Prestationsmätning används inom organisationer för att bland annat utvärdera, förbättra, motivera och styra organisationer i önskad riktning. Med New Public Management reformer ökades fokuset på att styra och mäta resultat mer effektivt inom den offentliga sektorn. Det ledde till en högre arbetsintensitet och ökad stressnivå för medarbetarna. Den större delen av tidigare forskningen inom prestationsledning och prestationsmätning är baserat på normala förhållanden. En krissituation sätter däremot organisationer på prov och de behöver anpassa sig för att kunna hantera krisen. När organisationer sätts på prov och behöver strukturera om för att hantera en kris förändras även förutsättningarna för att mäta prestationer. För att undersöka hur prestationsmätning används i krissituationer har en kvalitativ forskningsmetod använts för att få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Data är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare, som arbetar inom sjukvården och på sjukhus. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ett konceptuellt analysverktyg som är uppdelad i tre teman: utvärdering, prestationsmätningens form och motivation. Studiens resultat styrker dels den tidigare forskning men bidrar även med nya insikter. Studien visade att prestationsmätning påverkas av krissituationer på grund av tidsbrist då de formella prestationsmätningsaktiviteterna i de flesta fall har behövts prioriteras bort. De informella aktiviteterna har å andra sidan fått mer utrymme och bidragit till en mer informell och möjliggörande styrning inom organisationer. Utvärderingen baseras främst på subjektiva värden, observationer och rykten vilket medarbetarna har blandande upplevelser om huruvida rättvis bedömning cheferna kan göra. Studien har även visat att medarbetarna motiveras av prestationsmätningen när den är kopplad till incitament som högre lön och individuella utvecklingsmål. Däremot finns det inte tillräckligt med resurser för att fokusera på sina mål. / Performance measurements or appraisals are used within organizations to, among other things, evaluate, improve, motivate, and steer organizations in the desired direction. New Public Management reforms initiated an emphasis on managing and measuring results more efficiently in the public sector. This caused a higher work intensity and increased employee stress levels. Most of the previous research in performance management and performance measurement are based on normal conditions. A crisis puts organizations to the test, and they need to adapt to be able to deal with the crisis. When organizations are put to the test and need to restructure to deal with a crisis, the conditions for measuring performance also change. To examine how performance measurements are used in a crisis, a qualitative research method has been used to gain a deeper understanding of employees' experiences. Data has been collected through semi-structured interviews with ten employees, who work in healthcare and hospitals. The collected empirical data has been analysed using a conceptual analysis tool that is divided into three themes: evaluation, the form of the performance measurement and motivation. The results of the study partly strengthen previous research but also contribute to new insights. The study showed that performance measurement is affected by crises, due to a lack of time, formal performance measurement activities have in most cases been prioritized away. The informal activities have on the other hand been given more space and contributed to more informal and enabling control within organizations. Evaluations are mainly based on subjective values, observations, and rumours, which the employees have mixed experiences about whether a manager can make a fair assessment. This research paper has also shown that employees are motivated by performance measurements when they are linked to incentives such as higher salaries and individual development goals, but on the other hand, there are not enough resources to focus on their goals.

Dagens organisationer verkar i en komplex miljö. För att manövrera en framgångsrik organisation i denna miljö ställs det krav på att chefer ska skapa riktning gentemot de anställda. När anställda upplever svårigheter att förstå vad som förväntas av dem och åt vilket håll organisationen vill gå mot uppstår en problematik. Denna studie ämnar att undersöka hur Key Performance Indicators (KPI) utformas och används, samt vilken funktion det fyller för riktningsskapande inom organisationer. Studien är av kvalitativ form, där det empiriska underlaget insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska underlaget utgör grunden till analysen, vilket indikerar att KPI:er är komplext men viktigt inom organisationer. Vidare belyser analysen att KPI:er behöver vara både välutformade och korrekt använda för att de ska kunna ha en positiv påverkan för riktningsskapandet, där kompetens och kommunikation är de mest framträdande faktorerna.

