Bakgrund: År 2016 infördes lagen om tidsbestämd obligatorisk byrårotation för företag av allmänt intresse in i svensk lagstiftning. Definitionen "företag av allmänt intresse" innefattar börsnoterade företag och vissa finansiella företag. Regeln om obligatorisk byrårotation ingick i EU:s så kallade revisionspaket. Tanken med EU:s revisionspaket var att förbättra revisionskvaliteten och stärka reviorns oberoende för medlemsländerna. Det fanns även ett behov av att stärka förtroendet för revisionen efter alla revisionsskandaler som inträffat. Tidigare forskning anser att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk byrårotation. Vissa forskare menar att revisionskvaliteten ökar av obligatorisk byrårotation medan andra menar att revisionskvaliteten minskar. Således är det intressant att studera vilken påverkan obligatorisk byrårotation har på revisionskvaliteten samt revisionens legitimitet. Problemformulering: Hur påverkas revisionskvaliteten och revisionens legitimitet av obligatorisk byrårotation? Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten samt allmänhetens förtroende för revisionen. Studien syftar således till att skapa en ökad förståelse kring hur revisionskvaliteten och revisionens legitimitet påverkas av obligatorisk byrårotation. Metod: Studiens tillvägagångssätt var kvalitativt och datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Alla informanter har revisorsbakgrund. Resultat och slutsats: Studien visar att obligatorisk byrårotation har en övervägande positiv påverkan på såväl revisionskvaliteten som revisionens legitimitet. Detta gäller för både börsnoterade företag och finansiella företag. Obligatorisk byrårotation motverkar långvariga relationer mellan revisor och klient. Samtidigt går kunskap om ett företag förlorad när det genomförs en byrårotation. / Backgrounds: In 2016, mandatory audit firm rotation was confirmed as a new law for public interest entities into Swedish legislation. The definition of "public interest entities" include listed companies and certain financial undertakings. The mandatory audit firm rotation rule was included in the EU audit package. The idea with the audit package was to improve the audit quality and increase the auditor independence for the member states of EU. There was also a need to improve the legitimacy confidence in the audit after all the scandals that occurred. Previous research finds that there are both advantages and disadvantages with mandatory audit firm rotation. Some research shows that the audit quality increase by mandatory audit firm rotation, while some shows that the audit quality decrease. Thus, it is interesting to study the impact of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit legitimacy. Questions: How does the audit quality and the audit legitimacy affect by mandatory audit firm rotation? Purpose: The purpose of the study is to investigate, form an auditor's perspective, how mandatory audit firm rotation affects audit quality and public confidence in the audit. The study thus aims to create an increased understanding about how audit quality and audit legitimacy are affected by mandatory audit firm rotation. Method: The study's approach was qualitative and the data was collected by six semi-structured interviews. All informants have background in the audit profession. Result and conclusion: The study shows that mandatory auditor rotation has a predominantly positive impact at the quality of the audit and the audit legitimacy. This applies to both financial undertakings and listed companies. Mandatory auditor rotation decreases the risk of counteracts long-standing relationships between the auditor and tha client. At the same time, knowledge of a company is lost when an audit firm rotation is implemented.

Purpose: Examine the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance in Swedish publicly traded companies in the years 2006-2009. Hypothesis: H1: There is a positive linear relationship between a company's CSR performance and its accounting based financial performance (represented by ROA). H2: There is a positive linear relationship between a company's CSR performance and its market based financial evaluation (represented by Tobin's Q) H3: Industry moderates the relationship between CSR and financial performance. H4: Firm size moderates the relationship between CSR and financial performance. Theoretical framework: CSR and previous research. Methodology: Longitudinal study, Secondary analysis.  Conclusion: Hypothesis 1 may be rejected. Hypothesis 2 may be rejected. Hypothesis 3 may be rejected. Hypothesis 4 may be rejected. / Syfte: Undersöka relationen mellan företags sociala ansvar och dess finansiella resultat på Svenska börsnoterade företag under åren 2006-2009. Hypoteser: H1: Det är ett positivt linjärt samband mellan ett företags CSR utförande och dess bokföring baserad på finansiella resultat (representerad av ROA). H2: Det är ett positivt linjärt samband mellan ett företags CSR utförande och dess markandsbaserad finansiella värdering (representerad av Tobin's Q). H3: Industri modererar relationen mellan CSR och finasiellt resultat. H4: Företagsstorlek modererar relationen mellan CSR och finansiellt resultat. Teoretiskt ramverk: CSR och tidigare forskning. Metod: Longitudinell studie, Sekundär analys. Slutsats: Hypotes 1 kan avvisas. Hypotes 2 kan avvisas. Hypotes 3 kan avvisas. Hypotes 4 kan avvisas.

