Den här studien har som syfte att undersöka hur digitala verktyg kan användas språkutvecklande inom svenskämnet. Studien undersöker ett undervisningssätt där metoderna Att skriva sig till läsning (ASL) och Skriva sig till lärande (STL) kombineras med varandra, där följande tre frågeställningar ställdes: Hur menar F-3-lärare att arbetet med ASL och STL påverkat den språkutvecklande undervisningen? Vilka möjligheter och hinder ser F-3-lärare att arbetet med ASL och STL medfört i den språkutvecklande undervisningen? På vilket sätt kan IKT-pedagoger och andra resurspersoner stötta arbetet med digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen? För att försöka besvara våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden i form av en gruppintervju med tre lärare samt en enskild intervju med en IKT-pedagog. Resultaten av studien visar bland annat på att lärarna upplever att elevernas läs- och skrivförmåga förbättrats sedan metoderna implementerades i undervisningen. Studien avslutas med en diskussion kring de möjligheter och utmaningar arbetssättet med metoderna ASL och STL medfört och hur resurspersoner kan stötta lärarna i det arbetet, samt förslag på vidare forskning.

No description available.

Syftet med denna uppsats är undersöka vilka effekter digitala verktyg kan ha på elevernas skrivande, detta berör både hur eleverna påverkas kognitivt men också om hur textproduktionen kan påverkas. Utvecklingen rör sig mot hur man på olika sätt kan integrera digitala verktyg i undervisningen alltmer. Lärare och elever ställer sig positiva till att använda tekniken och kravet på att skolor ska erhålla en rik uppsättning av teknik som lärplattor ökar. Skrivundervisningen rör sig mot att ge mer utrymme för att skriva och bearbeta texter digitalt, samtidigt som det analoga skrivandet har fått ta ett steg åt sidan. Syftet med studien är att undersöka effekterna utav detta genom frågeställningen: Hur visar tidigare forskning effekterna av skrivprocesser med analoga respektive digitala verktyg? Hur visar forskning att elever påverkas kognitivt av digitala lärprocesser? Undersökningsmaterialet är internationella artiklar som har samlats in genom databassökningar  Resultatet visade att elever ställer sig mycket positiva till att arbeta med digitala verktyg i skrivandet. Detta på grund av att redigeringsmöjligheterna upplevdes lättare och att eleverna känner att det blir mer estetiskt tilltalande. Det vi fann som kritiskt med att skriva med digitala verktyg är att det krävde tangentbordfärdigheter vilket kunde leda till att den kognitiva belastningen vid skrivandet påfrestas. Forskningsresultat påvisade differerade svar angående längd och textkvalité i jämförelsen med analogt- samt digitalt skrivande.

I det här examensarbetet undersöker vi hur lärare i en kommun i Mellansverige använder sig av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen och om de upplever att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. Samtliga lärare som deltagit i studien är verksamma i årskurs 1–3. I kommunen har alla elever från årskurs 1 tillgång till dator och 1–1 (en till en) är normen där digitala verktyg är en naturlig del i undervisningen. 1–1 innebär att alla elever har tillgång till varsin dator. Vår underökning bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar vilka består av digitala enkäter och är semistrukturerade intervjuer. För att sammanställa detta har vi använt oss av tematisk analys och på ett strukturerat sätt granskat skillnader och likheter i svaren vi fått. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna dagligen använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och att de tror att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. De flesta menade att påverkan var positiv med eget inflytande och stöd i både läsning och skrivning genom olika digitala program. Endast ett fåtal kunde delge några negativa sidor men var överens om att elevens personliga utmaningar kunde ge större utrymme för att den digitala enheten blir ett störningsmoment. I resultatet har vi kopplat svaren till den teoretiska bakgrund som vi valt till vår undersökning vilka är det metakognitiva perspektivet tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Elevernas bakgrund och förkunskaper är kanske inte lika viktiga som lärarens engagemang och utbildningsnivå.