In general companies continuously have to improve their operations to be able to survive in the global competition. They have to be better in utilizing their resources today compared to what they were yesterday. The production systems have changed during the 20th century and factories today do not look like they did hundred years ago. Focus has moved from mass production towards flexibility. The changes in production philosophy have not been followed by a corresponding change in different supporting functions. Research shows that many companies still use accounting methods that have not been developed since the 1930s. The purpose of this licentiate thesis is to provide perspectives on some aspects concerning the relationship between manufacturing operations management and management accounting. This will increase the knowledge and understanding of how management accounting information supports manufacturing decision making. This thesis reports findings from four studies designed to investigate the informational relationship between management accounting and operations management in companies. Results from this research shows that there are many factors to consider when choosing and designing an appropriate management accounting system. Contextual factors include market, manufacturing strategy, technology, and organization. This thesis also reports on the difficulties of making theoretically sound methods work in practice. This thesis contributes with some explanatory aspects on the practical problem and investigates some potential ways forward concerning manufacturing-related management accounting. / Generellt måste företag ständigt förbättra sin verksamhet för att kunna överleva i den globala konkurrensen. De måste bli bättre på att utnyttja sina resurser i dag jämfört med vad de var igår. Produktionssystemen har förändrats under 1900-talet och fabriker i dag ser inte ut som de gjorde för hundra år sedan. Fokus har flyttats från massproduktion till flexibilitet. Förändringarna i produktionsfilosofi har inte följts av en motsvarande förändring i olika stödfunktioner. Forskning visar att många företag fortfarande använder redovisningsmetoder som inte har utvecklats sedan 1930-talet. Syftet med denna licentiatavhandling är att ge perspektiv på vissa aspekter som rör förhållandet mellan produktionsstyrning och ekonomistyrning. Detta kommer att öka kunskapen och förståelsen för hur information ur internredovisning stöder beslutsfattandet inom tillverkning. Denna avhandling rapporterar resultat från fyra studier som syftar till att undersöka informationssambandet mellan produktionsstyrning och ekonomistyrning i företag. Resultat från denna forskning visar att det finns många faktorer att tänka på när man väljer och utformar en lämplig internredovisning. Kontextuella faktorer omfattar bland annat marknaden, produktionsstrategi, teknologi och organisation. Denna avhandling rapporterar också om svårigheterna att få teoretiskt sunda metoder att fungera i praktiken. Denna avhandling bidrar med några förklarande aspekter på det praktiska problemet och undersöker några potentiella vägar framåt för produktionsrelaterad internredovisning.

Background: The purpose of CSR is to contribute to economic, environmental and social sustainability within companies. Social sustainability aims to contribute with a profitable business and to be a good citizen of society and within the company. The banking industry operates a professional service business, where it’s important to maintain and create relationships with customers, employees and other areas of operation. Purpose: The purpose of this study is to compare and investigate the bank's view on social sustainability, how they set up performance measures and how they measure performance in terms of social sustainability, which is one of three dimensions within corporate social responsibility. The study shall explain how social sustainability is defined and how the definition affects elected performance measures and measurement. The study shall contribute with knowledge development about how banks define, design performance measures and measure social sustainability. Method: The study follows a qualitative method with an abductive approach. Five interviews, with three different banks, have been conducted in the form of semi-structured interviews with the aim of sharing knowledge and answering our main question.  Conclusion: We can conclude that the definition of social sustainability is different among the banks but that chosen performance measures are very much alike if not identical. This means that banks measure the same performance measures, which refers to different things. Finally we consider that the line between making performance measures and measurement is subtle, hence the social sustainability is measured before performance measurements are completed. / Bakgrund: CSR syftar till att bidra med ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet inom verksamheter. Social hållbarhet ska bidra till en lönsam verksamhet och handlar om att vara en god medborgare i samhället och verksamheten. Bankbranschen bedriver en professionell tjänsteverksamhet, där det är viktigt att bibehålla och skapa relationer med kunder, anställda och andra verksamhetsområden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra och undersöka hur banker ser på social hållbarhet, sätter upp prestationsmått och mäter prestationer vad gäller social hållbarhet, som är en av tre dimensioner inom corporate social responsibility. Studien avser att redogöra för hur social hållbarhet definieras och hur definitionen påverkar uppsatta prestationsmått och mätning. Studien avser att bidra med kunskapsutveckling om hur banker definierar, sätter upp prestationsmått och mäter social hållbarhet. Metod: Uppsatsen har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Fem intervjuer, med tre olika banker, har i form av semistrukturerade intervjuer genomförts med syfte att ta del av kunskap och besvara uppsatsens frågeställning. Slutsats: Vi kan konstatera att definitionen av social hållbarhet skiljer sig åt men att valda prestationsmått i många fall är lika om inte exakta, vilket innebär att bankerna mäter samma prestationsmått som avser olika saker. Slutligen anser vi att linjen mellan utformning av prestationsmått och mätning är hårfin, då vi konstaterar att den sociala hållbarheten mäts innan prestationsmått är färdigställda.

