<p>Internet har under de senaste åren blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och även öppnat upp nya kommunikationsvägar för bankerna. Kunder som tidigare varit svåra att bygga upp en relation med kan idag bli nåbara på ett enklare sätt med</p><p>hjälp av den nya kanalen. Segmentering används idag av banker i allt större utsträckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om svenska storbanker använder sig av relationsmarknadsföring via Internet på ett framgångsrikt sätt mot segmentet unga vuxna i åldern 18-26 år. Studien har utifrån intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnått följande slutsatser.</p><p>De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan låter faktorer som bekvämlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina föräldrar. De flesta har heller inte haft några problem med sin bank, då de av naturliga</p><p>skäl inte heller haft så stor kontakt med banken eller haft specifika behov. Segmentet är utöver detta varken intresserade eller insatta i bankernas tjänster eller deras verksamhet. Detta beror mycket på att det inte finns några specifika ungdomssatsningar från bankernas sida. Bankerna har utifrån sin egen uppfattning en bra relation med segmentet, däremot har de svårt att nå ut med sin kommunikation och information till unga vuxna trots att den finns tillgänglig. Detta gällande oavsett vilken ålder, bank eller sysselsättning de tillfrågade i segmentet har.</p><p>Sammanfattningsvis visar detta att unga vuxna i åldern 18-26 år är en svår målgrupp att nå för bankerna vilket är en avgörande förklaring till varför bankerna i dagsläget inte gör några specifika satsningar på denna målgrupp.</p> / <p>Internet has during the latest years become a stronger channel for communication which have drastically grown and also opened up new possibilities for the banks to communicate. Customer who the banks former had difficulties to build relationships with can today be</p><p>reached much easier with this new channel. Segmentation is today used by the banks in larger extension. They want to be able to identify different types of costumer in purpose of more efficient communication and relationship building activities.</p><p>The purpose with this paper is to examine whether large Swedish banks is using relationship marketing as a successful method towards the segment young adults age 18-26, through Internet as an channel of communication. The study has from interviews with the segment young adults, interviews with one of the largest Swedish banks and complementary studies of young people and their Internet habits reached following conclusions.</p><p>The youngest people in the segment do not make an active choice of bank. They are instead driven by factors like convenience and simplicity, which explains why most of them have chosen the same bank as their parents. Most of them does not either have any problem</p><p>with their bank, which depends on their little contact with the bank and not having any special needs. The segment is above this neither nor interested or versed in the service of the bank or their activities. This largely depends on the banks not having any specific youth ventures or activities. The banks have from their own estimation a good relationship with the segment, whereas having problems reaching out with their communication and information to young adults defiance its accessibility. This regarding whether which age, bank or occupation the segment has.</p><p>To conclude are these conclusions showing that young adults in age 18-26 are a difficult target to reach for the banks, which is a decisive explanation why banks today not making any specific efforts on this target.</p>

Internet har under de senaste åren blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och även öppnat upp nya kommunikationsvägar för bankerna. Kunder som tidigare varit svåra att bygga upp en relation med kan idag bli nåbara på ett enklare sätt med hjälp av den nya kanalen. Segmentering används idag av banker i allt större utsträckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka om svenska storbanker använder sig av relationsmarknadsföring via Internet på ett framgångsrikt sätt mot segmentet unga vuxna i åldern 18-26 år. Studien har utifrån intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnått följande slutsatser. De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan låter faktorer som bekvämlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina föräldrar. De flesta har heller inte haft några problem med sin bank, då de av naturliga skäl inte heller haft så stor kontakt med banken eller haft specifika behov. Segmentet är utöver detta varken intresserade eller insatta i bankernas tjänster eller deras verksamhet. Detta beror mycket på att det inte finns några specifika ungdomssatsningar från bankernas sida. Bankerna har utifrån sin egen uppfattning en bra relation med segmentet, däremot har de svårt att nå ut med sin kommunikation och information till unga vuxna trots att den finns tillgänglig. Detta gällande oavsett vilken ålder, bank eller sysselsättning de tillfrågade i segmentet har. Sammanfattningsvis visar detta att unga vuxna i åldern 18-26 år är en svår målgrupp att nå för bankerna vilket är en avgörande förklaring till varför bankerna i dagsläget inte gör några specifika satsningar på denna målgrupp. / Internet has during the latest years become a stronger channel for communication which have drastically grown and also opened up new possibilities for the banks to communicate. Customer who the banks former had difficulties to build relationships with can today be reached much easier with this new channel. Segmentation is today used by the banks in larger extension. They want to be able to identify different types of costumer in purpose of more efficient communication and relationship building activities. The purpose with this paper is to examine whether large Swedish banks is using relationship marketing as a successful method towards the segment young adults age 18-26, through Internet as an channel of communication. The study has from interviews with the segment young adults, interviews with one of the largest Swedish banks and complementary studies of young people and their Internet habits reached following conclusions. The youngest people in the segment do not make an active choice of bank. They are instead driven by factors like convenience and simplicity, which explains why most of them have chosen the same bank as their parents. Most of them does not either have any problem with their bank, which depends on their little contact with the bank and not having any special needs. The segment is above this neither nor interested or versed in the service of the bank or their activities. This largely depends on the banks not having any specific youth ventures or activities. The banks have from their own estimation a good relationship with the segment, whereas having problems reaching out with their communication and information to young adults defiance its accessibility. This regarding whether which age, bank or occupation the segment has. To conclude are these conclusions showing that young adults in age 18-26 are a difficult target to reach for the banks, which is a decisive explanation why banks today not making any specific efforts on this target.

