlar två teorier, agentteorin och stewardshipteorin, som syftar till att förklara relationen mellan agenten (VD) och uppdragsgivaren (aktieägare). Vidare berörs även VD-ersättningens struktur, rörlig ersättning som incitament, VD:s aktieinnehav och VD-dualitet.  Metod För studien valdes en kvantitativ metod med deduktiv ansats. En kombination mellan ett systematiskt och stratifierat urval utfördes på populationen mellan 2005 till 2014, vilket genererade 759 företagsobservationer. Denna studie utgår från en tidigare studie av Randøy &amp; Nielsen (2002). För att mäta företagens lönsamhet användes måtten ROA och ROE, för att försöka ta hänsyn till endogenitet användes även två varianter av dessa mått, vi har valt att kalla dem ROA-e och ROE-e. Kontrollvariablerna marknadsvärde, skuldsättningsgrad, bransch och år användes även. Utifrån studiens syften operationaliserades hypoteser för signifikanstestning.  Resultat &amp; Slutsatser Av samtliga hypoteser som testats kan endast ett signifikant samband bekräftas vad gäller sambandet mellan rörlig ersättning och lönsamhet. Att VD:n erhåller rörlig ersättning påverkar med andra ord lönsamheten positivt. Studiens resultat tyder på att agentteorin endast kan antas gälla för VD:ar som erhåller rörlig ersättning och VD-dualitet. Resultatet för övriga ersättningsformer och aktieinnehav tyder på att dessa typer av incitament inte går i linje med agentteorin och teorin om VD:s aktieinnehav fungerar som incitament för att öka lönsamheten. Det är dock svårt att bekräfta huruvida stöd i det här fallet istället kan ges åt stewardshipteorin. Stewardshipteorin står i kontrast mot agentteorin, vilket därmed skulle kunna vara anledningen till att inget samband mellan total ersättning/grundlön/aktieinnehav och lönsamhet går att finna.

Studien syftar till att undersöka om det föreligger ett samband mellan makroekonomiska faktorer i Sverige och aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag. De valda makroekonomiska faktorerna är i studien ränta, arbetslöshet och inflation. Tidigare studier är främst baserade på stora bolag och på den amerikanska marknaden vilket gör den svenska marknaden och småbolag intressant att undersöka. Genom en regressionsanalys har insamlad data för ränta, arbetslöshet och inflation studerats i förhållande till aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag mellan åren 2009 och 2018. Resultatet av studien tyder på en signifikant påverkan från inflationen gentemot aktieavkastningen. Berörande ränta och arbetslöshet återfanns ingen signifikant påverkan.

Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat på börsnoterade bolag men det finns även andra företag som tillämpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det är de bolag som ägs av svenska staten. Ett av målen med IFRS är att skapa jämförbarhet och då bör inte ägarformen ha någon betydelse för redovisning och värdering. Denna studies syfte är därför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde vid tillämpningen av IAS 40. Studien är av fallstudiekaraktär och består av två grundpelare. Dels ingår kvalitativa data i form av intervjuer med företrädare för fastighetsbolagen, dels jämförs dessas räkenskaper med avseende på hur deras orealiserade värdeförändringar redovisas. Referensramen utgörs av teorier inom bland annat ägarstyrning, ägandeformer, fastighetsmarknad samt om redovisning/IAS. Resultaten av studien visar på att företagens representanter gärna talar om full transparens och jämförbarhet meda  vissa skillnader kan utrönas i hur de orealiserade värdeförändringarna ser ut i bolagen. Också de osäkerhetsfaktorer som kan påverka värderingens validitet analyseras och förklaras inom ramen för studien.