Företags intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete, där de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna är i centrum. För att företag ska kunna visa att de fullföljer ansvaret kring arbetet med hållbarhet, upprättar företagen en hållbarhetsredovisning, där främst riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) används. I GRI är en av principerna intressentinkludering, som innebär att företag ska föra en dialog med intressenter, för att på så sätt få ta del av intressenters åsikter och genom detta bidra till en mer användbar och trovärdig hållbarhetsredovisning. Med utgångspunkt i företags intressentdialog och vad som tidigare studier behandlar inom ämnet, har denna studie förklarat hur svenska börsnoterade företag identifierar, prioriterar och involverar intressenter i hållbarhetsredovisningen, samt hur företagens intressenter inverkar på hållbarhetsredovisningar.   För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess problemformuleringar har studien utförts med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, där sju svenska börsnoterade företag har intervjuats som hållbarhetsredovisar enligt GRI. Resultaten av studien visar att de undersökta svenska börsnoterade företagen identifierar och prioriterar intressenter, där de identifierade intressenterna är de intressenter som påverkar eller påverkas av företagen. De prioriterade intressenterna anses enligt de undersökta företagen vara de som i högre grad påverkar eller som i högre grad påverkas av företagens verksamheter. Intressenterna blir även av de undersökta svenska börsnoterade företagen involverade, detta via olika dialogmetoder som beror på vilken intressentgrupp det berör. Slutligen visar studien att intressenter till de undersökta svenska börsnoterade företagen även inverkar på företagens hållbarhetsredovisningar, där det kan ses att en del intressenter har mer inflytande än andra. / Corporate stakeholders place increasingly high demands on companies regarding the sustainability work, where the environmental, social and economic aspects are at the center. In order for companies to demonstrate that they are in charge of the sustainability work, companies establish a sustainability report, primarily using Global Reporting Initiative (GRI) guidelines. In GRI one of the principles is stakeholder inclusiveness, which means that companies should engage in dialogue with stakeholders in order to gain access to stakeholders' views, and thereby contribute to a more useful and credible sustainability report. Based on the company's stakeholder dialogue and what previous research deal with within the subject, the study has explained how Swedish listed companies identify, prioritize and involve stakeholders in the sustainability report, as well as how companies' stakeholders influence the sustainability reports.   In order to fulfill the purpose of the study and answer its problem formulations, the study has been conducted using a qualitative method, in the form of interviews, in which seven Swedish listed companies have been interviewed, who are using GRI guidelines when they are establishing the sustainability reports. The results of the study show that the surveyed Swedish listed companies identify and prioritize stakeholders, where the identified stakeholders are the stakeholders that affect or are influenced by the companies. Priority stakeholders are, according to the companies surveyed, considered to be those that increasingly influence or are increasingly affected by business activities. The stakeholders will also be involved in the surveyed Swedish listed companies, through different dialogue methods depending on which stakeholder group it concerns. Finally, the study shows that stakeholders of the Swedish listed companies surveyed also in some way affect the companies' sustainability reports, where it can be seen that some stakeholders have more influence than others.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

In the autumn of 2022, the EU decided to introduce a quota for female board members in listed companies. This study examines how the age and gender of board members and chairpersons in the board of directors affect the future financial performance of companies. The investigation is carried out on listed companies on Nasdaq OMX-Stockholm during the period from December 31, 2017, to December 31, 2019. Drawing on previous research and the theories of Agency Theory and Social Identity Theory, the study aims to answer what impact does diversity within the board have on the company’s financial performance respect to gender and age. The method used in this study is multiple linear regression analysis. Through this method, the study can provide answers to which variables affect the financial performance and to what extent they do so. In addition to multiple linear regression, the collinearity of the variables will also be tested to reduce the risk of multicollinearity.   The results show a board with a female chairperson have a positive impact on financial performance. The result also shows that the average age of board members has a positive impact on financial performance. This study can be an important part of the foundation that policymakers use to make decisions about quotas in listed companies. / Under hösten 2022 beslutade EU att införa en kvot för kvinnliga styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Denna studie undersöker hur ålder och kön hos styrelseledamöter och ordförande i bolagsstyrelsen påverkar företagens framtida finansiella prestation. Undersökningen utförs på företag på noterade på Nasdaq OMX-Stockholm under tidsperioden 31 december 2017 till 31 december 2019. Med hjälp av tidigare forskning och teorierna Agentteorin och Sociala identitetsteorin syftar studien till att besvara vilken inverkan som mångfalden inom styrelsen har på företagets finansiella prestation med hänsyn till kön och ålder. Metoden som används i denna studie är multipel linjär regressionsanalys. Genom denna metod kan studien ge svar på vilka variabler som påverkar finansiella prestation och i vilken grad de påverkar. Utöver multipel linjär regression kommer även variablernas kollinearitet att testas för att minska risken för multikollinearitet. Resultatet visar att en styrelse med en kvinnlig ordförande kommer påverka finansiella prestationen positivt.    Resultatet visar även att medelåldern bland styrelseledamöterna har en positiv påverkan på finansiella prestation. Denna studie kan vara en viktig del av det underlag som politiker använder för att ta beslut om kvoteringar i börsnoterade bolag.