No description available.

The competition amongst companies is getting tougher and the economic markets are getting even bigger with new products and businesses. One way for companies to differentiate themselves from the competitors is through packaging design. If the merchandise is to send a reliable and solid message to consumers, the attributes of the packaging must be consistent and uniform. If the different attributes are not coherent, the message loses credibility towards the consumer. Through the sent messages, the pack signals the products’ expected quality and price. This paper includes two studies, in which the main objective is to discover and build understanding about Swedish consumers’ perception of a product’s price depending on the pack’s design. The focus of this paper is based upon household products. The first study is solely focused on consumers’ opinions on package design, while the second study is based on existing product packs on the market. The results obtained in the consumer study will discover eventual general opinions concerning cheap and expensive packages. These results will then be compared to a selection of products from the markets’ existing offers. The purpose of this study is to clarify how well companies shape their packs based on consumers’ general perception. It is finally discussed how the different attributes can be used to legitimize a higher or lower price. / Konkurrensen mellan företag ökar och blir allt hårdare med ett ständigt växande antal aktörer på marknaden. Ett sätt att differentiera sig från konkurrenter är genom förpackningsdesign. För att varan i sin helhet ska ge ett pålitligt intryck måste förpackningens attribut vara enhetliga och genomgående. Spretar attributen inger detta förvirring och skapar brist i trovärdighet hos konsumenten. Förpackningen signalerar varans förväntade kvalitet och pris. Denna uppsats omfattar två studier med syfte att kartlägga svenska konsumenters uppfattning av en produkts pris utifrån förpackningens utformning. Fokus i denna uppsats ligger på hushållsprodukter. Den första studien vänder sig direkt till konsumenten medan den andra undersöker befintliga förpackningar på marknaden. Resultatet av konsumenternas generella uppfattning, gällande billiga respektive dyrare förpackningar, jämförs med ett urval från marknadens befintliga utbud. Detta görs med syfte att klargöra för hur väl företagen arbetar efter konsumenternas generella uppfattning. Slutligen diskuteras hur de olika attributen kan användas i förpackningsdesign för att legitimera ett dyrare respektive billigare pris.

This study aims to give answers to what type of content, published by professional sport organizations on social media, can engage Swedish sport fans. The definition of "engagement" is based on subjective motives and can be expressed in various forms. Thereby the reason to study whether it was possible to group fans who were of similar character, to understand if they were engaged by the same content on social media. We used segmentation as a strategy to group sport fans with the same level of engagement toward sport organizations. The respondents we got were interesting and brought light to a relative new area of research, which was the goal of this study. The research shows that preferred content is similar in every segment group. Research also indicates that there is no correlation between level of engagement and preferred content on social media. The preferred content is most based on individual preferences and characteristics. However, the study reveals that using segmentation as a strategy can be efficient to group sport fans with similar character, to give a sport organization a brief - but useful - insight in what type of content each segment can feel emotional (and physical) engaged by. This can further lead to higher levels of engagement but is left out for future research attempts. This study can be well suited in the development of the Swedish sport industry looking at the current and future impact of the world’s digitalization. / Denna studie berör svenska elitidrottsföreningars marknadsföringsarbete på sociala medier. Studien ämnar ge förslag på vad för typ av innehåll som elitidrottsföreningarna kan publicera för att engagera sin idrottspublik och därmed uppnå eller fortsätta vara lönsamma. Ett engagemang är svårt att definiera och kan ta många uttryck. Därav fann vi det intressant att studera huruvida olika delar av en idrottspublik kan känna ett engagemang på skilda sätt, för att således ge en förståelse om innehållet behöver anpassas därefter. För att studera vad för typ av innehåll som genererar ett engagemang på sociala medier valde vi att med hjälp av segmentering dela in respondenter i potentiella målgrupper. Segmenteringen utgjordes av 14 respondenter och empirisk data samlades in via intervjuer. Samtliga målgrupper kom att indikera på lönsamhet och kan sägas engageras av liknande innehåll. Men hur personer föredrar att budskapet framställs - såväl som hur man reagerar på det som engagerar - kan variera beroende på vilka individuella karaktärsdrag personer besitter. Dock kan segmentering vara ett effektivt verktyg för att få fram målgrupper bestående av personer som har liknande karaktärsdrag, för att få riktlinjer i utformandet av innehåll på sociala medier som kan tänkas engagera respektive målgrupp. Denna studie kan användas i den svenska idrottssektorns arbete för att utveckla sitt arbete med sociala medier, då digitaliseringen av vårt samhälle verkar vara här för att stanna.