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras. I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning – ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna. Undersökningens slutsats kom fram till att det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden. Främst visade det sig att alla segment valde att avvika från samma punkter i Kodens bestämmelser.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession. Men samtidigt ser vi fortfarande under 2012 efterspelet av finanskrisen i form av svag tillväxt, osäkerhet på de finansiella marknaderna och stadsfinansiella kriser i euroområdet. Finanskrisens utbrott resulterade bland annat i att banker och andra finansiella institut ströp utlåningen, penningmarknaden total frös och tecken på en totallåsning av banksystemet blev snabbt tydliga. Fastighetsbranschen karaktäriseras av speciella finansiella förutsättningar som gör att den urskiljer sig från andra branscher. Fastighetsbolag har generellt sett en hög belåning för att möjliggöra de kapitalkrävande investeringar som fastigheter innebär. Fastighetsbolagen har därför vanligtvis en kapitalstruktur med stor andel främmande kapital, vilket medför att tillgång till externt kapital och en fungerande finansiell marknad är närmast ett livsvillkor bolagen. Utifrån den bakgrunden ansåg jag att det borde vara intressant att undersöka hur den finansiella situationen i börsnoterade fastighetsbolag har påverkats och utvecklats under finanskrisen. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur den finansiella situationen i börsnoterade fastighetsbolag har påverkats och utvecklats under den senaste finanskrisen. Vidare syftar studien till att förklara hur finanskrisen har påverkat bolagens finansiella ställning. Studien syftar även till att bidra med i någon mån ökad förståelse för hur börsnoterade fastighetsbolag påverkas av en finansiell kris. Teori: Den teoretiska referensramen behandlar fyra olika temaområden bestående av teori som förklarar kapitalstruktur, finansiella nyckeltal, värderingsteori samt redovisning i fastighetsbolag. Teoriområdet kring kapitalstruktur belyser dels kapitalstruktur som begrepp, men även de teorier som traditionellt förknippas med kapitalstruktur. Redovisning i fastighetsbolag fokuseras på den internationella standarden IAS 40, som tillämpas vid redovisning och värdering förvaltningsfastigheter. Metod: För uppsatsen har en kvantitativ metod använts där 17 fastighetsbolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm har studerats. Analysen grundar sig på insamlad data från fastighetsbolagens årsredovisningar för år 2006 till 2010. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar att fastighetsbolagens soliditet minskade och var lägre under 2008-2010. Studien visade även att belåningsgraden hos fastighetsbolagen ökade under perioden 2007-2010. I undersökningen kunde även en stigande lönsamhet i form av förvaltningsresultat och driftöverskott noteras sedan 2006. Studien visade att bolagen gjorde nettoupptag av lån under samtliga år, med en tydlig minskning 2008-2010. En ökande total skuldsättning kunde även påvisas under hela perioden. Avslutnings vis visade studien att samtliga fastighetsbolag redovisade positiva värdeförändringar på sina förvaltningsfastigheter 2006-2007 och 2010. För främst 2008 men även 2009 redovisade stora flertalet av bolagen en markant negativ värdeförändring på förvaltningsfastigheter. / Background and problem: The financial crisis of 2008-2009 originated from overoptimistic lending and projections of asset prices in real estate and residential markets. The housing bubble that developed during 2001-2006 and the sub-prime lending in the US became known as the main cause and trigger of the financial crisis. The bursting of the housing bubble during 2007 followed by decreased housing prices was the first sign of the upcoming turmoil in the US. The financial crisis was intensified and spread to a global financial crisis and recession when the bank Lehman Brothers declared bankruptcy on September 14th 2008. The financial crisis most likely reached its bottom during 2009, a year that was characterised by halting global credit markets and a synchronised recession among advanced economies. But in 2012 we can still see the affects of the financial crisis with weak growth in the global economy, uncertainty in the finical markets and sovereign debt crisis in the eurozone. The financial crisis made the banks and other lending institutions reluctant to lend money both among themselves and to others, this triggered a credit crunch and halt in the credit markets. Real estate business and real estate firms are characterised by special financial conditions that separates it from other sectors. Real estate firms generally have a high leverage ratio, to enable profitable investments in capital intensive real estate business. Hence real estate firms are known to have a capital structure with a large proportion of debt; as a consequence real estate companies are highly dependent on the supply of external capital, and functioning capital and debt markets are the lifeblood of real estate firms. This unique characteristic of the real estate industry and the companies makes them an interesting area of study, especially during a time with a credit crunch and financial crisis.                          Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to describe and explain how the financial situation in listed real estate companies was affected and developed during the last financial crisis. Furthermore the purpose of the study is to explain how the financial crisis has affected the financial position of real estate companies. The study also aims to contribute to more knowledge about how listed real estate companies can be affected by a financial crisis.    Theory: The theoretical framework for the thesis is constituted by four main areas that explains and describes capital structure, financial ratios, asset pricing models and investment property accounting. Methodology: The thesis is based on a quantitative method and approach, where 17 real estate companies listed on NASDAQ OMX Stockholm has been studied. The empirical analysis was based on data collected from annual reports for the years 2006-2010.     Empirical results and conclusions: The study showed a decrease in solidity (equity ratio) during the studied period, and a lower solidity 2008-2010. The study also showed that the real estate companies increased their leverage (debt to real estate value) between 2007 and 2010. The essay also indicated a higher and increased underlying profitability among the companies since 2006. Another result was that the companies increased the total debt, and took up new external debt each year during 2006-2010. Finally the study showed that all companies in the study reported significant gains from fair value of investment property 2006-2007, and losses during 2008 and 2009.