Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen somden tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ettinkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifråndifferentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jagför några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiskateorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på.Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar ochpedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande meninte uppfattades som sådan av informanterna. I studien framkom också att elevernasfokus var riktat mot studieresultat snarare än beteendeförändringar medan föräldrar ochpedagoger såg beteendeförändringar hos eleverna som ett resultat av familjeklassarbetet.Med utgångspunkt från min studie av familjeklassarbetet ser jag att goda förutsättningarför föräldrars medverkan i skolans arbete kan hjälpa elever med beteendeproblem till enbra skolgång. Jag drar också slutsatsen att familjeklass är ett sätt att arbeta med eleversbeteendeproblem och att det är betydelsefullt att skolan är öppen för olika lösningar förolika barn.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate if there is an association between unpredictable parents and the occurrence of both internal and external behavior problems among adolescents. The study considers the internalizing behavior problems low self-esteem and depression and the externalizing behavior problems delinquency and aggression. The study consists of 1018 adolescents in ages between 13 and 15 years old. The study is based on a questionnaire where five scales are used to measure the participating adolescent’s self-esteem, depression, delinquency and aggression and their view on how consistent their parents are. The result shows that those adolescents who have both internalizing and externalizing behavior problems where those who reported highest in unpredictability in their parents.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar. / The purpose with this study is to investigate if there is an association between unpredictable parents and the occurrence of both internal and external behavior problems among adolescents. The study considers the internalizing behavior problems low self-esteem and depression and the externalizing behavior problems delinquency and aggression. The study consists of 1018 adolescents in ages between 13 and 15 years old. The study is based on a questionnaire where five scales are used to measure the participating adolescent’s self-esteem, depression, delinquency and aggression and their view on how consistent their parents are. The result shows that those adolescents who have both internalizing and externalizing behavior problems where those who reported highest in unpredictability in their parents.

<p>Parent training programmes is a wide phenomenon in Sweden today and is concidered to be the most effective method for parents with cildren who have conduct problems. The Komet programme is a manualbased parent training programe developed by the city of Stockholm to strengten interaction between parent and child as well as reducing conflicts in families. The aim of this study was to examine the puspose of the Komet programme as well as the influence it may have on interaction between parent and child. To fulfil the purpose six qualitative interviews were conducted, two interviews with professionals from the Komet programme and four interviews with parents who had participated in the Komet programme. A multidimensional tool for interpretation was used, containing normalisationperspective with focus on child upbringing, roletheory and attachmenttheory. The results showed that the parent’s participation in the Komet programme led to a reduction in conflicts within the family as well as improvement in interaction between parent and child. Further more the results showed that all of the parents where insecure in their parentrole before taking part in the Komet programme. After their participation in the Komet programme they all stated a feeling of having received new tools to better handle conflicts within the family. The overall results of the study led to the creation of two new conceptions introduced in the final discussion: The modern problem family and The manualbased parenthood.</p>

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

In this study I have brought up what pupils within vocational training, with focus on upper-secondary school have apprehended about the course “Projektarbete 100 p” (Project job 100 point). In my analysis I interviewed twelve pupils from upper-secondary school who had 20 % or more truancy during their three years of studying in upper-secondary school and achieved a result to these pupils had problems with absenteeism then primary school. The pupils agreed about the school’s existence but they need schools of practical type. They also said that only the practical part of the course “Projektarbete 100 p” was funny and gave them motivation in their work. The instructions of the project and the kind of work (for example optional subject) were the two most important factors that helped them to complete their work. The pupils who failed in this course spoke about isolation, prejudice and personal chemistry as trouble factors, which were directly connected to teachers and instructors. The pupils also thought that some teachers/instructors were bullies and the pupil’s projects were influenced by a negative trend because of teachers/instructors terrible characters. A lot of pupils hadn’t any connection with its instructors when they definitely needed help. The pupils believed that a good instructor sees them and cares about them, confirms their work, is available, helpful and gives them feedback for their efforts. In my investigation I could even bring up that different teachers/instructors evaluate pupils differently. Their different interpretation of the syllabus of the school courses, their academically/pedagogically educations and their subjects knowledge are important fundamentals in their different evaluation of pupils and to get them unlike marks in the course “Projektarbete 100 p”. Other factors that have an effect on a part of these pupils in this course were buddies, family relationship and the life outside school. School wasn’t, in a lot of cases, quick to update the parents about the pupil’s truancy. The pupils knew that truancy had a negative effect on their certificate but they still continued to leave the school illicitly and they didn’t care about examinations. School has a role as an intermediary of knowledge and teachers’/instructors’ didactics capacity and their leadership in the classroom were two important factors that gave the pupils in this research motivation in their projects.

