Under de senaste åren har det utvecklats olika metoder för elevers läs- och skrivutveckling och för att lärare på bästa sätt ska kunna möta elever efter deras förutsättningar och behov måste läraren använda arbetssätt som gynnar samtliga i elevgruppen. Vi kan se en problematik i att möta varje elev då alla inhämtar och utvecklar kunskap på olika sätt. Därför är syftet med vår empiriska studie att ta reda på hur lärare arbetar med elevers tidiga läs- och skrivutveckling och vad som avgör vilken metod som används i praktiken. För att besvara dessa frågor har vi valt att samla in data genom att göra en kvalitativ undersökning där vi bland annat intervjuat fyra verksamma lärare. Den information våra informanter har bidragit med återkopplas till den tidigare forskning och de teorier som berör vår frågeställning. Denna återkoppling har gett oss ett resultat som bland annat visar att det bör finnas en variation av metoder i undervisningen för att utveckla samtliga elevers läs- och skrivförmåga. Beträffande avgörandet av metod i undervisningen har vår studie visat på olika svar men en viktig aspekt är att elevgruppen alltid bör stå i fokus vid valet av vilka metoder som ska användas.

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till läsning.Malmö högskola: LärarutbildningenDetta examensarbete handlar om läs- och skrivinlärning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till läsning) för att få pedagogernas syn på metoden. Syftet med arbetet är att få fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser på detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det är en stor del elever som har läs- och skrivsvårigheter. Arbetet kommer att utgå ifrån tre frågeställningar: Hur arbetar lärarna med läs– och skrivinlärning? Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att få svar på dessa frågor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill säga, jag kommer att intervjua fyra olika lärare varav tre arbetar med ASL, den fjärde läraren arbetar med olika metoder, men är väldigt positivt inställd.Undersökningsresultatet visar att lärarna är väldigt positivt inställda. Enligt lärarna är eleverna positiva till metoden och visar ett stort intresse. Resultatet visar att det finns många fördelar, och väldigt lite nackdelar. Istället för som forskningen visar att läs- skrivsvårigheter har ökat, tycker pedagogerna till skillnad ifrån detta att eleverna kan väldigt mycket.

Tempo is an important part of film, it is used by filmmakers to communicate various feelings and settings through visual media. Through research, we found shot length and motion are what primarily makes the tempo of a film. Further it was discovered that over the last 80 years the average shot length has steadily decreased while the action genre has grown over the last 30 years. With these findings the purpose of this study became to examine how the shot length and motion impact the cinematic tempo in action films. The first part of the study is about trying to estimate the tempo of a film sequence. This was done by finding suitable equations for tempo in films, the equation used needed two parameters to work, the average shot length of the video and its average motion. The motion was computed by extracting motion vectors of the movement from one frame to another, and then calculating the average motion throughout the scene’s entirety. The motion value was later combined with the average time of a shot to get the tempo of the scene. These calculations were carried out on five different actions films, two were extreme cases in regard to their average shot length. The films would later be shown to test subjects, who would answer questions about tempo, feelings, preference, et cetera. The results found from showing the films to test subjects was that shot length was the most important factor in how viewers perceive cinematic tempo. Motion on the contrary did not have as big of an impact. Ideally, we would not have included the extremes regarding shot length when showing the films, as the results would have provided more useful information. / Tempo är en viktig del av film, det används av filmskapare för att förmedla olika känslor och tonsättningar via visuell media. Tidigare forskning har visat att klipplängd och rörelse är primärt vad som bidrar till en films tempo. Vi upptäckte även att klipplängden stadigt har minskat de senaste 80 åren medan actiongenren har ökat de senaste 30 åren. Med dessa upptäckter blev studiens syfte att undersöka hur klipplängd och rörelse påverkar filmtempo i actionfilmer. Första delen av studien gick ut på att estimera tempot av en filmsekvens. Detta gjordes genom att hitta lämpliga ekvationer för tempo i film, ekvationen som användes behövde två