I denna studie söker vi svar på frågorna om formandet av bokstäver samt förmågan att använda gemener, versaler och punkt skiljer sig mellan elever som arbetat med skrivinlärning genom ett traditionellt arbetssätt jämfört med dem som arbetat med ASL som arbetssätt. För att få svar på dessa frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod där vi undersökte insamlade elevtexter från två kommuner med olika arbetssätt. Elevernas formande av bokstäver samt förmåga att använda gemener, versaler och punkt undersöktes, dokumenterades och till sist jämfördes. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL gynnar elevers skrivinlärning och att elever lär sig att forma bokstäverna genom att se dem på dataskärmen. Resultatet av denna studie visar att formandet av bokstäver är bättre bland eleverna som arbetat med traditionell bokstavsinlärning, medan förmågan att använda gemener, versaler och punkt är relativt lika mellan handskrivningsklass och ASL-klass. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att det fortfarande är viktigt att skriva med penna. I dagens digitaliserade värld kan det dock vara lämpligt att använda sig av både dator och att skriva för hand i skrivinlärningen.

Detta examensarbete behandlar läs- och skrivmetoden ASL (Att Skriva sig till Läsning). Syftet med studien är att undersöka hur ASL kan tillämpas i årskurs ett och två. Detta syfte besvaras genom forskningsfrågorna: På vilka sätt arbetar lärare och elever med läs- och skrivmetoden ASL? Hur anser lärarna att elevernas lärande påverkas av dessa arbetssätt? Examensarbetet har utförts med ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund. Metoden var av kvalitativ karaktär och utfördes med en induktiv ansats genom intervjuer av lärare och observationer av elever. Resultatet visade att lärarna hade olika arbetssätt och olika hjälpmedel. Några använde sig av surfplattor och andra av bärbara datorer. Både enskilt arbete och pararbete förekom. Elevernas klassrum skiljde sig gällande möblering, tillgängliga verktyg och även lärarnas syn på hur deras arbetssätt påverkade deras elever varierade. / This thesis discusses the reading and writing method WTR (Writing Through Reading). The aim of the study is to research how WTR can be utilized in first and second grade. This aim is answered by the research questions: In what way are the teachers and pupils practicing the reading and writing method WTR? In what way do the teachers believe the learning of the pupils is affected by these methods? The thesis has been conducted with a sociocultural perspective as a theoretical foundation. The method was a quality research executed with an inductive approach. This was accomplished through interviews with teachers and observations of pupils. The result of the thesis showed that the teachers practiced WTR differently and used varied devices. Some used tablets and others used laptops. The pupils practiced both individual work and in pairs. In addition, the results show variation in the classroom context and in the teachers’ attitude to how their teaching affected their pupils.

Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL. Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls. ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

No description available.

Frontotemporal lobar degeneration (FTLD) is a heterogeneous group of illnesses which can be difficult to diagnose. Modern diagnostic criteria require the presence of imaging abnormalities, but these are not always seen in the early stages of the illness. Hence there is a need to consider the use of more advanced MR techniques. This thesis reports the results of a multimodal MRI study of patients with FTLD, and considers two things: how well data from the different modalities can classify patients, and how well the different modalities can identify affected tissue. FTLD is thought to involve alterations in cerebral blood flow, but it is possible that microvascular changes will alter additional perfusion parameters, such as the time taken for blood to reach the tissue (the arrival time). Multi-time point arterial spin labelling (ASL) measurements have the ability to extract the relevant parameters. I consider the parameters involved in modelling these data, and report the accuracy of cerebral blood flow (CBF) measurement achievable in a clinically acceptable time. FTLD patients have atrophy in the frontal and temporal lobes, regions problematic for MRI because of susceptibility artefacts caused by adjacent air spaces. I consider two ASL MR read-out sequences (gradient-echo and spin-echo)and show that spin-echo images give higher signal in frontal and temporal regions than gradient-echo. ASL, T1-weighted and diffusion-weighted images were collected for a group of 17 FTLD patients and 18 controls. I found decreased CBF in highly atrophied regions of cortical grey matter in patients, but this deficit was not seen when corrected for atrophy. An increased arrival time was seen in regions adjacent to the atrophied regions, but a decreased arrival time was seen in the atrophied regions; this is a novel finding. The diffusion metrics of fractional anisotropy (FA) and particularly mean diffusivity (MD) are found to be highly sensitive to differences in FTLD patients. I speculate that this is an increased sensitivity to atrophy because of the increased signal from cerebrospinal fluid. I combine the regional values of all the modalities in a classification method to distinguish patients from controls, and establish a combination of region and modality that classified 21/22 subjects correctly. This exploratory study is the first time all three modalities have been combined in a study of FTLD patients; it shows that combining MR modalities may lead to improved classification of FTLD patients and better identification of affected tissue.

