<p>Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning.</p><p> Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar. Ett nät bestående av sju mätpunker etablerades i anslutning till RH 2000 höjdfixar. Fem av dessa användes sedan som passpunkter för att höjdbestämma två centralt belägna mätpunkter i nätet. För kontroll av mätningarna användes den kända avvägda höjden på de sökta punkterna. Mätningarna utfördes med fyra stycken Leica GX1230+ GNSS-mottagare som etablerades på punkterna i tre fyratimmarssessioner. Mätningarna utfördes i två kampanjer med tre veckors mellanrum.</p><p>Efterberäkning av GNSS- mätdata gjordes med Leica Geo Office 7 (LGO 7) och Surfer 8. Kontroll av resultaten gjordes genom matrisberäkningar i Microsoft Excel. Resultaten baseras på en sammanslagning av de båda mätkampanjerna. Avvikelserna visade sig ligga i ett spann på ca 3–5 mm ± punktmedelfelet (<strong>σ</strong>_H)lägre än de precisionsavvägda RH 2000 höjderna. Det faktum att samtliga GNSS-mätta höjder ligger 3–5 mm lägre än officiella RH 2000-höjder tyder på att ett systematiskt fel upptäckts. Slutligen, visar detta arbete att genom att kombinera frekvenser kan medelfelet bli så bra som 3 mm vid höjdbestämning med hjälp av statisk GNSS-mätning.</p>

<p>Arbetet med att bevara världens biologiska mångfald befinner sig fortfarande i sitt inledningsskede. Den Europeiska Unionen har upprättat ett projekt, Natura 2000, för att säkerhetsställa statusen av hotade arter och habitatstyper inom unionens gränser.</p><p>I denna uppsats utvärderas kommunikations- och informationstillgången för berörda parter, samt resultaten därav, för Natura 2000-arbetet inom Båven i Södermanlands län, Sverige. Underliggande åsikter och konflikter i området lyfts fram för att förklara svårigheterna med att implementera direktivet i en region med många motstridiga intressen och involverade parter. Vidare strävar undersökningen att avslöja om implementeringsfasen har lett till svårigheter i det fortsatta arbetet med Natura 2000-processen i området.</p><p>Resultatet från undersökningen påvisar vikten av att kommunikation och information fungerar tillfredsställande så att onödiga konflikter kan undvikas samt att förtroende kan byggas upp för beslutsfattarna och för processen i sin helhet.</p>

Thesis (Ph. D.)--Michigan State University. Dept. of, 2003. / Includes bibliographical references (p. 166-175). Also available on the Internet.

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag.

Arbetet med att bevara världens biologiska mångfald befinner sig fortfarande i sitt inledningsskede. Den Europeiska Unionen har upprättat ett projekt, Natura 2000, för att säkerhetsställa statusen av hotade arter och habitatstyper inom unionens gränser. I denna uppsats utvärderas kommunikations- och informationstillgången för berörda parter, samt resultaten därav, för Natura 2000-arbetet inom Båven i Södermanlands län, Sverige. Underliggande åsikter och konflikter i området lyfts fram för att förklara svårigheterna med att implementera direktivet i en region med många motstridiga intressen och involverade parter. Vidare strävar undersökningen att avslöja om implementeringsfasen har lett till svårigheter i det fortsatta arbetet med Natura 2000-processen i området. Resultatet från undersökningen påvisar vikten av att kommunikation och information fungerar tillfredsställande så att onödiga konflikter kan undvikas samt att förtroende kan byggas upp för beslutsfattarna och för processen i sin helhet.

No description available.

La modernité artistique a cela de particulier qu'elle accorde souvent une " aura " subversive ou transgressive aux œuvres qu'elle voit émerger. Que cette évaluation s'établisse sur le vif (pratique du critique d'art) ou qu'elle prenne forme a posteriori (pratique de l'historien de l'art), elle semble dans la plupart des cas un critère incontournable auquel toute œuvre doit répondre positivement, parfois même au risque de l'anachronisme. Pour nombre d'observateurs les récentes collaborations entre les artistes et l'institution prend la forme d'une récupération de l'art par le pouvoir en place. Suivant ce grief, tout artiste qui participe au précessions institutionnel devient suspect, à plus forte raison lorsque l'artiste revendique une forme d'art transgressive. Toutefois, on remarque que nombre d'artistes continuent à revendiquer une posture transgressive, attitude qui n'est pas sans poser nombres de problèmes inédits.

This thesis presents an architecture and an FPGA implementation of the two dimensional discrete wavelet transformation (DWT) for applications where row-based raw image data is streamed in at high bandwidths and local buffering of the entire image is not feasible. The architecture is especially suited for multi-spectral imager systems, such as on board an imaging satellite, however can be used in any application where time to next image constraints require real-time processing of multiple images. The latency that is introduced as the images stream through the iii DWT module and the amount of locally stored image data, is a function of the image and tile size. For an n1 &times / n2 size image processed using (n1/k1) &times / (n2/k2) sized tiles the latency is equal to the time elapsed to accumulate a (1/k1) portion of one image. In addition, a (2/k1) portion of each image is buffered locally. The proposed hardware has been implemented on an FPGA and is part of a JPEG 2000 compression system designed as a payload for a low earth orbit (LEO) micro-satellite to be launched in September 2003. The architecture can achieve a throughput of up to 160Mbit/s. The latency introduced is 0.105 sec (6.25% of total transmission time) for tile sizes of 256&times / 256. The local storage size required for the tiling operation is 2 MB. The internal storage requirement is 1536 pixels. Equivalent gate count for the design is 292,447.

No description available.

Une véritable cascade d'événements - des attentats du 11 septembre 2001 à la crise du SRAS, sans compter le spectre de la grippe aviaire - a conduit le gouvernement du Canada à intégrer, parmi les six enjeux stratégiques clefs de sa première Politique de sécurité nationale (2004), la santé publique. Ni ce document, ni la documentation existante, portant directement ou indirectement sur l'association entre santé publique et sécurité nationale, n'offrent une explication satisfaisante du processus par lequel la santé publique, au cours des dix dernières années, est perçue comme un enjeu de sécurité nationale. Aucune approche théorique en Relations internationales n'offre également les outils adéquats qui permettraient la formulation de cette explication. L'objectif de ce mémoire consiste donc à élaborer une approche théorique inspirée par la théorie de la sécurisation de l'école de Copenhague, mais qui puise certains éléments dans le champ de l'Analyse des politiques publiques, puis d'appliquer cette approche au cas du Canada, pour la période 1995-2006. Dans le cadre de cet exercice, la mise à l'agenda politique et décisionnel de deux menaces qui pèsent sur la santé publique selon la Politique de sécurité nationale est donc soumise à observation, soit le terrorisme chimique, biologique, radiologique et nucléaire et les maladies infectieuses. Cette double mise à l'agenda est examinée dans le cadre des discours et activités du Solliciteur général du Canada, devenu Sécurité publique Canada, ainsi que de Santé Canada, à partir duquel a été créée l'Agence de santé publique du Canada. À terme, cet exercice démontre la nature compartimentée et les incohérences du processus de sécurisation de la santé publique au Canada. Cette conclusion invite dès lors à réfléchir sur son impact pratique, plus particulièrement quant à la satisfaction du premier objectif de Protéger une société ouverte, assurer la sécurité des Canadiens et du Canada. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Sécurité nationale, Sécurité publique, Canada, Terrorisme CBRN, Maladies infectieuses.