On February 4th in 1738, Daniel Tilas, an official of the Swedish Bureau of Mines travelled into Russia in order to study the metal and mining industries of the country. After just over two months of travelling between workshops, factories and mines, both abandoned and active ones, he returned home to Sweden with a rather rich description of his findings in Russia. During the early modern era travels like this one, namely with the purpose of gathering and describing knowledge, were a commonplace occurrence all over Europe. The Bureau of Mines sponsored many travels of this sort during it’s roughly 200-year existence in order to gain knowledge of the state of the metal and mining industries around Europe and even in Sweden, these travels also functioned as a crucial part in the education of the Swedish mining officials. But the Swedish travels to Russia were undertaken with partially different goals in mind, since the end of the great northern war Russia hade become the primary enemy on Sweden. This meant the Bureau of Mines sought after knowledge about and from Russia which could be used to effectively compete against them on a geopolitical scale. In this essay I thus attempt to explore the view of Russia which existed in the Bureau of Mines during the first half of the 18th century by primarily studying how Tilas depicted the Russian mining and metal industries and secondarily the Russian society in his writings. I do this through the analytical lens of the theory on “state-related knowledge” defined by historians Lothar Schilling and Jakob Vogel. I also make use of the concept of the “hybrid expert” as defined by historian Ursula Klein to deepen the analysis of Tilas depiction and description of Russia’s industry.

This study is the first to focus primarily on the Swedish parish magasins, the country’s most widespread credit institution in the last half of the 18th, and the first part of the 19th, century. During the Early Modern Period, grain price volatility was a matter of great concern. The parish magasins were conceived as a substitute for government action intended to stabilize grain prices and offer relief in case of crop failure. The thesis analyzes the problems of harvest variability and grain price fluctuations utilizing both   theory and empirical evidence. It is concluded that market integration, especially by permitting imports, was more effective than inter-harvest storage in reducing the likelihood of high prices. Initially the peasants were sceptical of the new institution. Although the establishment of the magasins was strictly speaking voluntary, substantial hierarchical pressure was applied.  Once they had come into existence, however, the magasins evolved into a type of grain bank. The parishioners found them useful as a source of communal revenue at a time of rising need for local public expenditure for education and poor relief. In addition, the failure of the grain market to meet the needs of the peasantry created a demand for loans in kind. Although by no means ideal, in the absence of any superior institutions, the magasins provided valuable services. When improvements in both municipal finance and the functioning of the grain markets occurred in the second half of the 19th century, the magasins became obsolete. Both history and geography impact the formation of institutions. This study describes one such case of institutional development and attempts to explain why the outcome deviated from the original intention. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007</p>

This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion. My study shows that in the part of Rousseau’s work Émile that goes under the name The Savoy priest's confession the doctrine of the original sin, is replaced with a faith in the human nature. Doctrines such as the original sin is for Rousseau something that is formed by humans in society, and has nothing to do with God. In the second part of Hume’s work Dialogues concerning natural religion, the dialogue shifts and focus on more moral concepts of religion, and also the question of evil, sin etc. Hume’s work presents three solutions instead of one.

Diss. Linköping : Univ.

Syftet med denna uppsats är att utröna hur Karl XII har använts inom litteraturen under 1700, 1800 samt 1900-talet. Frågeställningarna som ska besvaras är ställda utifrån Karl XII:s personlighet, politiska förmåga som statsman och slutligen Karl XII:s egenskaper som en militär ledare.   Litteraturen som används för undersökningen speglar de verk som kom att bli mest uppmärksammade och uppskattade på det samhälleliga planet – då de kan antas haft den största inverkan på människorna i sin tid. Det förekommer litterära verk om sålts i miljontal, exempelvis Carl Grimbergs och Herman Lindqvists verk. Det verk som utgör starten för denna uppsats är skriven 1731 av François-Marie Arouet, Voltaire, som var en beundrare till den svenske kungen. Författaraktörerna byter av varandra och publicerar med en jämn ström under de följande århundradena.    Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är författaren Eva Östbergs beskrivning av historiebruk – att historien är människans kollektiva förmåga att minnas och att glömma, vilket yttrar sig i historiebruk. Denna beskrivning av historiebruk utmynnar även till John Tosh´s beskrivning av ett socialt minne – vilket yttrar sig på liknande sätt. Författaren Klas-Göran Karlsson ger en förklaring till ett existentiellt historiebruk – vilket är ett resultat av att människor har ett medfött behov av att minnas. Till dessa begrepp kommer även Egeland och Johannissons teori för en koppling mellan kultur, plats och identitet att användas.   Den teoretiska ansatsen är att befästa Karl XII som en historisk aktör och byggsten i den svenska historien med utgångspunkt att detta skiftar i olika kontexter. Undersökningen ska utröna vilken plats författarna ger Karl XII som en historisk byggsten.