Bakgrund: Leverantörer har en allt viktigare roll för verksamheter. Med en strävan om att kunna minska lagernivåer krävs det en kontinuerlig påfyllning av lager. För att kunna uppnå det behöver leverantörerna vara flexibla och kunna möta ändringar på kort sikt. Företag vill även försäkra sig om att leverantören kan förse deras behov även i framtiden. Detta gör att företag vill skapa sig en förståelse av hur väl leverantörerna presterar och kunna vidta åtgärder för att förebygga problem, något som kan göras genom prestationsmätning av leverantörer. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga Carlsberg Sverige´s process för prestationsmätning av sina leverantörer samt finna brister som påverkar processen. Studien syftar även till att rangordna Carlsberg Sverige’s leverantörers prestationer. Slutligen ska studien ge förbättringsförslag till prestationsmätningsprocessen utifrån funna brister samt undersöka vad Carlsberg Sverige’s kan göra för att vidare utveckla rangordningen av leverantörer. Metod: Studien har genomförts via ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer, observationer samt insamling av data från affärssystemet SAP och Supplier Performance. I början av studien genomfördes en processkartläggningen för att identifiera brister som påverkar processen för prestationsmätning av leverantörer. Vidare gjordes en rangordning av Carlsberg Sverige´s leverantörer utifrån deras prestationer. Slutligen presenteras en åtgärdsplan för hur Carlsberg Sverige ska kunna gå vidare med bristerna samt att vidare utveckla rangordningen för deras leverantörer. Slutsats: Författarna av studien har identifierat brister som påverkar Carlsberg Sverige´s process för prestationsmätning av leverantörer och givit förslag på åtgärdsplaner hur man ska gå tillväga för att komma till bukt med bristerna. Brister som 4 identifierats är bland annat att företaget har ett svårhanterligt verktyg för prestationsmätning av leverantörer samt att det saknas incitament att rapportera i verktyget. Det har även funnits brister i arbete med prognoser, produktionsplanering och operativt inköp som påverkar prestationsmätningen. Därefter har också en rangordning av företagets tio viktigaste leverantörer av förpackningsmaterial samt rangordning för de tio viktigaste råvaruleverantörer genomförts. Det har även givits förslag på hur rangordningen av leverantörer kan förbättras i framtiden. / Background: Suppliers nowadays play a large part for producing companies. These companies strive for less inventory and therefore there is a need for continuous replenishment of stocks. To achieve this, the suppliers need to be flexible and able to meet changes in short time demand. Companies also want to ensure that the suppliers can meet their demand of material in the future. It is therefore of great interest for the companies to understand how well the suppliers are performing, which can be done using performance measurements. Purpose: The purpose of this study is to map out Carlsberg Sverige’s process for performance measurement of their suppliers and identify problems affecting the process. The study also aims to find a way to rank Carlsberg Sverige’s suppliers. Finally, the identified problems in the process will be given suggestions of improvements. Likewise, the way of ranking will be given suggestions of improvements. Method: The data for this study has been collected using unstructured interviews. semistructured interviews, but also through observations and data from SAP and Carlsberg Sverige’s developed tool for performance measurement. To identify problems in the process, mapping out the process was essential. After that a ranking was made of the suppliers’ performances. Lastly the suggestions for improvement of the process and the ranking was made. Conclusion: The authors of this study has identified problems in Carlsberg Sverige’s process of performance measurements of suppliers and have created plans for improvement. The problems of the process is for instance that the tool for performance measurements of suppliers is not user friendly and that the users of the tool lack 6 incentives to report deviations. There has also been identified problems in forecasting, production planning and operative purchasing that are affecting the process. Carlsberg Sverige’s ten most important suppliers of packaging materials as well as the ten most important suppliers of raw materials have been ranked depening on their performances. The study also gives suggestions of further developement of the ranking.