This study evaluates methods for clustering web users via vector space models, for the purpose of web page prefetching for possible applications of server optimization. An experiment using Latent Semantic Analysis (LSA) is deployed to investigate whether LSA can reproduce the encouraging results obtained from previous research with Random Indexing (RI) and a chaos based optimization algorithm (CAS-C). This is not only motivated by LSA being yet another vector space model, but also by a study indicating LSA to outperform RI in a task similar to the web user clustering and prefetching task. The prefetching task was used to verify the applicability of LSA, where both RI and CAS-C have shown promising results. The original data set from the RI web user clustering and prefetching task was modeled using weighted (tf-idf) LSA. Clusters were defined using a common clustering algorithm (k-means). The least scattered cluster configuration for the model was identified by combining an internal validity measure (SSE) and a relative criterion validity measure (SD index). The assumed optimal cluster configuration was used for the web page prefetching task.   Precision and recall of the LSA based method is found to be on par with RI and CAS-C, in as much that it solves the web user clustering and web task with similar characteristics as unweighted RI. The hypothesized inherent gains to precision and recall by using LSA was neither confirmed nor conclusively disproved. The effects of different weighting functions for RI are discussed and a number of methodological factors are identified for further research concerning LSA based clustering and prefetching.

Through an ever-increasing connectivity, the digital imprints left behind are opening new possibilities for organizations. Big data contains large amounts of consumer data and through analysis this data is transformed into information. This has enabled organizations new forms of how to implement big data to the decision-making process regarding segmentation of consumers. Through a qualitative survey and semi-structured interviews, a case study is used for the research of Destination Gotland and TUI. The purpose of this study is to investigate how big data affects the decision-making process for segmentation at two organizations in the travel industry. The theoretical framework has been designed after thorough research of relevant literature. The Analysis model used in the thesis is a product of the theoretical framework. The results of this study show that big data is affecting how organizations are identifying customer segments. Big data is used a foundation for decision-making but still relies on knowledgeable decision-makers. The type of market the organization is operating in is crucial to the nature decision that can be made regarding segmentation. / Till följd av den digitala utvecklingen har organisationer börjat inhämta och lagra stora mängder digital data. Den digitala datan som samlats in av organisationer benämns som big data och utgörs av personlig information om individer. En grundläggande del vid ett tillämpande av big data i organisationers arbete är en analys av insamlad information. Med hjälp av en analys transformeras datan till förståelig information som sedan kan appliceras i beslutsfattandeprocesser inom organisationer. Beslutsfattare inom organisationer använder information som är utvunnen från big data för att stärka deras argument vid situationer där beslut ska fattas. Big data har utvecklat och möjliggjort nya former av hur organisationer genomför beslutsfattandeprocessen gällande segmentering av konsumenter. Med avseende på det bredare utbud av information som finns tillgänglig om individer tilltar organisationers möjligheter för en ökad förståelse om individen. Informationen som samlas in av organisationer kan ha både dagsaktuell och historisk karaktär. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en undersökning granska två svenska reseföretags användande av big data i deras beslutsfattade vid identifiering av nya segment. Studien utgår från en fallstudiedesign som undersöker två svenska företag inom resebranschen med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det teoretiska ramverk uppsatsen bygger på har utformats utefter problemformuleringen och tar därför upp big data, beslutsfattande och segmentering. Detta leder fram till en analysmodell som förklarar hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. De resultat undersökningen påvisar är att organisationers identifiering av nya kundsegment påverkas av big data på olika sätt. Big data används som underlag för beslut men är fortfarande i behov av kompetenta beslutsfattare med sakkunskap om marknaden och konsumenter. Beroende på vilken marknad organisationen är verksam på är typen av data avgörande för vilka beslut gällande identifiering av segment som kan fattas.