parametrar för att fungera, genomsnittliga klipplängden samt genomsnittliga rörelsen. Rörelsen beräknades genom att extrahera rörelsevektorer mellan bildramar för att sedan beräkna den genomsnittliga rörelsen genom hela filmsekvensen. Värdet som erhölls användes senare i kombination med den genomsnittliga klipplängden för att få tempot på filmsekvensen. Dessa beräkningar gjordes på fem olika actionfilmer varav två stycken var extremfall gällande deras genomsnittliga klipplängd. Filmerna visades sedan till försökspersoner som sedan svarade på frågor angående tempo, känslor, preferenser, et cetera. Resultaten visade att klipplängden var den viktigaste faktorn för hur tittare uppfattar filmtempo. Rörelse hade däremot inte lika stor påverkan. Idealt hade vi inte inkluderat våra två extremfall när filmsekvenserna visades för försökspersonerna då resultaten hade gett mer användbar information.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur några F-3-lärare resonerar kring användning av IKT-verktyg i svenskämnets skrivutvecklingsarbete för att inkludera samtliga elever och vilka möjligheter respektive hinder som upplevs med dess användning. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Reslutaten visar att användning av IKT-verktyg för skrivutvecklingen kan medföra en ökad motivation och möjlighet till inkludering för alla elever. Enbart användning av IKT-verktyg i skrivutvecklingen räcker inte för att utveckla elevernas finmotoriska förmåga. Slutsatsen är att en balanserad undervisning där IKT-verktyg är ett komplement gynnar elevernas skrivutveckling. IKT-verktyg kan medföra inkludering för samtliga elever och kan anpassas efter elevernas behov eller förutsättningar.

No description available.

Les troubles du spectre autistique (TSA) sont des troubles neuro-développementaux caractérisés notamment par des anomalies des interactions sociales. Des études en eye-tracking ont permis de mettre en évidence de façon objective des anomalies de la perception sociale dans les TSA, caractérisées par une diminution du regard vers des stimuli sociaux. Des études sur le fonctionnement cérébral, par des méthodes TEP et SPECT, ont mis en évidence une diminution du débit sanguin cérébral (DSC) au repos au niveau des régions temporales, notamment au niveau du sillon temporal supérieur (STS), chez des enfants avec TSA. Nous avons aujourd’hui la possibilité de mesurer le DSC au repos en IRM avec la séquence arterial spin labelling (ASL). Dans cette thèse nous avons confirmé la diminution du DSC au repos au niveau du STS chez des enfants avec TSA par la méthode IRM-ASL, ce qui pourraient permettre son utilisation en tant que biomarqueur dans les TSA. Nous suggérons également que le DSC au repos pourrait être un indice plus pertinent pour l’étude du fonctionnement cérébral de base dans les TSA. De plus, par une étude transversale en eye-tracking utilisant les mêmes stimuli sur une large tranche d’âge, nous avons montré l’impact de l’âge sur la perception sociale chez des participants avec TSA et des témoins. Enfin, nous avons mis en évidence des anomalies de perception sociale par l’eye-tracking et de fonctionnement cortical au niveau du STS par l’IRM-ASL, chez des enfants ayant un kyste arachnoïdien de la fosse postérieure. Une meilleure connaissance des difficultés sociales subjacentes à ce trouble peut avoir un impact majeur sur la prise en charge de ces enfants. / Autism Spectrum Disorders (ASD) are neurodevelopmental disorders characterized by abnormal social interactions. Eye-tracking studies have objectively reported social perception abnormalities in ASD, characterized by a decrease of gaze towards social stimuli. Brain imaging studies, using PET and SPECT methods, have revealed a decrease in cerebral blood flow (CSF) at rest in the temporal regions, particularly in the superior temporal sulcus (STS), in children with ASD. Nowadays, it is possible to measure rest CBF with MRI using arterial spin labeling (ASL) sequence. In this thesis, we confirmed the decreased in rest CBF within the STS in children with ASD using MRI-ASL, which could allow its use as a biomarker in ASD. We also suggest that rest CBF could be a more relevant index for studying basic brain function in ASD. In addition, we performed a cross-sectional eye-tracking study using the same stimuli over a wide age-range and showed the impact of age on social perception in ASD and in typical development. Finally, we showed social perception abnormalities, using eye-tracking, and cortical functioning abnormalities within the STS using MRI-ASL, in children with posterior fossa arachnoid cyst. A better understanding of the social difficulties underlying this disorder could have a major impact on patient outcome.

