The majority of deaf children are born to hearing parents. The fact that many of these children use sign language as their primary form of communication poses a unique language barrier between them and their hearing families. In addition, for children who are born into Hispanic families, these children have limited access to Hispanic and Deaf cultures unless their families actively pursue involvement with those communities. Data were collected through ethnographic interviews and limited participant observation and analyzed by means of grounded theory methodology. The study investigated how Hispanic mothers communicate with their deaf children who use ASL as their primary language, as well as how these mothers view Deafness as a culture.

No description available.

The CopyCat project is an interdisciplinary effort to create a set of computer-aided language learning tools for deaf children. The CopyCat games allow children to interact with characters using American Sign Language (ASL). Through Wizard of Oz pilot studies we have developed a set of games, shown their efficacy in improving young deaf children's language and memory skills, and collected a large corpus of signing examples. Our previous implementation of the automatic CopyCat games uses automatic sign language recognition and verification in the infrastructure of a memory repetition and phrase verification task. The goal of my research is to expand the automatic sign language system to transition the CopyCat games to include the flexibility of a dialogue system. I have created a labeling ontology from analysis of the CopyCat signing corpus, and I have used the ontology to describe the contents of the CopyCat data set. This ontology was used to change and improve the automatic sign language recognition system and to add flexibility to language use in the automatic game.

N/A

The purpose of this study is to investigate the teachers’ described experiences of advantages as well as disadvantages of Arne Trageton’s write to read-method (“ASL”) in contrast to the code-oriented traditional way of teaching. The aim of this study is furthermore to depict the teachers’ opinions on whether they experience that the ASL-method is unfavourable for students in general. This study will also investigate the teachers’ standpoint regarding choice of reading and writing method. The following questions form the basis of this study: Which advantages or disadvantages do the teachers experience with the ASL-method relative to using the code-oriented traditional way of teaching? Do the teachers experience that the ASL-method is unfavourable for some students? Do the teachers only use the ASL-method or do they combine many different reading and writing methods in their teaching? How do the teachers explain their decision in that matter? This study is based on a qualitative method and interviews were performed to acquire knowledge of the teachers’ experiences. The major theoretical approaches of this study are Arne Trageton’s, the founder of the ASL-method, theories concerning the ASL-method and the socio-cultural perspective on learning. The result of the study demonstrates that the ASL-method is described as advantageous because the students’ interests, creativity, motivation and self-confidence increased when using the ASL-method, in contrast to using the traditional way of teaching. The ASL-method was also described as easier to individualize in comparison with the traditional letter-based teaching. The disadvantage with the ASL-method, in contrast to using the traditional teaching, was mainly the fact that the computers and tablets sometimes did not work properly. Overall the ASL-method was described as a good method because all students could participate in the teaching despite their capacity. Speech technology and word editing programs on the tablets were described as descent support for students with slower motor development, difficulties in reading or writing and second language students. Even though the ASL-method was considered a superior method, the method was not described to be sufficient by itself.

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ”Att skriva sig till läsning” (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1). I vår studie har vi funnit att detfrämst finns positiv forskning kring ASL på dator, men vi har ävenfunnit en del dokumenterade problem som kan uppstå.Den här studien kan vara en kunskapsgrund till framtida empiriskforskning kring användandet av ASL med datorer som hjälpmedel.

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod som mer och mer används i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eleverna lär sig läsa genom sitt eget skrivande. I Sandvikens kommun ska alla lärare som undervisar i årskurs 1 använda metoden Att skriva sig till läsning. Det har därför varit av intresse att ta reda på vad verksamma lärare har för åsikter om detta arbetssätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares resonemang om ASL-metoden. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod och består av sex intervjuer med lärare som alla aktivt arbetar efter denna metod. Resultatet visar att lärarna som deltagit i studien är överens om att det både finns fördelar och nackdelar med metoden. Alla deltagare i undersökningen är dock inte överens om att ASL är en tillräcklig metod för att underlätta elevers lärande i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Hälften av de intervjuade lärarna anser att metoden bör kompletteras med en annan metod för att hjälpa vissa elever att komma igång med läsning och skrivning. Om lärarna själva fick välja metod skulle en av respondenterna välja att byta tillbaka till mer traditionell läs- och skrivinlärning. Två av respondenterna skulle fortsätta att enbart använda ASL som metod medan övriga tre skulle komplettera ASL med andra läs- och skrivinlärningsmetoder. Utifrån denna studie kan man säga att lärarna kan motivera elever för att på ett aktivt sätt använda ASL. Eleverna får känna att de är delaktiga och att de har möjligheter att lyckas, även de som har motoriska svårigheter. Dock kan metoden behöva kompletteras för att alla elever på bästa sätt ska stimuleras i sin läs- och skrivutveckling.

Idiopathic normal pressure hydrocephalus (iNPH) is a condition with dilated cerebral ventricles but intracranial pressure within normal limits. The symptoms of gait impairment, cognitive decline and urinary incontinence develop gradually. Treatment with shunt insertion results in improvement in eight out of ten patients. The cerebrospinal fluid tap test (CSF TT) and preoperative magnetic resonance imaging (MRI) are methods used to select patients who may benefit from shunt surgery, but they are performed and interpreted differently in different centers throughout the world. The aim of this thesis was to evaluate the performance of the CSF TT and the underlying mechanisms of improvement in gait function after CSF removal, and to investigate the prognostic value of preoperative MRI scans. Improvement in gait and changes in cerebral blood flow (CBF) after a CSF TT were investigated in two prospective studies that included 39 and 20 patients, respectively. Gait assessment and perfusion MRI were done before and several times during the first 24 hours after a CSF TT. Perfusion was investigated with pseudo-continuous arterial spin labeling. At the group level, gait function was significantly improved at all investigation times, but only one-third of individual CSF TT responders were improved at all investigation times. In patients with increased CBF in lateral and frontal white matter after the CSF TT, gait function improved more than it did in patients with decreased CBF in these regions. However, in the whole sample, there was no significant increase in CBF after CSF removal. Preoperative MRI scans were retrospectively evaluated in 109 patients with iNPH who had undergone shunt surgery. The callosal angle was smaller in shunt responders compared with non-responders. The following findings showed the highest association with a positive outcome after shunting: a small callosal angle, wide temporal horns, and occurrence of disproportionally enlarged subarachnoid space hydrocephalus. In conclusion, CBF in white matter close to the lateral ventricles may play a role in the reversibility of symptoms after CSF removal in patients with iNPH. The CSF TT should be reevaluated if the patient does not initially improve, and preoperative MRI investigations can add prognostic information regarding the selection of shunt candidates.

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.