Parent training programmes is a wide phenomenon in Sweden today and is concidered to be the most effective method for parents with cildren who have conduct problems. The Komet programme is a manualbased parent training programe developed by the city of Stockholm to strengten interaction between parent and child as well as reducing conflicts in families. The aim of this study was to examine the puspose of the Komet programme as well as the influence it may have on interaction between parent and child. To fulfil the purpose six qualitative interviews were conducted, two interviews with professionals from the Komet programme and four interviews with parents who had participated in the Komet programme. A multidimensional tool for interpretation was used, containing normalisationperspective with focus on child upbringing, roletheory and attachmenttheory. The results showed that the parent’s participation in the Komet programme led to a reduction in conflicts within the family as well as improvement in interaction between parent and child. Further more the results showed that all of the parents where insecure in their parentrole before taking part in the Komet programme. After their participation in the Komet programme they all stated a feeling of having received new tools to better handle conflicts within the family. The overall results of the study led to the creation of two new conceptions introduced in the final discussion: The modern problem family and The manualbased parenthood.

Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området. Vår analys av intervjuresultatet gjorde vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som bygger på att tematisera och kategorisera intervjumaterialet. Resultatet visade betydelsen av struktur i arbetssättet med ungdomarna som har Aspergers syndrom samt vikten av att ta deras perspektiv. Resultatet speglade även ungdomarnas individualitet. Resultatet hjälper således till att belysa den tidigare forskningen samt utöka vår bemötandekompetens.

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade på en positiv effekt på närheten av ett sällskapsdjur inom demensvården. Alla studier kunde inte visa på en signifikant skillnad men vårdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till förbättrande av sina beteendeproblem.

<p>In this study I have brought up what pupils within vocational training, with focus on upper-secondary school have apprehended about the course “Projektarbete 100 p” (Project job 100 point). In my analysis I interviewed twelve pupils from upper-secondary school who had 20 % or more truancy during their three years of studying in upper-secondary school and achieved a result to these pupils had problems with absenteeism then primary school. The pupils agreed about the school’s existence but they need schools of practical type. They also said that only the practical part of the course “Projektarbete 100 p” was funny and gave them motivation in their work. The instructions of the project and the kind of work (for example optional subject) were the two most important factors that helped them to complete their work. The pupils who failed in this course spoke about isolation, prejudice and personal chemistry as trouble factors, which were directly connected to teachers and instructors. The pupils also thought that some teachers/instructors were bullies and the pupil’s projects were influenced by a negative trend because of teachers/instructors terrible characters. A lot of pupils hadn’t any connection with its instructors when they definitely needed help.</p><p>The pupils believed that a good instructor sees them and cares about them, confirms their work, is available, helpful and gives them feedback for their efforts. In my investigation I could even bring up that different teachers/instructors evaluate pupils differently. Their different interpretation of the syllabus of the school courses, their academically/pedagogically educations and their subjects knowledge are important fundamentals in their different evaluation of pupils and to get them unlike marks in the course “Projektarbete 100 p”. Other factors that have an effect on a part of these pupils in this course were buddies, family relationship and the life outside school. School wasn’t, in a lot of cases, quick to update the parents about the pupil’s truancy. The pupils knew that truancy had a negative effect on their certificate but they still continued to leave the school illicitly and they didn’t care about examinations. School has a role as an intermediary of knowledge and teachers’/instructors’ didactics capacity and their leadership in the classroom were two important factors that gave the pupils in this research motivation in their projects.</p>