L’insuffisance placentaire est une pathologie grave avec un diagnostic souvent trop tardif empêchant la mise en place de thérapeutiques efficaces. Le but de ce travail de Thèse est de développer chez la rate gestante et de transposer à l’Homme des outils d’IRM fonctionnelle (IRMf) placentaire qui permettrait une quantification de la perfusion placentaire en pratique clinique.Matériels et méthodes : Trois études en IRMf font partie de cette Thèse.Les deux premières ont été réalisées sur un modèle murin. Une séquence dynamique avec injection d’un agent de contraste (DCE) a été développée avec une particule de fer de type SPIO dans un modèle chirurgical d’hypoperfusion placentaire chronique, avec mesure de la perfusion placentaire f en ml/min/100ml et de la fraction volumique (Vb) en %. Une autre technique d’IRMf a été développée avec l’Arterial Spin Labeling (ASL) permettant d’estimer la perfusion placentaire en ml/min/100g sans injection de produit de contraste exogène. La dernière étude était une recherche translationnelle. Elle a consisté au développement de séquences de DCE avec injection de chélate de gadolinium, pour obtenir la perfusion f en ml/min/100ml et la fraction volumique en %. Nous avons également étudié, au décours de cette étude, la pharmacocinétique materno-fœtale du chélate de gadolinium.Résultats : Chez l’animal en DCE avec SPIO, notre étude nous a permis de montrer qu'il était possible d'utiliser l’effet T1 des SPIO pour caractériser la microcirculation placentaire par f=159,4 ml/min/100ml (+/- 54,6) et Vb =39,2% (+/- 11,9) pour 31 placentas « normaux ». En cas de RCIU, f diminue significativement pour les 23 placentas étudiés (f= 108,1 ml/min/100ml +/- 41, p=0,004), alors que la fraction volumique placentaire n'est pas modifiée (Vb=42,8% +/- 16,7, p=0,24). L’ASL nous a permis d’estimer la perfusion placentaire pour 47 placentas en condition physiologique, avec une perfusion estimée à 146,8 ml/min/100g (+/- 70,1).Chez l’Homme, 14 placentas ont été étudiés avec une perfusion placentaire globale estimée à 183 ml/min/100ml (+/-144) et nous avons également mis en évidence deux types de cinétique de rehaussement placentaire (précoce et intense et plus tardif et moins intense). La pharmacocinétique nous a permis d'étudier quantitativement le passage du chélate de gadolinium chez le fœtus. Ce passage est faible: par rapport à la concentration initiale du Dotarem®, la concentration sanguine fœtale correspond à 18,1x10-6 %, la concentration dans le liquide amniotique à 242,8 x10-6 % et 0,3 % de la dose initiale de Dotarem® est présente dans le placenta environ 70 heures après l’injection.Conclusion : Ce travail illustre la variété des techniques d'IRM fonctionnelle disponibles pour l'étude du placenta. La perfusion placentaire peut être quantifiée en DCE avec un agent particulaire à base de fer (SPIO) ou sans injection de produit de contraste en ASL chez le rat. L’étude de la perfusion placentaire chez l'Homme est possible en DCE avec les chélates de gadolinium.Mots clés : IRM, DCE, chélates de Gadolinium, ASL, perfusion placentaire, grossesse, placenta, retard de croissance intra-utérin. / Placental insufficiency is a serious medical condition with a diagnosis made usually too late to prevent introduction of effective therapies. The aim of this thesis is to develop, in pregnant rats and translate to humans, functional MRI (fMRI) tools allowing quantification of placental perfusion in clinical practice.Materials and Methods: Three studies using fMRI are part of this thesis. The first two were performed on a murine model. A dynamic sequence with injection of a contrast agent (DCE) has been developed with an iron oxide particle (SPIO) in a surgical model of chronic placental hypoperfusion with placental perfusion measurement (f) in ml / min / 100 ml and placental fractionnal volume (Vb) in %. Another technique of fMRI was developed with Arterial Spin Labeling (ASL) to estimate placental perfusion in ml / min / 100g without injection of contrast media.The latest study was a translational research. It consisted in the development of a dynamic sequence with injection of gadolinium chelate, in order to obtain perfusion (f) in ml / min / 100 ml and placental fractionnal volume (Vb) in %. We also studied maternal and fetal pharmacokinetics of gadolinium chelate.Results: In animals with SPIO DCE, our study allowed us to