Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser. Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem. Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren. Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven. Att skapa en god relation samt förståelse för eleverna anses viktigt liksom samarbete med föräldrarna i arbetet med elever med beteendeproblem.

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp ”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter. Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.

Abstract Detta examensarbete är en empirisk studie som visar vilken uppfattning våra utvalda förskollärare har av beteendeproblem i förskolan och skolan.   Vårt syfte med detta arbete är att undersöka genom intervjuer och litteratur, vad förskollärare anser är beteendeproblem. I litteratur delen tar vi upp definitioner av beteendeproblem som förekommer. Resultaten grundas på intervjuer som vi gjort med förskollärare i tre olika kommuner i nordvästra Skåne.   Resultatet av intervjuerna visar att förskollärare har kunskap om vad beteendeproblem är enligt Ogden och Nordahl med fleras definitioner, även om förskollärarnas svar när det gäller hur de arbetar med beteendeproblem skiljer sig åt.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9. Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola.  Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju.  Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen. Det fanns en lojalitet hos personalen att göra det bästa för den enskilda eleven även om det inte fanns ett starkt stöd för beslutet om omorganisationen. De såg ett hinder i att de kuratorer som ska anställas inte räcker till för att stärka elevernas oftast bräckliga självkänsla. Det fanns en risk att inkluderingen bara kommer att bli fysisk och inte en delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolpersonalen menade att möjligheterna för en bra inkludering till stor del handlade om personalens specialpedagogiska kompetens och bemötande.

Inom förskolan finns många barn med ”störande” beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas. Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras. Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare. I intervjuerna framkom förskollärarnas erfarenheter av och synsätt på barn med beteendeproblem, samt hur de arbetar för att hjälpa dessa barn. Arbete i smågrupper anser de intervjuade förskollärarna vara gynnsamt för lärande och utveckling. Att arbeta enskilt med ett barn med beteendeproblem anser de vara exkluderande, därmed undviks det i den grad det är möjligt. Barn har rätt att lära och utvecklas efter sin egen förmåga och det är en av förskollärarnas uppgift att se det individuella barnets såväl som gruppens behov (Skolverket, 2010). Detta innebär att förskollärarna måste se till det enskilda barnets behov och även skapa fungerande sociala relationer mellan barn och barn såväl som mellan barn och vuxna. Sociala samspel är en stor del av förskolebarns vardag och det är i samspelet som en stor del av lärandet sker. Förskolemiljön har en betydande roll i barns utveckling och lärande, då utformningen av rummen påverkar hur barnen uttrycker sig, vilket i sin tur påverkar barnens sociala relationer. Graden av syn- och hörselintryck har betydelse för koncentration och därmed förmågan att ta in kunskap.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollärares syn på arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltäckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vår lokala undersökning är däremot tänkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollärare i respektive verksamheter. För att få reda på våra frågeställningar intervjuade vi fem förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlättade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn är att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas närvarande som vuxen i verksamheten och att stärka deras självkänsla genom att bland annat bekräfta barnen. Förskollärarna beskrev också de stora barngrupperna som problematiska för både inagerande och utagerande barn. De menade att små grupper gynnade barn med dessa problem. Det nära samarbetet med föräldrarna förklarades också som en framgångsfaktor för att hjälpa barn i denna problematik. De tre tydligaste motiveringarna till de arbetssätt som förskollärarna använde sig av var olika modeller som SET och Marte Meo, kollegor och litteratur. Förskollärarna bedömde att de använda arbetssätten fungerade bra och de såg framsteg hos barnen i gruppen även om de påpekade att barnens handlingsmönster kunde gå upp och ner i perioder.