Bakgrund: Globalisering har skapat ett ökat behov för företag att förbli konkurrenskraftiga. Att hantera kostnader effektivt blir allt viktigare i organisationer. Medutgångspunkt i ett fallföretag så har problem kring mätning och jämförbarhetmellan hanteringen av lagerkostnader i geografiskt spridda lager identifierats. I nuläget finns det ingen metod som jämför hur väl hanteringen av lagerkostnader görs i olika länder. De landspecifika egenskaperna skapar olikheter och för att åstadkomma en jämförbarhet så krävs anpassad ekonomistyrning. Syfte: Syftet är att utveckla en kalkylmodell som möjliggör en homogen mätning för olika länders hantering av lagerkostnader. Detta ska kunna skapa en jämförbarhet mellan geografiskt spridda lager. Studien ska utveckla ett komplement till rådande beslutsunderlag som avser stödja en organisations beslutsprocess för lageroptimering. Metod: Här motiveras vilka metodologiska val som gjorts under studiens gång. För att studien ska uppnå sitt syfte så har vi först utvärderat det befintliga styrmedlet för att sen genomföra modellutvecklingen i förhållande till uppställda kriterier för innehålls- och processegenskaper. Materialet för studien har samlats in via det multinationella företaget och genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter inom företaget. Avsnittet motiverar valet av teori och empiri som används och huruvida utvecklingen av modellen i analysdelen ska leda till studiens slutsats. Slutsats: Organisationer har sedan tidigare använt prestationsmätningar för att genom ekonomistyrning kontrollera sina lagerkostnader. Den ökade globalisering har försvårat jämförbarheten givet landsspecifika variabler som påverkar kostnaderna. Genom en kalkylmodellering har ett lagerkostnadsindex utvecklats vilket representerar en standardiserad varukorg. Kapitalstrukturerna neutraliseras och en intern benchmarking möjliggör på så vis att samtliga lagerlokaler kan introduceras att hantera sina lagerkostnader på bästa sätt. / Background: Globalization has created a growing need for companies to remain competitive. It’s becoming more important to manage costs effectively in organizations. Based on a case company problems regarding measurement and comparability of management in warehouse costs between geographically dispersed countries has been identified. Currently there’s no method available for comparison of cost-efficiency of warehouse costs in different countries. The country-specific characteristics create differences. In order to achieve comparability adapted financial control is needed. Purpose: The purpose is to develop a model that enables a homogeneous measurement for management of warehouse costs in different countries. With the intention to make possible comparability between geographically dispersed warehouses. The case study will develop a complement to the existing decision-making. With the aim to support the organization’s decision-making process for warehouse optimization. Method: A motivation for methodological choices made during the study will be presented here. We have first evaluated the existing instrument and then implemented the model in relation to criteria for content- and process characteristics, in order to achieve the aims of the study. Material for the study was collected through the multinational company and by semi-structured interviews with three employees from the company. The section justifies the choice of theory and empirical content used. In the analysis a justification for whether the development of the model leads to the study’s conclusion. Conclusion: Organizations have previously used performance measurements for their financial control of warehouse costs. The increased globalization has complicated the comparability due to country-specific variables that affect costs. Warehouse cost indexes have been developed through a model that takes into account a standardized basket of goods that are relatable to warehouse costs. The capital structure becomes neutralized and internal benchmarking enables such that all warehouse costs can be compared in order to how cost-efficient each and every are.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Bakgrund: Allt fler företag kompletterar sitt produktutbud med tillhörande tjänster. Detta skapar utmaningar gällande ekonomistyrningen då tjänster och kvaliteten av den erbjudna tjänsten är svårare att kvantifiera och därmed mäta. Hur angriper företag detta problem och hur anpassar de sin ekonomistyrning för att hantera detta? Tidigare forskning har belyst problematik i området men mer forskning behövs då relativt lite har skrivits om tjänstefierade företags styrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur inkluderandet av tjänsteerbjudanden påverkar hur företag sätter mål, mäter prestationer, belönar samt motiverar deras anställda. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en ansats som utgår från ett teoretiskt ramverk. För att samla in empiri genomförde vi intervjuer med fem stycken person från fem internationella företag, studien är därför en flerfallsstudie. Slutsats: Vid tjänstefiering är det främst målsättning och prestationsmätning som påverkas direkt. Belöningssystem och motivation påverkas indirekt via målsättning och prestationsmätning, men någon signifikant direkt ändring kunde inte påvisas. Tjänstefierade företag löser problematiken med kvantifiering genom att sätta öppna så kallade lärande- och processmål, istället för strikta prestationsmål. / Background: More and more companies are complementing their product range with related services. This creates challenges in management control, since the services and quality of the offered service are more difficult to quantify and thus measure. How do companies approach this issue and how do they adjust their management control to handle this? Earlier research has highlighted challenges in the area, but more research is required as relatively little has been written about the management of companies that complement their products with services. Aim: The purpose of the study is to find out how the inclusion of service offerings affects how companies set their employee goals, measure employee performance, motivate, and reward employees. Completion: The essay is a qualitative study with an onset from a theoretical framework. To collect empirical data, we conducted interviews with five people from five different international companies. This means that the study is a multi-case study. Conclusion: In the event of added service offering, it is primarily goal setting and performance measurement that are directly affected. Reward systems and motivation are indirectly affected through goal setting and performance measurement, but no significant direct change could be detected. Serviced companies solve the problem of quantification by setting so-called learning and process goals, rather than strict performance goals.

Prenumerationsmodellen är inget nytt fenomen, men har på senare tid spridit sig till nya branscher. Modellen har populariserats till följd av bland annat digitaliseringen, den ökade konkurrensen och nya framväxande kundvärden. Prenumerationsmodellen har fått positiv kritik för sina återkommande och förutsägbara intäkter, men för att det ska bli verklighet krävs det att kunderna stannar kvar. Flertalet prenumerationsföretag har låga utträdesbarriärer, vilket resulterar i att de kontinuerligt behöver skapa ett högt uppfattat värde för att kunderna ska stanna kvar. För att prestera väl och uppnå mål såsom att skapa ett högt uppfattat värde kan företag använda sig av prestationsmätning.Studiens syfte är att bidra med ny kunskap som förklarar hur företag med en prenumerationsmodell använder prestationsmätning i syfte att förlänga kundernas varaktighet.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjustudier på fyra prenumerationsföretag inom olika branscher. Genom att studera likheter hos studieobjekten har slutsatser kunnat dras som kan förklara prenumerationsföretag generellt.Studien kom fram till att prenumerationsföretag, i syfte att förlänga kundernas varaktighet, använder prestationsmätning för de attribut som identifierats som särskilt värdeskapande för värdeerbjudandet. På så sätt kan prestationsmätningen användas mer optimalt för att skapa kundvärde och därmed förlänga kundernas varaktighet. Därtill fann studien att mål och mått i stor utsträckning är specifika för enskilda prenumerationsföretag. Studien fann även att värdeerbjudandet tycks påverka hur prenumerationsföretag använder sin prestationsmätning. Genom att prenumerationsföretag använder information från prestationsmätningen i syfte att agera på avvikelser, ökar deras möjlighet att förlänga kundernas varaktighet. Däremot tycks marknadsandel vara ett olämpligt mått för att besvara huruvida prenumerationsföretag skapar kundvärde och bör således inte användas i syfte att förlänga kundernas varaktighet. Slutligen fann studien att prenumerationsföretag använder en kombination av diagnostisk och interaktiv uppföljning och att det ständigt föränderliga kundvärdet innebär att uppföljningen till stor del är interaktiv.