Digitaliseringens utveckling har lett till att nya metoder och arbetssätt har implementerats i skolans verksamhet. Trots att tekniken medför nya arbetssätt bör lärarna kritiskt granska och ta välgrundade beslut innan de applicerar dessa i verksamheten. Ett av många nya arbetssätt som utformats under 2000-talet är den omvända läs- och skrivinlärningen Att skriva sig till läsning (ASL) som innebär att eleverna använder digitala verktyg som är utrustade med tangentbord och talsyntes när de skriver texter. Syftet med uppsatsen är att undersöka, jämföra, förklara och tolka hur lärare i grundskolans tidiga åldrar (1-3) använder sig av arbetssättet ASL, hur ASL påverkar elevers läs- och skrivinlärning samt för- och nackdelar med arbetssättet. Studiens syfte är även att bidra med ny kunskap inom fältet. I denna kvalitativa studie har intervju som metod använts. Fem lärare från två olika skolor, alla med erfarenhet av ASL, har deltagit i studien. Intervjufrågorna har formulerats i förhållning till studiens syfte. Resultatet visar att studiens lärare har en positiv inställning till arbetssättet och menar på att ASL har stora fördelar vad gäller elevers skrivutveckling. Majoriteten arbetar på liknande sätt, där progressionen går från lekskrift och ordlistor till mönstermeningar och texter med olika genrer. Talsyntesen framstår som ett viktigt hjälpmedel i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Pennan som skrivverktyg appliceras först i åk 2 då den formella undervisningen i handskrivning tar plats. Elevernas datorskrivna texter blir längre då eleverna orkar mer. Texterna blir även mer innehållsrika då tangentbordet bidrar till lättare bearbetning. Enligt lärarna påverkas inte elevernas handstil i åk 3 negativt trots tangentbordet som det främsta skivverktyget. Det framkommer att läsundervisningen behöver kompletteras med andra arbetssätt för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. Elevernas självförtroende inom läsning och skrivning kan öka på grund av tangentbordet såväl som talsyntesen då eleverna lättare kan producera text utan fullt utvecklad bokstavskunskap. Givande samarbetet kan också vara en bidragande faktor till ökat självförtroende då eleverna mer eller mindre kan stötta varandra i skrivprocessen.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga.Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori.Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg.

Detta examensarbete behandlar elevers tidiga läs- och skrivundervisning med fokus på metoden ASL. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärarna tänker om användandet av metoden i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Arbetet utgår ifrån följande fyra frågeställningar: Varför är enligt lärarna ASL en lämplig metod? På vilka sätt tillämpar lärarna metoden ASL? Vilka hinder har de stött på? Vilka slags texter producerar eleverna? För att försöka finna svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer. Vi har intervjuat fem lärare och en biträdande rektor samt observerat ASL-undervisning vid två tillfällen. Vårt resultat visar att alla intervjuade ställer sig positiva till metoden. De intervjuade lyfter fördelar såsom att de anser att eleverna kommer snabbare in i skrivningen och läsningen samt att eleverna verkar uppleva arbetssättet som lustfyllt. Lärarna lyfter även samarbetet elever emellan som en positiv aspekt då eleverna stöttar varandra och lär i dessa sociala situationer. Nackdelen med metoden anser de intervjuade är att metoden är beroende av teknik och när tekniken inte fungerar faller arbetet. De intervjuade poängterar dock att svårigheterna ligger i tekniken och logistiken och inte i arbetssättet i sig.

SammanfattningVårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansågatt det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn somskrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metodensamt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll ochkvalitet. Våra frågeställningar var:1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver pådatorn istället för på traditionellt sätt med papper och penna och på vilket sätt?2. Vilka för- och nackdelar har ASL-metoden enligt lärarna?3. Vilka elever gynnas/missgynnas av ASL-metoden enligt lärarna?För att svara på frågorna har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ostruktureradeintervjuer och ostrukturerade observationer. Sammanlagt intervjuade vi fyra lärare ochnärvarade vid två observationstillfällen. Vår studie bygger till stor del på olika forskaresaspekter kring läs- och skrivinlärning samt bakomliggande teorier.Resultatet av vår studie pekar på att alla elever gynnas av metoden på ett eller annat sätt,lärarna ansåg att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar med metoden vad gällerelevernas skriv- och läsinlärning. Alla lärarna var överens om att textmängderna ökadebåde vad gäller innehållet och kvaliteten när eleverna använder datorn somskrivverktyg. Den främsta orsaken till denna ökning var elevernas samarbete.Nyckelord: ASL metoden, samarbete, datorn som skrivverktyg, skriv- och läsinlärningoch textinnehåll

Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen. / The aim of our study was to examine teachers talk about their initial literacy instruction. We also wanted to analyze teachers' attitude towards computer and other technology tools as part of their teaching.