Studien syftar till att få en förståelse till några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv på relationsskapande och relationens betydelse för elever i beteendeproblem. Resultatet visar att lärarens skicklighet att utveckla positiva och stöttande relationer är avgörande för elevernas motivation och skolframgång. Respondenterna efterfrågar mer tid och fler tillfällen att möta sina elever och samtala kring det som sker i andra sammanhang än i skolkontexten. Dessa tillfällen ses som viktiga för att kunna bygga och upprätthålla goda relationer till alla elever. Relationskompetens innebär för läraren att ha en fingertoppskänsla, att kunna läsa av elevens känslor och mående, samt att vara intresserad av elevens liv. Deltagarna lyfter fram att relationskompetens kan vara en inneboende förmåga eller en förmåga som går att öva upp. Vidare visar vår studie att det är lärarens ansvar att bygga och upprätthålla goda relationer till elever i beteendeproblem. Beteendeproblem handlar för respondenterna om att eleven uppvisar olika beteenden beroende på vilken kontext hen befinner sig i. Orsaken till beteendeproblem uppges exempelvis bero på oförutsägbarhet och otydliga förväntningar på eleven. I resultatet framgår, i likhet med tidigare forskning, att goda relationer mellan lärare och elev är av stor vikt, speciellt till elever i beteendeproblem, för att eleven ska känna motivation till skolan och därmed nå skolframgång.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken syn på kunskap, kompetens och arbetssätt pedagoger och lärare har när de arbetar med barn och elever med ett beteendeproblem. Dessutom är syftet att ta reda på vilken hjälp och stöd pedagoger och lärare anser att ledningen ger sina anställda. För att göra denna undersökning har vi läst in oss på och använt oss av tidigare forskning, samt nyttjat det material vi fått vid våra intervjutillfällen. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ metod, det vill säga att vi har intervjuat informanten genom en semistrukturerad intervju. Våra kvalitativa intervjuer är gjorda på två F-9 skolor och en förskola som vi sedan utifrån våra frågeställningar transkriberat, analyserat och sedan bevarat den information som var väsentlig för vår undersökning. Av våra resultat framkom det att det finns lärare och pedagoger som inte anser sig ha tillräcklig kunskap om hur de ska hantera barn med beteendeproblem i sitt dagliga arbete. Orsaken till detta ligger dels på deras utbildning och dels på att verksamhetens ekonomi styr deras möjligheter att få fortbildning och handledning i sitt arbete. Det framkom även att ledningens tillgänglighet och förståelse har stor betydelse för personalen i svåra situationer, som uppstår i följd av beteendeproblem.

<p>I många familjer upplever föräldrar att de har svårt att hantera barnets bråk och trots. Föräldrarna är osäkra på hur de ska sätta gränser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. Många skulle vilja ha råd och stöd utan att för den skull söka särskild hjälp. Ett program som ger stöd till föräldrar är KOMET som står för KOMmunikationsMETod.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp föräldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett på sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna använda kunskaperna, tre månader efter kursens slut. Samtliga medverkande deltog i kursen i regi av Solna socialtjänst hösten 2005. I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av intervjuer.</p><p>Resultatet visade att samtliga föräldrar tyckte att de hade användning och nytta av att ha deltagit i kursen. På olika sätt och i varierande grad har de integrerat kunskaper från KOMET i sin vardag. Föräldrarna har tagit till sig ett flertal konkreta redskap som de använder i samspelet med barnet. Det verkar också som de i viss mån ändrat sitt sätt att tänka kring vissa saker som rör barnet. Föräldrarna verkar också tycka att relationen till barnet blivit bättre. Resultaten granskades och tolkades utifrån Piagets teori om kognitiva läroprocesser och med begrepp från kommunikationsteorin.</p>

En del barn utvecklar sexuella beteendeproblem vilket kan verka skadligt för dem själva, men även för andra. Det är därmed av vikt att lokalisera riskfaktorer som bidrar till dessa beteenden för att möjliggöra ett preventivt arbete på området. Syftet med studien var att undersöka det aktuella kunskapsområdet som behandlar riskfaktorer till barns sexuella beteendeproblem. Den metod som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en litteraturöversikt. 19 primärstudier granskades. Studiens resultat visar att sexuella övergrepp, sexuella attityder, upplevelser av våld, försummelse, föräldrars drogmissbruk, fängslade föräldrar och familjestrukturförändring kan utgöra riskfaktorer vad gäller uppkomsten av sexuella beteendeproblem hos barn. Hur riskfaktorerna kan resultera i sexuella beteendeproblem förklaras med den sociala inlärningsteorin och systemteorin. Vidare kommer alla studier från ”västvärlden”. / <p>2019-06-04</p>