Bakgrund: Skillnaden mellan anställdas och befattningshavares löner är större än tidigare vilket bidrar till en debatt kring VD-ersättning. En hög VD-ersättning kan skapa starka reaktioner hos aktieägare som strävar efter vinstmaximering. Idag är det uppenbart att bolag måste ta hänsyn till det miljömässiga ansvarstagandet vid affärsbeslut, vilket gynnar aktieägaren och genom incitamentsprogram kan det även påverka VD-ersättningen. Eftersom ersättningsstruktur och bolagsstyrning skiljer sig åt mellan länder blir det dessutom centralt att se till varje enskilt land.  Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan bolagets aktiva arbete för ett miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättningen i svenska börsnoterade bolag. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från 131 svenska börsnoterade bolag samlas in och analyseras genom multipel regressionsanalys. Ett förklarande resultat framkommer till följd av hypotesprövning. Slutsats: Studien visar endast ett negativt signifikant samband mellan miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättning i form av grundlön. En förklaring skulle kunna vara att grundlön är den mest frekvent använda ersättningstypen i Sverige. Dessutom är miljömässigt ansvarstagande och dess koppling till incitamentsprogram relativt nytt, vilket kan innebära att incitamentsprogrammen ännu inte är fullt utvecklade. Det kan istället tänkas finnas andra icke-monetära ersättningstyper som tillämpas. Studien skulle kunna vara ett argument för att incitamentsprogram ser olika ut i olika länder. Trots studiens resultat är det troligt att monetära incitamentsprogram kopplade till miljömässigt ansvarstagande kommer användas i större utsträckning i framtiden, eftersom miljömässigt ansvar är fördelaktigt för bolagets aktieägare samt att rapporteringen upplevs öka. / Title: The company's active work for environmental responsibility and its impact on Swedishlisted companies' CEO compensation.Background: The difference between employees' and executives' salaries is greater thanbefore, which contributes to a debate about CEO compensation. High CEO compensation cancreate strong reactions from shareholders as they strive for profit maximization. Today,companies must take environmental responsibility into account when making businessdecisions, which benefits the shareholder and affects CEO compensation through incentiveprograms. Since remuneration structure and corporate governance differ between countries, itis central to study each individual country.Purpose: The purpose of the study is to explain the connection between the company's activework for environmental responsibility and CEO compensation in Swedish listed companies.Method: The study has a deductive research approach and a quantitative research method.Data from 131 Swedish listed companies is collected and analyzed through multipleregression analysis. An explanatory result emerges from hypothesis testing.Conclusion: The study only shows a negative significant relationship between environmentalresponsibility and fixed CEO compensation. One explanation could be that fixed salary is themost frequently used type of remuneration in Sweden. In addition, environmentalresponsibility and its connection to incentive programs is relatively new, which means that theprograms may not yet be fully developed. There may be other non-monetary compensationtypes that are applied instead. The study could be an argument that incentive programs aredifferent in different countries. Despite this study’s results, it is likely that monetary incentiveprograms linked to environmental responsibility will be used to a greater extent in the future,since environmental responsibility is beneficial for the company’s shareholders and thatreporting is perceived to increase.

No description available.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag. / This study tests ten hypotheses related to financial theory in order to determine how well the theory can explain capital structure in small public SMEs. The tested theories are trade-off theory, pecking order theory and theories related to asymmetric information and agent-principal costs. Multiple linear regression analysis is used to test the theories on SMEs with fewer than 200 employees listed on three of Sweden’s smaller stock-exchange lists. The results show statistical significant support for eight out of ten hypotheses, and these results are in many aspects clearer than in studies that test unlisted SMEs as well as studies with broader samples of listed firms.