show that it is possible to use the T1 effect of SPIO to characterize the placental microcirculation by f = 159.4 ml / min / 100ml (+ / - 54.6) and Vb = 39.2% (11.9 +/-) for 31 « normal » placentas. In case of IUGR, f decreases significantly for the 23 examined placentas (f = 108.1 ml / min / 100ml +/- 41, p = 0.004), whereas the volume fraction placenta is not modified (Vb = 42 +/- 16.7 8 %, p = 0.24). ASL has allowed us to estimate placental perfusion for 47 placentas under physiological conditions, with an estimated perfusion of 146.8 ml / min / 100 g (70.1 +/-).In humans, 14 placentas were studied with an estimated perfusion of 183 ml / min / 100ml (+/- 144) and we also identified two types of placental kinetic enhancement (early and intense and later and less intense). Pharmacokinetics have allowed us to study quantitatively the transfer of gadolinium chelate in the fetus. This transfer is low compared to the initial concentration of Dotarem® : fetal blood concentration is 18.1x10-6%, concentration in amniotic fluid is 242.8 x10-6 % and 0.3% of the Dotarem® initial dose is present in the placenta approximately 70 hours after injection.Conclusion: This study illustrates the variety of functional MRI techniques available for placental study. Placental perfusion can be quantified by DCE with an iron oxide particle (SPIO) or without injection of contrast in ASL, in a rat model. The study of placental perfusion in humans is also possible in DCE with gadolinium chelates.

La stimulation transcrânienne par courant continu (tDCS) sert à moduler l’activité neuronale. Elle consiste à appliquer un faible courant constant entre deux électrodes placées sur le cuir chevelu. Deux montages semblent efficaces pour moduler les capacités cognitives et/ou soulager des symptômes cliniques. Cependant, les effets neurobiologiques de la tDCS sont encore mal connues. Ce travail de thèse a tenté de clarifier les mécanismes cérébraux de la tDCS chez les sujets sains, en particulier en lien avec le système dopaminergique. En utilisant un design randomisée en double aveugle, nous avons combiné une session de tDCS online avec plusieurs modalités d'imagerie (PET ou PET-IRM simultanée) chez le sujet au repos. Une première étude (n=32, 2mA, 20min) a montré que la tDCS bifrontale induit une augmentation de la dopamine extracellulaire dans le striatum ventral, impliqué dans le réseau de récompense-motivation, après la stimulation. Une seconde étude (n=30, 1mA, 30min) a montré que la tDCS fronto-temporale induit une augmentation de la dopamine extracellulaire dans la partie exécutive du striatum et une diminution de la perfusion dans une région du réseau du default mode (DMN), après la stimulation. L'analyse des données de cette étude est toujours en cours. Dans l’ensemble, ce travail fournit la preuve qu'une seule session de tDCS frontale peut impacter le système dopaminergique dans des régions connectées aux zones corticales stimulées. Par conséquent, les niveaux d'activité et réactivité dopaminergique doivent être de nouveaux éléments à considérer dans l’hypothèse globale de modulation de l’activité cérébrale par la tDCS frontale / Transcranial direct current stimulation (tDCS) is used to modulate neuronal activity in the brain. It consists in applying a small constant current between two electrodes placed over the scalp. Two frontal tDCS montages have shown promises in modulating cognitive abilities and/or helping to alleviate clinical symptoms. However, the effects of tDCS on brain physiology are still poorly understood. The aim of this thesis work was to clarify brain mechanisms underlying frontal tDCS in healthy subjects, specifically in relation to the dopaminergic system. Using a double blind sham-controlled design, we combined a single session of tDCS online with several imaging techniques (PET or simultaneous PET-MRI) with the subject at rest. A first study (n=32, 2mA, 20min) showed that bifrontal tDCS induced an increase in extracellular dopamine in the ventral striatum, involved in the reward-motivation network, after the stimulation period. A second study (n=30, 1mA, 30min) showed that fronto-temporal tDCS induced an increase in extracellular dopamine in the executive part of striatum as well as a decrease in perfusion in a region part of the default mode network (DMN), after the stimulation period. The data analysis of this study is still ongoing. Overall, the present work provides evidence that a single session of frontal tDCS impacts the dopaminergic system in regions connected to the stimulated cortical areas. Therefore, levels of dopamine activity and reactivity should be new elements to consider for a general hypothesis of brain modulation by frontal tDCS