What can knitted fragments tell you? A textile scientific analysis of marine archeological finds from the 18th century. The wreck of the ship Fyrspännaren is a time capsule that provides a unique opportunity for knowledge. The purpose of this study is to increase knowledge about knitted garments and their importance in the dress code for men and women during the 1770s. An additional purpose is to test whether the knitted fragments can contribute to the interpretation of the history of the wreck. The study uses the theory and method of Material Culture. The knitted fragments are the main source of information. In the analysis, additional sources are also used.  It turns out that the silk socks in the late 18th century could look different from the white socks we often see depicted in paintings. There are at least eleven different types of silk socks in different colours and with different pattern knitting in the material. Most were machine-knitted, several were well-used and repaired. But they were still highly valued, according to inserted inquiries in the newspapers of the time. There were also knitted garments in cotton such as socks, hat and sweaters.  The knitted fragments can also contribute to the interpretation of the history of the wreck. The study of the fragments confirms and strengthens previous conclusions that the passenger on the ship was relatively young, well-to-do and well aware of both male and female fashion. In summary, this study shows that marine archaeological finds of textiles, that are analysed with a textile scientific method and within a cultural-historical and economic-historical context, can contribute to new knowledge.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

The present dissertation focuses on the appointment of clergy in the rural areas of Swedish province of Hälsingland during the period 1650-1800. The aim has been to analyse the practical process of clergy appointments as well as to discuss the development of the political culture of the said period in the way that it was reflected through the actions of the actors involved. The discussion concentrates on two aspects of the political culture, firstly on what kind of influence the parishes had in regard to the clergy appointments, secondly what the actions of the various actors in this context tell us about the local political culture. The study shows that the parishes did indeed assert their rights in connection with the clergy appointments. It is also shown that the parishes exerted a certain influence in terms of which clergyman to promote, but that this influence seems to have been limited to conditions dictated by the authorities. The clergy election reforms effected in the 1730's brought a significant change to the local political culture. Whereas the earlier legislation assumed that decisions were made unanimously, the elective reforms of the 1730's inaugurated the majority principle as election method, with the result that each voting parish member was now regarded as an independent actor. The investigation of the practice of clergy appointment in Hälsingland shows that the opinions reflected in the unanimous parish demands raised prior to the 1730's reforms primarily belonged to the most leading actors of the community. However, through the formalising of the decision-making procedure, the reforms made way for a broader participation in that process. All farm owners were entitled to vote in the clergy elections, which means that also women farm owners - primarily widows - had the right to vote. Nevertheless, as shown in the present study, the political culture was not as gender neutral as the legislation, seeing that, relatively speaking, the widows voted through proxies to a considerably larger extent than did the men. / <p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 2003</p> / digitalisering@umu

There were many ways of bordering manliness during the historical period covered by my research. Borders have been metaphorically understood as those invisible, often non-enunciated limits that have safeguarded manliness. There were borders separating masculinity from femininity and from childishnes, but there is also a more distant border, separating masculinity from the bestial. The term un-manliness is a useful concept for this analysis, for it can be used to illuminate the different ways in which masculinity has been interrogated. The concept can also be used in comparative analyses of how tolerance towards men deviating from ideas of ideal masculinity has differed according to situation and culture. It has been my ambition to elucidate the particular attitudes, values, customs, knowledge and requirements that influenced the view of masculinity at both individual and the group level. The clearest-cut aspects of manliness and un-manliness expressed in court proceedings were those having to do with sexuality, relations within the household, and the subordinate and dominant masculinities displayed by different court-room actors. The latter, in turn, reflected contemporary social structures, including the social gap that divided the Livonian peasantry’s serfs or former serfs from the ruling Baltic-German elite. Records from the court proceedings have shown the subordinate masculinity of the defendants, subordinate not only to that of the officers of the court but to that of the witnesses. This subordination was an inevitable consequence of the nature of the accusations, regardless of whether they were deemed well-founded or false.  The defendants were placed in a situation where they were forced constantly to be on the alert, ready to defend themselves and show their best sides. As a result, they would often give extremely clear expression to their views of proper masculinity. Such actors stressed, consciously or unconsciously, certain manly traits and behaviour patterns that characterised themselves and others. Their arguments provide insights into what they thought of each other and how they conceived a man should generally be, behave and act in different situations. By the same token, they clearly showed what kinds of behaviours were considered undesirable or outright unmanly. The positioning of the borders of manliness was linked both to time and to space. Deviations have helped different societies set the borders for what they considered acceptable behaviour. There was a clear cultural and geographical border between Sweden as such, and the Swedish province Livonia. This emerges clearly when one compares Livonian results with earlier studies on bestiality in Sweden. This shows that the view of manliness and the tolerance towards certain kinds of behaviour changed as one moved East.

No description available.