Glioblastoma multiform (GBM) is an aggressive primary brain tumour. Despite treatment advances in recent years, outcomes remain poor. Disease progression tends to occur adjacent to the original tumour or surgical resection bed, usually within the radiotherapy planning field. This local recurrence and progression is believed to be the result of invasive disease in the surrounding tissue at the time of diagnosis and treatment, which is not currently detectable by conventional non-invasive methods. A number of novel therapies are currently under development which target specific aspects of the tumour behaviour, to try and improve outcomes from this devastating disease. Imaging biomarkers are under development, therefore, in order to provide a non-invasive assessment of tumour extent and behaviour, to provide bespoke image-guided therapies, and detect recurrence or treatment failure at the earliest opportunity. These are also of value in the context of novel therapeutics, which may have a very specific affect on an aspect of tumour behaviour that is not readily apparent on standard clinical imaging. Key to the progression of GBM is the invasion into surrounding white matter. This is followed by a period of tumour growth and subsequent angiogenesis in which microvasculature is produce that is distinct from the highly regulated blood-brain barrier. This thesis covers the development of suite of advanced magnetic resonance imaging (MRI) techniques aimed at characterising those very traits of GBM responsible for the aggressiveness and treatment resistance. Repeatability studies are undertaken to determine the performance of the biomarkers in healthy tissues, and also in a range of gliomas. Dynamic Contrast Enhanced (DCE-) and dynamic susceptibility-enhanced (DSC-)MRI are used to provide estimates of perfusion and permeability in the tumour. In order to address the reasons behind preferential invasion of the corpus callosum, they are used in conjunction with ASL to non-invasively map perfusion territories and watershed regions in the brain through perfusion timing parameters. Diffusion Tensor Imaging (DTI) and quantitative magnetisation transfer (qMT) are used to provide complementary information about white matter integrity, in order to identify changes occurring with glioma invasion as early as possible and direct image-guided treatments at presentation. Their complementary nature is assessed by comparing the two parameters simultaneously in white matter. Additionally, one of the qMT parameters which may be related to tissue pH is shown to be sensitive and specific for the detection of high-grade tumour tissue. Finally, a novel multiparametric imaging biomarker is introduced. Tumour surface mapping assesses the boundary between the solid tumour and surrounding tissue in order to identify areas of potential aggressiveness and invasion. Multiple imaging parameters can be combined to improve specificity and sensitivity. Using the diffusion-weighted imaging parameter, mean diffusivity (MD - also referred to as the apparent diffusion coefficient (ADC)), it is shown to be predictive of clinical outcome in a retrospective and prospective study, while a multiparametric example is given indicating the utility as a predicative biomarker for regions of progression and recurrence, and as potential spatial discriminator for image-guided therapies.

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

<div>Comparisons provide an important tool for exploring the syntax and semantics of gradable properties. American Sign Language (ASL) appears to have several such constructions, but they have yet to receive much linguistic analysis. This study establishes basic empirical facts concerning clausal boundaries, constituency structure, compatibility with various indicators for the presence of degrees, and composition of the standard of comparison for the MORE- and BEAT-construction in ASL. Such facts are needed for any formal syntactic or semantic treatment of the constructions. Motivated by typological observations, this study proposes that a reasonable set of initial hypotheses is that the ASL MORE-construction is a comparison of degrees and that the BEAT-construction is a comparison of individuals (as both terms are defined in Kennedy 2007). Results from the tests conducted in this study are largely consistent with those analyses, but also show where there is room for further refinement. Results additionally demonstrate that both more and beat qualify as explicit rather than implicit comparatives, confirming previous work in Wilbur et al. (2018) concerning the latter. An incidental finding of this study involves the distributional patterns for</div><div>two modifiers frequently used with gradable properties, intensive aspect and Y-OO, indicating both have a semantics distinct from that of the English very even though</div><div>frequently translated between English and ASL with that modifier. Finally, this study contributes to the discussion of comparison constructions cross-linguistically by illustrating</div><div>the need to conduct cross-linguistic work that looks beyond what is considered the default comparison of the languages under investigation.</div>

Abstrakt Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares uppfattning och förståelse om och för handskriftens betydelse för elevers finmotoriska utveckling i svenskundervisningen i årskurs 1 – 4.  Detta för att belysa vikten av att fortsätta använda handskriften i skrivinlärningen. I denna studie har en kvalitativ metod använts vid intervjuer av respondenterna. Studiens teori baseras på det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. En fenomenografisk forskningsansats har använts i studiens bearbetning, tolkning och analys av den insamlade datan. Resultatet har diskuterats mot bakgrund och tidigare forskning samt utifrån det sociokulturella perspektivet och pragmatismens syn på lärande. Resultatet visar att oavsett vilken metod lärare väljer att använda, handskrift eller tangentsinlärning, behöver eleverna olika övningar för att träna handen och finmotoriken, eftersom eleverna behöver kunna forma bokstäverna för att kunna skriva enkla texter med en läslig handstil. I resultatet framkommer det även att några lärare använder en form av ASL-metod i sin undervisning och är eniga om att handskriften behöver användas parallellt med tangentbordet. / Abstract The purpose of this study is to contribute to the knowledge about teachers´perception and understanding about the significance of the use of handwriting for the development of students' fine motor skills in the Swedish language classroom, in primary school during years 1 – 4. This is to highlight the importance of the continued use of handwriting when learning to write. In this study, a qualitative method was used in the interviews with the respondents. The study's theory is based on the sociocultural perspective and pragmatism. A phenomenographical research approach has been used in the processing, interpretation and analysis of the collected data. The results have been discussed in the context of previous research and based on socio-cultural and pragmatism's views on learning. The results show that regardless of which method teachers choose to use, handwriting or typing, students need complementary exercises to train the hand and the fine motor skills, as students need to be able to shape the letters to be able to write simple texts in a readable handwriting. The results also show that some teachers use some form of iWTR method in their teaching and they agree that handwriting needs to be used in parallel with a keyboard.