Šiame darbe nagrinėjami žmogaus akių judesiai internetinuose puslapiuose. Stengiamasi išsiaiškinti ar puslapio tipas, ar individualus žmogaus veiksniai, nulemia tinklapio peržiuros procesus, kas patraukia dėmesį labiausiai ir ko neneužfiksuoja akis apsilankius pirmą kartą internetiniame puslapyje. Nagrinėjamas sakadinis akių judesių tipas, kai žvilgsnį žmogus perkelia nuo vieno fiksacijos taško į kitą. Naudojamas fiksacijų skaičius, laikas ir ju vidutinės reikšmės. / In this study were researched eyes movements on Internet webpages. The webpage type and individual person actions were researched as an influence on the webpage view processes. Also what attracts attention the most and what objects are not traced by eye visiting the webpage on the first time. Researched sacade type of eye tracking when the look is moving from one fixation point to another. Were researched using fixation number, time and the averages of these values.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka hur lärare relativt deras utbildningsbakgrund och erfarenhet av skolpraktik beskriver balansen mellan handskrift respektive datorskrift i tidig skrivundervisning, och med detta bidra till befintlig forskning inom området. Tre forskningsfrågor har formulerats och för att besvara dem har jag i datainsamlingen använt mig av semistrukturerade individuella intervjuer med utbildade yrkesverksamma lärare. Vid databearbetningen har jag använt en fenomenografisk analysmodell inom ett handlingsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärare med stöd av sin utbildning men än mer genom beprövad erfarenhet balanserar användandet av handskrift respektive datorskrift i sina klassrum mycket olika men att de motiverar sina val av metoder på samma grunder. Lärare tar stöd i forskning när de designar sin undervisning och uppger att eleverna har god måluppfyllelse för skrivning i slutet av årskurs tre, både gällande handskrift och datorskrift. Lärares egna beskrivningar av deras skrivundervisning är att eleverna genom valda metoder uppmuntras att känna skrivglädje och även om lärandet sker på olika sätt leder processen till att varje enskild elev får lyckas och känna tilltro till sin språkförmåga. Resultatet visar också att lärare anser att samtliga metoder egentligen är bra, att förutsättningen för elever att lyckas nå kursplanens uttalade mål är att läraren är engagerad, tror på sin metod samt lyckas entusiasmera eleverna. / Abstract The purpose of the study is through a qualitative method to investigate how teachers, relative to their educational background and experience of school practice, describe the balance between handwriting and computer writing in early writing instruction, and thereby contribute to existing research in the field. Three research questions have been formulated and to answer them, I have used semi-structured individual interviews with trained professional teachers in the data collection. In the data processing, I have used a phenomenographic analysis model within an action theoretical framework. The results show that teachers, with the support of their education but even more through proven experience, balance the use of handwriting and computer writing in their classrooms very differently, but that they justify their choice of methods on the same grounds. Teachers plan their teaching with support in research and state that the pupils have good goal fulfillment for writing at the end of year three, both in terms of handwriting and computer writing. The teachers' own descriptions of their writing instruction are that the pupils are encouraged to feel the joy of writing through chosen methods, and even if the learning takes place in different ways, the process leads to each individual pupil succeeding and feeling confident in their language ability. The results also show that teachers believe that all methods are really good, that the prerequisite for pupils to succeed in achieving the stated curriculum goals is that the teacher is committed, believes in his method and succeeds in enthusing the pupils.