The costs of information technology (IT) in large multinational companies (MNCs) often constitute a significant portion of the company’s total yearly turnover. IT departments are on one hand expected to return value to business, but are on the other hand often prone to cost reductions. Thus, it is not unusual that IT management chooses to focus on cost cutting rather than cost control in order to meet the company’s financial targets. Understanding cost drivers in IT is not always evident, making it difficult for managers to know what performance indicators that should be tracked. This study addresses the issue of cost control and performance measurement in IT departments, in the form of a case study carried out at the IT department of a large Swedish MNC in the telecommunications industry. The case company is divided into two parts: Enterprise and Engineering, where Enterprise provides the organization with IT in form of printers, personal computers, applications, IT support and communication services through network infrastructure and voice. Engineering provides research and development units with software development infrastructure and testing environments for products. The testing environments comprise of both software testing through simulations and hardware testing in physical labs. By carrying out interviews with managers and key people responsible for large budget items, 130 cost drivers were identified. After reducing recurring cost drivers and merging similar ones, the cost drivers were filtered according to quantifyability. In a second step, performance indicators were developed using the SMART model and then scored with respect to cost impact and ease of implementation. This resulted in a recommendation of 49 performance indicators to be tracked across the entire IT department. A sample of recommended performance indicators is total cost of wages / number of employees, number of virtualized servers / total number of servers and amount of video related traffic / total capacity of bandwidth. The ambition of this study is to provide a holistic way of controlling cost drivers through prioritized performance indicators. Even though this case is specific to an IT department, the approach in this research may well be applied in other departments and industries. / Kostnaderna för informationsteknologi (IT) i stora multinationella företag utgör ofta en betydande del av företagets totala årliga omsättning. Samtidigt som IT-organisationer förväntas leverera värde till företaget, utsätts de även för kostnadsnedskärningar. Därför är det inte ovanligt att IT-ledningen väljer att fokusera på kostnadsbesparingar, snarare än kostnadskontroll, för att nå bolagets finansiella mål. Det är inte alltid enkelt att förstå vad som driver kostnader i en IT-organisation, vilket försvårar besluten om vilka nyckeltal som IT-ledningen bör styra efter. Denna studie tar upp frågan om kostnadskontroll och prestationsmätning i IT-organisationer i form av en fallstudie, som genomförts på IT-avdelningen på ett stort svenskt multinationellt bolag i telekommunikationsbranschen. Organisationen kan delas in i Enterprise och Engineering, där Enterprise tillhandahåller IT i form av skrivare, persondatorer, applikationer, IT support och kommunikationstjänster genom nätinfrastruktur och taltjänster. Engineering tillhandahåller infrastruktur för mjukvaruutveckling och en miljö för testning av produkter för forsknings- och utvecklingsenheter. Testmiljön består av både mjukvarutestning i form av simuleringar samt tester av hårdvara i fysiska laboratorier. Med utgångspunkt i intervjuer med chefer och andra nyckelpersoner ansvariga för stora budgetposter, identifierades 130 kostnadsdrivare inom IT-avdelningen. Efter reduktion av återkommande kostnadsdrivare och sammanslagning av liknande drivare, filtrerades kostnadsdrivarna med aveseende på kvantifierbarhet. Kostnadsdrivare som var kvantifierbara översattes sedan till nyckeltal med hjälp av SMART-modellen. I efterföljande steg  poängsattes nyckeltalen med avseende på kostnadseffekt och möjligheten för implementering. Detta resulterade i en rekommendation av 49 nyckeltal för effektiv kostnadskontroll i hela organisationen. Ett urval av rekommenderade nyckeltal är totala lönekostnaden / antal anställda, antal virtualiserade servrar / totala antalet servrar samt mängden videorelaterad datatrafik / totala bandbreddskapaciteten. Ambitionen med denna studie är att på ett ett holistiskt sätt kontrollera kostnadsdrivare, genom prioritering av nyckeltal. Även om denna fallstudie specifikt riktar sig mot IT-avdelningar, anser författarna att tillvägagångssättet även kan tillämpas på andra avdelningar och branscher.