I projektet detekteras och följs granplantor i spatiospektrala bilder för att därefter skapa en hyperspektral datakub för av varje gran. För att detektera granarna prövas fyra metoder: manuell detektion, detektion med segmentering, detektion med SVM och detektion med neuralt nätverk. Minnesanvändning och körningstid jämförs mellan två implementationer, där hyperspektral rekonstruktion görs med olika metoder.

I projektet detekteras och följs granplantor i spatiospektrala bilder för att därefter skapa en hyperspektral datakub för av varje gran. För att detektera granarna prövas fyra metoder: manuell detektion, detektion med segmentering, detektion med SVM och detektion med neuralt nätverk. Minnesanvändning och körningstid jämförs mellan två implementationer, där hyperspektral rekonstruktion görs med olika metoder.

Understanding a black-box model is a major problem in domains that relies on model predictions in critical tasks. If solved, can help to evaluate the trustworthiness of a model. This thesis proposes a user-centric approach to black-box interpretability. It addresses the problem in semantic segmentation setting with an example of humanitarian remote sensing application for building detection. The question that drives this work was, Can existing methods for explaining black-box classifiers be used for a deep learning semantic segmentation model? We approached this problem with exploratory qualitative research involving a case study and human evaluation. The study showed that it is possible to explain a segmentation model with adapted methods for classifiers but not without a cost. The specificity of the model is likely to be lost in the process. The sole process could include introducing artificial classes or fragmenting image into super-pixels. Other approaches are necessary to mitigate identified drawback. The main contribution of this work is an interactive visualisation approach for exploring learned latent space via a deep segmenter, named U-Net, evaluated with a user study involving 45 respondents. We developed an artefact (accessible online) to evaluate the approach with the survey. It presents an example of this approach with a real-world satellite image dataset. In the evaluation study, the majority of users had a computer science background (80%), including a large percentage of users with machine learning specialisation (44.4% of all respondents). The model distinguishes rurality vs urbanization (58% of users). External quantitative comparison of building densities of each city concerning the location in the latent space confirmed the later. The representation of the model was found faithful to the underlying model (62% of users). Preliminary results show the utility of the pursued approach in the application domain. Limited possibility to present complex model visually requires further investigation. / Att förstå en svartboxmodell är ett stort problem inom domäner som förlitar sig på modellprognoser i kritiska uppgifter. Om det löses, kan det hjälpa till att utvärdera en modells pålitlighet. Den här avhandlingen föreslår en användarcentrisk strategi för svartboxtolkbarhet. Den tar upp problemet i semantisk segmentering med ett exempel på humanitär fjärranalysapplikation för byggnadsdetektering. Frågan som driver detta arbete var: Kan befintliga metoder för att förklara svartruta klassificerare användas för en djup semantisk segmenteringsmodell? Vi närmade oss detta problem med utforskande kvalitativ forskning som involverade en fallstudie och mänsklig utvärdering. Studien visade att det är möjligt att förklara en segmenteringsmodell med anpassade metoder för klassificerare men inte utan kostnad. Modellens specificitet kommer sannolikt att gå förlorad i processen. Den enda processen kan inkludera införande av konstgjorda klasser eller fragmentering av bild i superpixlar. Andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att mildra identifierad nackdel. Huvudbidraget i detta arbete är en interaktiv visualiseringsmetod för att utforska lärt latent utrymme via en djup segmenter, benämnd U-Net, utvärderad med en användarstudie med 45 svarande. Vi utvecklade en artefakt (tillgänglig online) för att utvärdera tillvägagångssättet med undersökningen. Den presenterar ett exempel på denna metod med en verklig satellitbilddatasats. I utvärderingsstudien hade majoriteten av användarna en datavetenskaplig bakgrund (80%), inklusive en stor andel användare med specialisering av maskininlärning (44,4 % av alla svarande). Modellen skiljer ruralitet och urbanisering (58 % av användarna). Den externa kvantitativa jämförelsen av byggnadstätheten i varje stad angående platsen i det latenta utrymmet bekräftade det senare. Representationen av modellen visade sig vara trogen mot den underliggande modellen (62% av användarna). Preliminära resultat visar användbarheten av den eftersträvade metoden inom applikationsdomänen. Begränsad möjlighet att presentera komplexa modeller visuellt kräver ytterligare utredning.